LarsNilsgårdarna

[ överordnad ] Start ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Backgården ] Brestorp ] Bältaregården ] Böljan o Backen ] Gästgiveriet i Bolum ] Heljesgården ] Holmagården ] Korsgården ] Kärragårdarna ] [ LarsNilsgårdarna ] Munk_LarsNilsgården ] Munkgårn ] Pilhult ] Ramstorp ] Samuelsgårdarna ] Skattegården ] Stommen ] Säckasten ] Tomten i Bolum ] Uddagården ] Västorp ]
[underordnad]

 

Munk- el LarsNilsgården, Kronoskatte Augment  Bolum 11

Vid odling av mosse hittades en spjutspets från bronsålderns tredje period.

Gärden: Monk’års Tå från bytiden. Grönarört, nu bortodlat röse. Getnäs, Getnäsudden, Stenåsen uppe vid Upplandsvägen.

Två hemman "Lars och Nils Persson" tillhörde år 1672 Johan Liljehök. Med dessa avses sannolikt det nuvarande hemmanet Bolum, LarsNilsgården, som antagligen erhållit sitt namn efter då varande båda ägare med dessa namn.

En Lars Nils dör 1730 och hade levat 75 år 

1772 kronoskatte ägdes av Per Persson Sätuna och Olof Jonsson
1795 äges af från LarsNilsgården Anders Arwidsson, Jonas Larsson och Jonas Andersson

Bolum Munk- el LarsNilsgården nr 11 ändrades 1?52 till Bolum nr 11. I äldre husförhörslängder förekommer Munkgårds LarsNilsgården. I jordeboken 1566 upptas det som klosterhemman. Soldattorp Skaraborgs Regemente N:o 343 låg tidigare här. Senare avstyckning är Stenåsen och Liljedal. En kvarn omtalas i äldre handlingar.

-1788 Arvid Jonsson f1723 hans änka Ingegerd Jonsdotter f1726 står först på gården och är det Anders Arvidsson som driver gården.
1788-1797 Anders Arvidsson f1754 brukar ¼ LarsNilsgården han dör 1796 och hustrun gifter om sig med. Hans fru gifter om sig sedan han dött 1796. Upp dyker en Adolf Udd med ett frälsebrev på fickan. Han kommer 1799 och familjen flyttar 1817. 
1799-1818 Adolf Udd f1755 då han flyttar till Fröjered efter bråk i bygden

1817-20 Johannes Pettersson f1787 sedan V Bredegården Han var bondson från Västorp och St Weka

  1. Maja Från Gudhem
    1. Här föds Heljen f1818 som vi känner från Kämpahof
    2. Cajsa Brita
    3. Maja Lisa
  2. Cajsa Carlsdotter från likaledes Gudhem
    1. Johan August
    2. Johanna Charlotta
    3. Gustaf som dör på Bältaregården

1820 Anders Udd kommer tillbaka som förklaring att Johannes flyttar men han dör 1831

-1826 Jonas Larsson

f1757 i Heljesgården gift med Greta Carlsson född på Heljesgården som han brukar och kommer hit och dör på platsen 1826. sonen
Lars gift med Anna Maria f1804 i Varnhem ger honom 13 barn varav bara ett överlever. Denna Inga gifter sig till Ranken i Eggby och försvinner ut ur historien dit även Lars står att finna.

[Kring 40 talet står att Lars Andersson i Grefvagården äger gården, sid 296
¼ Jonas Månsson i Heljesgården brukar gården.
¼ Egare Olof Johansson på Båltorp
¼ Jonas Månsson i Heljesgården
Jonas Bengtsson i Heljesgården står alla ¼ egare Lars Eriksson f1813].

¼ ½br enkeman Per Larsson f 1774 kom från SvenAndersgården 1834 till LarsNilsgården  till Heljesgården 1838

Vid tåns delning 1826 finns Adolf Udd, Jonas Bengtsson och Jonas Larsson som ägare. 


Slöten

Lars Nilsson

f1730 från Heljesgården köper gården av Pehr Persson, Store Per kallad i Helsingegården i Sätuna 1782, och det bevittnas af sonen vicepastorn Per Afzelius. Gården går sedan över till sonen Jonas Larsson. Hans son Lars Jonsson, köper till sin syster Marias lott och avyttrar gården och slutar som torpare under Höjentorp.

Emmy och Ellen Hellqvists morfar hette Johannes Adolfsson, var född 1825 i Varnhem, där föräldrarna ägde tre hemman i närheten av kyrkan, hade en bror Gustaf f1824 ibm, kallad Slöten, boende i LarsNilsgården Bolum. gift med Stina Greta Svensdotter från Välorna i Ving f1816. Barn: Maria Kristina, f. 1852, Emma, Beata, f. 1854 7/11 och Augusta f. 1855. Dessa uppgifter får stå kvar en stund men stämmer inte preliminärt. 

1850- Anders Johansson

f1827 gift med Charlotta Kristina båda från Slöta. Deras överlevande dotter gifte sig med en folkskollärare vid Råda. Han dör 1855 och änkan gifter om sig med Adolf 1859. Familjen kom hit 1850.

1841-43 Adolf Gustafsson

Adolf Gustafsson gift med Stina Persdotter kommer från Överbo i Varnhem 1841 och köper af föregående ägaren, som tydligen inte kunde klara fastigheten. Adolf blir bara två år på gården och dör 1843. Änkan får bekymmer då förre ägaren Lars Jonsson icke kan finna åtkomsthandlingar med bland annat bouppteckning vilket innebär flera resor till tinget. Adolf och Stinas söner Gustaf och Johannes tar över. Gustaf åker till Strömsholms Kanal för att skaffa sig arbetsförtjänst sommartid, och måste via pastorn här söka respass i Mariestad för att åka utomläns. Han trivs tydligen bättre som arbetskarl än bonde. Pojkarna är hälftenbrukare i Böljan, men det går knackigt för dem, så Johannes får bekymmer med sina gäldenärer, en klockare i Stenstorp och vår änka Maria Bengtsdotter, som inte klarar av den överklagningsprocess i Jönköping. Johannes får behålla sin råggröda Häradsrätten till trots. 

Bröderna säljer 1850 till Anders Johansson och Charlotta Carlsdotter. Här återkommer problemen med åtkomsthandlingarna och Anders den nye köparen tvingas att lagsöka säljarna i Hofrätten innan tydligen köpet kan gå igenom. Av tonen i sin klagoskrift kan man utläsa att Anders är förbittrad då detta tydligen är en upprepning från förr och vill att köpet skall gå tillbaka. Anders blir inte gammal på gården och dör redan 1855. Här finns en givande auction som nämner människorna i bygden vid deras smeknamn, även i så officiella handlingar som ett auctionsprotokoll. 

En ½brukare Johannes Jonsson f1812 kommer in från 1851 

Men den förre ägaren och arbetskarlen Gustaf kallad Slöten, återvänder tydligen till gården och gifter sig med änkan och i det äktenskapet förutom August och Maja en yngre syster Kristina, vars syskonbarn senare kommer att ärva Maja. 

Kläknamnet Slöten kommer sig av att Anders Johanssons hustru (och sedan även Gustaf Slöten hustru) Charlotta Carlsdotter fader var hemmansägare i Knapagården i Slöta. 

Vi saknar bild

Ladan är bygg 1852. 


Gustaf Adolfsson f1827 i Varnhem är pappa till 

August och Slöta Maja Adolfsson 

ett syskopar driver denna fastighet 1910 fram till broderns död.

Lars vet att berätta att Lager en gång var på väg till sjön och möter där August, som med en lika åldrig häst står på gata och skall till att brodda hästen. Hästen tröttnar emellertid och sätter sig på August. Tillskyndande Lager skuffar undan hästen och återbördar August i upprätt ställning och broddar hästen och tar in den i stallet och fortsätter sedan sitt ärende ner till sjön. 

Därefter  arrenderas gården ut bland annat till familjen Julius Abrahamsson. Göstar Bäckström hyrde också av Slöta Maja, som tyckte att han gjorde sig stora förtjänster på att slakta och sälja till Skara så hon ville ha påökt på arrendet. Men Göstar påpekar det riktiga i att det är bra att gården ger lite förtjänst ty då kan han betala arrendet som det var, och mer blev det inte vid detta. Man minns Slöta Maja som väldigt nyfiken och när hon träffade på Hornborga smeden Jönsson, som på frågan vem han var svarade Pissemarsrisko, så insåg Maja att hon överträtt gränserna och lommade av.

Slöta Majas stuga byggdes färdigt 1926-12-08 av Byggmästare Georg Blomstrand. Oskar Karlsson, Gilbert Jonsson, Bertil Vedell och Gustaf Larsson. Detta påpekas då dessa herrar lämnat ett visitkort i trossbotten i form av en träbit, där deras namn är inristade. 

Slöta Majes tog 600 kr i arrende varje år och tjuvade av arrendatorns höns genom att spana in den höna som skulle värpa klämde henne under armen så att ägget tvangs fram. som hon sedan stoppar i fickan. Den get hon hade ordnade hon en hötapp från arrendatorns förråd.

Hjilmer berättar

Syndabekännelse
När ”Slötesa” (gumma i Bolum) låg för döden, bad man Rånge komma dit och ge henne nattvarden. Då bad prästen henne läsa syndabekännelsen, men hon kunde ej denna. Han bad henne då läsa efter som han läste före och började:
”Jag fattig syndig människa” … läste prästen.
”Stackars kar!” sade Slötesa.
Av synd född …. Fortsatte prästen.
”Summe te varer”, genmälde gumman.
Följden härav blev att hon ej fick nattvarden. Prästen förklarade detta så:
”Alldri trodde ja, di va sånna hedninga. Å när ho ente kunne så mö sum sundabekännelsen en gång, hade så pass begrep i Gurs ol, så töckte ja, ja ente va fôrsvartter mä te je-na nattvarn”. // Fast 1928

Klas Abrahamsson berättar

Strax intill Hornborgasjön och på vägen till vår båtplats låg ”Slötes”. Det var ett par gamla syskon, komna från Slöta församling, som gemensamt ägde och brukade sin lilla gård. De båda syskonen ansågos för minst sagt välbärgade, men renligheten stod inte särdeles högt i kurs hos dem. Det hände ibland i den brådaste skördetiden att ”Slötes” fingo någon dagsverkare till hjälp i arbetet, men det fick inte vara någon ”plågmagad” person. Någon brist på mat var det inte, men ………
Sparsamma voro båda syskonen, men en ”hutt” unnade de sig. Brännvinet måste ju betalas, men biljetten till Skara lurade de för det mesta järnvägen på. Inte så att de tjuvåkte med tåget. Visst inte; de promenerade hellre den två mil långa vägen än att betala 90 öre för tur- och returbiljetten från Bjellums anhalt. De tjänade ju i det närmaste en liter brännvin på promenaden, ty jag vill minnas att brännvinet vid den tiden kostade 1:- eller 1.10 per liter. När det var fråga om stadspromenad startade Slötes August så där vid femtiden på morgonen och sedan var han tillbaka någon gång fram på eftermiddagen igen. Systern Mari (Slöta Maja) åkte väl vanligtvis tåget vid sina stadsbesök förstås, ty det hade väl blivit litet för ansträngande att gå de fyra milen. En gång träffade min mor vid ett Skarabesök samman med Slöta Maja, som varit inne och handlat på ”Bolaget”. De växlade några ord och när de skulle skiljas föreslog Maja att de skulle gå och ta sig en ”hutt” ur buteljen. Mor var visserligen inte absolutist, men hon hade naturligtvis inte någon lust att snapsa tillsammans med Maja, så hon tackade nej, men samtidigt kunde hon inte låta bli att fråga, vart Maja hade tänkt att de skulle gå för att intaga förtäringen. ”Jo,” anförtrodde Mari mor, ”jag tänkte att vi kunde gå in på stationens damtoalett, för dit brukar jag gå och ta en styrketår, innan jag ger mig av från sta’n”.
Slöta-Maja hade sitt speciella sätt att sköta sin tvätt. ”Se jag hänger ner tvätten i brunnen ett bra tag och sedan hänger jag ut den i marsa-naren. Det kan ingen tro så vitt och fint det blir”, berättade Maja.
Här är berättat om snuskighet uteslutande, men även om den var vida utbredd så fanns det ju många gårdar, där prydligheten var exemplarisk och de allra flesta hushåll voro åtminstone hygieniskt drägliga. Tiden var en annan och fordringarna mindre än nu.

Arrendatorer 

  • Gunnar Johansson kommer som nygift hit och stannar nog bara ett år. 
  • Göstar Bäckström f1903 arrenderar här 4 år från 1928 under sina första år som gift. De bor i gammelstugan medan Slöta Maja bygger undantaget. Då Göstar kunde skapa resurser av detta lilla vill Slöta Maja ha mer betalt, men Göstar svarar att arrendatorn måste tjäna pengar för att kunna betala ett så stort arrende. Och därvid blev det. Göstar och Lisa flyttar sedan till Grefvagården på 6 år. Kontakten knöts med att Göstar och Emil Vilson var goda vänner, vilket föranleder att han rekommenderar Göstar. Vi förtälja här om deras dotter Barbro som när hon började lära sig tala uttalade Slöta Maja, men som objektet för hennes tal misstolkade det och tror sig höra Söta Maja, åker in till staden och köper ett klänningstyg.
  • Familjen Julius Abrahamsson, som är komna från Almeö via ett torp under Bosgården i Hornborga, arrenderar från 1935 till nästa arrendator kommer.
  • Rickard Lundell f1903 43-48
  • Erik Andersson f1894 48 50
  • Hilding Bäckström f1898 arrenderar 26-29 brodern tar över
  • Gunnar Johansson f1902 från backen tar vid något år.
  • Sedan arrenderar Erik Andersson från nere från den västra Grottesgården av Slöta Maja fram till hennes bortgång. Han betalar 500 per år, en liter mjölk om dagen samt ved. Vid Majas bortgång kan syskonbarn glädja sig år en sparad slant av ca 38,000 kr men som bouppteckningen påpekar så var möbler och husgeråd av ringa och mycket bristfällig beskaffenhet värderad till 50 kr, säng och gångkläder till 100 kr. Begravningskostnader 1950 ca 1000 kr.

Huvudbyggnaden bygges 1938 och bilden är tagen blott något år efter.

Robert Krantz, soldatson från Härlunda, gifte sig med Ester Sofia Abrahamsson, (broder till den tidigare arrendatorn) och började i Stenåsen i Dala, flyttar till ett endagstorp i Hånger om 3 tunnland, övertog 1923 ett tredagarstorp om 20 tunnland Hällatorp, som svärfar innehade. 1943 flyttar Robert med sin familj till Sätra i Mårby, som arrenderas till 1953 varvid han flyttar till Bolum efter att ha betalat 19 000 kr för LarsNilsgården. Sönerna Birger och Harry Krantz fortsätter att driva Sätra för att därefter flytta efter till Bolum. (Harry stannar där 24 år och odlar på 90 tunnland. Han den förste som köpte skördetröska på bygden. Birger flyttar något tidigare till Villes söder härom). På gården 2 hästar och 5 nöt på 50-talet.

Harry och Elsa Krantz

tar över efter far och mor 1967, som flyttar över till Slöta Majas nyuppförda torp, som står på gården till höger på bilden ovan. Harry bygger den stora ladan.


Villes 11'4

Adolf Udd

f1755 gifte sig till gården med Stina Larsdotter f1764 han hade köpt frälsebrevet, som han sedan avyttrade till stort förtret för folket på  Kärragården. Han finns här mellan 1799 och 1818 då han fann för gott att flytta till Fröjered. 

  • 1829-31 Brukare åt Udd Anders Johansson f1797 kom från Falköping 29, då till Storegården Fjällåkra
  • 1831- Johannes Pettersson f 1787 är brukare mellan 1817 och 1820 då han flyttar till Bredegården i Bjellum, då Adolf Udd återvänder från Fröjered. 

1843-56 Lars Eriksson 

f1813 kommer från Holmestad via Gökhem 1843 med sin familj. Han är soldatson, tar med sig Anna Jonsdotter från Forshem och slår sig ner här. Svärföräldrarna följer med och åldras här. Lars dör redan 1858 och modern får ta hand om barnakullen. Hur hon löser detta är oklart. Hon visar sig gifta om sig med Anders Andersson från Sävared och han driver gården till sin död 1873, då Anna åter blir änka. Anners Erik återkommer från Stockholm och bidrager säkert till gårdens drift tills han åter vänder till Stockholm. och då kan Ville vara driftig nog att ta över gården. Sonen Johan Larsson drar till Amerika redan 71 och en dräng Johan Ludvig Bjerkander följer efter 1880.

  1. Anners Erik f1839 Bland barnen i denna kull lär vi känna Anners Erik, som vi sedan återfinner uppe på Holmagården. Han gör en piga med barn och han sköter om detta barn väl. Hjilmer vet berätta om Anders Eriks Frilla. I Anners Eriks föräldrahem hade man innan han fyllt 18 år en piga varmed denne unge pojke i brist på utrymme fick dela säng. Föräldrarna ansåg att detta inte var farligt – och det var det ju givetvis inte heller – men följden blev att pigan en vacker en vacker dag fick en liten dotter. Det var inte utan att föräldrarna voro litet paff över det inträffade , men som pigan skyllde och pojken erkände så var ju ingenting annat att göra än låta vid det skedda bero. Något äktenskap kom inte i fråga – pojken var ju inte myndig och innan han blev det hade pigan fått en annan karl. Givetvis fritogs pojken, som var ung och oerfaren, inom familjen från all skuld och pigan, som var något till åren men intill nu fört en ärbar vandel, fick om än motvilligt åtaga sig skulden samt förklarades böra haft ett bättre vett. Den sålunda födda dottern erhöll i dopet namnet Charlotta erkändes av av fadern hela livet igenom samt tilltestamenterade vad han hade vid sin död.
    Han lever ogift och försörjer sig bland annat med skomakeri bland annat på Jetnäs,
  2. Lars Johan blir blott två år.
  3. Lars Johan åker ensam till Amerika
  4. August dör under ett år
  5. Maja f1850 gifter sig till Holmagården och blir pappa till Edvin Nilsson som vi kan följa på denna gård.
  6. Johanna Charlotta gifter sig och åker till Amerika
  7. Ville gifter sig med Alida och åker för att samla pengar i Amerika några år.

Hur gården hanteras från Lars död till det Ville tar över veta vi för närvarande intet och det rör sig om en tidsperiod om 30 år. Anna gifter om sig, vilket inte var ovanligt i den situation som hon med gård och barn hamnat. Det var

1860-73 Anders Andersson från Sävared f1817 som dör efter 13 års äktenskap 1873. Anna gav honom en son som blott blev ett år

Ville Rehn f1857 arrendator från 90 till 00 då Ville kan ta över. Han valde Kristina från Perstorp PerHåkansgården i en barnlös relation.

Ville Larsson

f1856 yngste sonen är bara 2 år när fadern dör. Han väljer sin maka Alida, som han träffar i samma by köper tydligen stället af modern 1886 enligt ett kontrakt, mot att modern Anna Jonsdotter enligt detta kontrakt skall få sitta kvar på undantaget i livstid och därtill erhålla 50 kr årligen. Modern dör först 1900. Uppenbarligen har Ville fått lösa ut sina syskon för att dessa skall kunna ta sig till Amerika. Hustrun Alida är lärarinna men vill inte riktigt kännas vid denna roll. Hon lämnas ensam med barnen under några år medan Ville är hos släktingar i Amerika för att förbättra familjens ekonomi. 

Familjen återköper 1886 1/32 av systern Maja som gifte sig till Holmagården för sexhundra kr, av systern Charlotta gift med Palm hennes 1/32, sannolikt välkomna medel till Amerika biljetten. Även Anners Eriks arvedel köper Ville och slutligen 1/8 mtl som han betalar 3333 kr till modern. Lagfarten beviljades 1888.

Namnteckningar som vi hittat på ett protokoll. 

Familjen Ville Larsson var komna från Bolum och Ville tar över fädernegården. Han gifter sig med Alida från Backen. Ville är några år i Amerika i börja av 90-talet, medan Alida sköter gården. Han arbetar vill jag minnas hos sin svåger Palm, som tog hand om den mössa som han hade så kär. Detta kommenterar Ville när han kommer åter. Väl hemkommen köpte han virket från gamla Missionshuset vid Holmagården för 1000 kr och bygger upp sin ladugård med densamma. Ville får betala  390 kr för dryga har mark av Sänkningsföreningen 1925. Den ekonomiska situation som en son tvingas ikläda sig får ses som betungande och hela livet släpar skulderna med. 

Familjen får fyra barn varav en drar till Amerika, Julius gifter sig till Heljesgården och minsta sonen Sigfrid tar över med hjälp av hemmadottern Ellen. Sigfrid dör tidigt i sjukdom och gården arrenderas ut. Ellen delar sedan öde med sin släkting Ester i Kärragården som avslutar sina liv på Kinnekulle i ett hemman de delar. 

Totalt 19 varav 9 åker mulljord. Ekonomibyggnaden uppfördes 1923 2 hästar, 6-7 kor 1-2 svin var aktiviteten när Sigfrid och Emma drev gården. Wilhelm Larsson LarsNilsgården hittade när han anlade sin nya Ladugård en grav, som varit antingen en hällkista eller en gånggrift. Källaren är inredd i ett gammalt röse. Larsson hade enligt uppgift använt stenen i ett fyrtiotal rösen till täckdikning. Norr om LarsNilsgården Aug Augustsson anträffades en rad med rösen. Ladugården är ju byggd av det gamla missionshuset från Holmagården. 

Makarna dör 1942 med några dagars mellanrum och vi kan i gårdshandlingarna återfinna ett köpebref från 1943 där sterbhusdelägarna vill sälja till Torsten Johansson för 17 200 kr. Torsten köper enkom för att komma åt skogen till drift av sina gengasbilar. 

Evald Johansson f1911 arrenderar 43 till 45 Fredsberg. 

Torstens bror Evald var bonde och brukade jorden intill Ask köper.

Gården salubjudes redan okt 1944 och säges föda 2 hästar och 8 kor, och Ask förvärvar för 17 000 kr. 

Karl Axel Jonsson Ask en soldatson från Mellomgården N Lundby gifter sig med Hackarns i Sätuna dotter Maria Kristina. Lånar av svärfar till inköp av fastigheten och kommer 45. Han får lagfart 1945, men ses inte som någon duktigare odlare. Han säljer efter ca 12 år och flyttar till Skattegården. Karl Axel är fosterson hos sin morbror Karl och Kristin Ask, som tidvis bodde på gården. De återfinns senare i Ullene från 58. Gården har under denna tid 19 ha och 9 åker, Han hade två hästar och 10 nöt.

Birger Krantz köper gården 1957 och driver sitt småbruk. Birger hade tidigare arbetat åt sin fader på Säter och samarbetat med sin broder Harry, ett av patron Ekberg eftertraktat arbetarpar för skogsarbete och genom att under många år köra mudderverket under slutet af 40 talet och början av 50-talet. Bröderna lägger 1952 igen Blindkanalen, vilken Ekberg olagligen kommenderade att tillskapa efter de förödande domarna 1933. Birger lever ensam med sina djur och skördar vass till ladugård tak om vintrarna. Att fadern Robert köpt granngården kan förklara att Birger hamnar här.

LarsNilsgården Munkgården 

inne i byn följ denna länk.


Inhyses under gården

Stenåsen Backa Britten, Per Lund Korsbacken.
Jonas Jonsson med hustru Annika f1776.

Liljedal Otto Gunnar Konstantin Pettersson.

Avstyckning

StenåsenSoldattorp 343; Liljedal;

 

[ överordnad ] Start ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Backgården ] Brestorp ] Bältaregården ] Böljan o Backen ] Gästgiveriet i Bolum ] Heljesgården ] Holmagården ] Korsgården ] Kärragårdarna ] [ LarsNilsgårdarna ] Munk_LarsNilsgården ] Munkgårn ] Pilhult ] Ramstorp ] Samuelsgårdarna ] Skattegården ] Stommen ] Säckasten ] Tomten i Bolum ] Uddagården ] Västorp ]
[underordnad] [ Innehåll ]