Brogavägen

[ överordnad ] Start ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Grefvagården ] Hans i Hof ] Jägartorpen ] Kappagården ] Korpatorp ] Nilsagården ] Torstensgården ] [ Brogavägen ] Ryttartorpet ]
[underordnad] Inhyses i Hof ]

 

Vi har några protokoll som kommit under Hjilmer Johanssons ögon och han berättar att
  • 1863 träffas kommunalstämman i Nilsagården och beslutar att ordna fattigfrågan. Här valdes Johan Johansson i Nilsagården, Adam Andersson nere vid Kappagården Hofs Ängar att uppbära detta årets kommunalskylder. Man upprättade en lista över de fattiga som erhållit stöd: Johannes Larsson under Kappagården hel stat. Maja Larsdotter i Tjufvadalen 5 fat, 6 kannor råg, 5 fat, 6 kannor korn och Johan Källman 20 rdr rmt. För fattigvårdens bestridande skulle 42 öre per fyrk upptagas. K O Sundler i Garpegården var kommunstyrelsens ordf. Gustaf Hedrén justerare.
  • 1883 föreslogs förening mellan Hof och Bolums fattigvårdsföreningar, varom man enades med knapp majoritet.
  • 1888 tillfrågades om Johannes Larsson el Damm Jöns under Kappagården om hans urusla tillstånd, varvid man beslutar att bostad skall anskaffas för Hassla hos Maja Larsdotter i Tjuvadalen.

Sedan vi lämnar byn Hof och går ner mot Broga, (Brogatan hette det 1812) så passerar vi en stenmur med rikligt med snöbärsbuskar och här har troligen någon bott, men som nu är för evigt glömd.

Mellan diket och den kommande bäcken har vi en liten höjdås och här fanns på södra sidan Nissens tidigare soldattorp, som sedan blev fattigstuga och som Hedbergs tog hand om. På norra sidan vägen på den lilla höjden låg Kappagården Kämpehofen, nu under Grefvagården och kallad Kämpalyckan. Huvudbyggnaden finns nu på Grefvagården gårdsplan.

kolla bild P61401110.jpg

Brogatan fanns 1793. Maria Svensdotter är fadder. Enkan Ingrid Gunnarsdotter från Varnhem dör här 1800, Jonas Larsson med hustru Maria Svensdotter finns under detta namn, Brogatan under Korpatorp. Kerstin Boman f1723. Måns Hofman enka lever här länge och Laffen står här. Ryttare Tranas enka bor här.

Kämpenhof Heljens

Avstyckning från hemmanet Hansagården i Hof med läge mellan den öster om hofsbyn varande Brogaliden och Brogabäcken på norra sidan om Brogavägen. Allan kommenterar denna uppgift: Kappagården och Korpatorp. Uppgiften beträffande avstyckningen från Hansagården är alldeles felaktig. Fastigheten hörde eller rättare var en del av Kappagården, samt Korpatorp, med bostadshus och åbyggnaderna belägna på Korpatorp. Han ägde alltså Kappagården ¼ och Korpatorp 1/32. Allan hade nog rätt.

Anders Johansson f1818 var ställets innehavare under hela dess tillvaro. Heljen hade ärvt platsen genom sin hustru, som var mycket insläktad i byn och vars föräldrar på fädernet Jonas Bengtsson förut ägt denna gård och på mödernet Heljesgården i Bolum, vilken senare makarna tidigare innehaft – som för resten kan förstås av deras i orten gängse benämning.
Makarnas barn, en son och en dotter, hade före dem avlidit och det säges att om allt varit riktigt tillgångarna i boet skulle ha tillfallit mannens systerdotter ”Helja-Tilda” men i stället lära dessa ha skiftats mellan hustruns släktingar, de s.k. Nissens och Grefvens, som åtminstone sins emellan fördelade fastigheten. Det finns en del konflikter och tecken på mänskliga svagheter som vi skall berätta om.

Soldattorpet Nr 23 Nisagården

Onge Hoven var den siste boende på detta soldattorp, som senare skulle blivit fattigstugan och han stannar alltså kvar på stället och där avled. Mer om själva torpet och soldaterna finns här.

Onge Hofven Anders Pettersson Hof

sold Nisagården därefter torpare på stället f1807 Häggum, gratialist och kyrkväktare. Han gifte sig med Stina från Säckasten. Barnen 12 till antalet varav jag blott kan spåra en, som stannar i bygden gift med Arvidsson på Botorp.

Hofskaras Fattigstuga

Hof utgjorde förr eget fattigvårdsdistrikt och hade som sådant sin egen fattigstuga, som låg vid Brogabro söder om vägen västra sidan om bäcken. När byn i fattigvårdshänseende sammanslogs med Bolum, såldes stugan till ägaren av en mindre hemmanslott i Stommen Bolum (Gustaf eller August Hedberg), på vilken den ännu i dag utgör manbyggnad. En variant på skrönan är att den nu står på Grefvagården. Fattigstugan fanns här 1884, då man betalade brandstod härför, samt arrende för platsen om 5kr. 1894 antecknas fortfarande arrendet

under 70 talet bor här

Maja Larsdotter f1805 och dotter Cajsa Larsdotter f1835
Lars Andersson (butiken)  hustru Cajsa Olofsdotter 1820
Dr Johannes Larsson f1820, 
Enkan kan ha kommit från Tjuvadalen Cajsa Jonsson 1814, son August Andersson f1856,
Christina Antonietta f1852, son August Andersson f1856.BUG
Arbetskarl Gustaf Olofsson f1824 från Horn
hustru Maria Kristiansdotter f1840 dotter Ada Margareta 1875 son Gustaf Alexander 1879.

under 80 talet 

Maja Larsdotter f1805 Lorents gumman kommer dör 89 och Cajsa Larsdotter f1835 05 kr
Lûja Cajsa. Cajsa Olofsdotter f1820
dräng Johannes Larsson f1820 20 kr
Cajsa Jonsdotter f1814 20
Korpa Stina, enkan Stina Larsdotter p 114 står införs längst ner. 
Såsom innevånare i stugan omtalas Dammen,


På andra sidan bäcken norr om vägen finns idag en vackert placerad stuga med en mindre stuga alldeles vid vägen med dörren mot norr. Den kallas idag för....

Broga

Frans Blom f1883 köpte mark av Grefvagården och bygger sitt Broga strax väster om den plats, där Blûmmen själv hade byggt. Frans hade gott läshuvud och läste i Uppsala vid studier i Skara. Han specialiserade sig på grekiska och tjänstgör som lärare och förvärvar en teologie doktorsgrad. Bor i Älvsjö. Förblir ogift i livet ut och tar hand om sin mor.

Pappa Blom tjänte under Hansagården under lång period på andra sidan vägen och bygger efter tjänstens slut den fastighet som kallas Blummen, som enligt en tradition skulle ligga öster om sonen Frans bygge. Det är möjligt att lillstugan, som nu står på Frans tomt har att göra med Blûmmens stuga. Olof Blom fader Jonas Blom hade före honom varit soldat för samma gård liksom sonen Frans Gustaf under några år blev det, ehuru avlöst av en annan soldat väl med samma efternamn icke av samma släkt och som blev den siste för rusthållet (Anm soldatbostället var nr 24 Westergötlands Regemente Gudhem kompani) låg på motsatta sidan om vägen något längre österut. Frans broder med samma namn dog några år före senare sonen Frans Gustafs födelse vilket förklarar att de bär samma namn.  
Gamle Blummen, som han i orten plägade benämnes, var utrustad med ett gott huvud och lärde sig, ovanligt nog den tiden icke blott att skriva sitt eget namn utan nästan allt vad den tiden fordrade samt var en när något i den vägen skulle förrättas ofta anlitad karl.
Särskilt anmärkningsvärt måtte Bloms minne ha varit. När någon ej visste ut eller in eller behövde få något klarlagt så lät det som oftast: "Fråga Blom". Och själv stack han inte under stolen sin förmåga, utan vittnade säkert och bestämt om saker, som hänt redan före hans tid samt sade sig t.o.m. minnas, när han kom till denna världen, visste att det var en stjärnklar natt. Det hade han sett när jordegummman badade honom.

Ett par av sina söner sände OLof Blom till Skara skola, och den ena av dem, Frans, som efter avslutade studier med fil.lic. examen blev lärare i Norra Latin Stockholm , innehar nu fädernestugan, som han emellertid omändrat i en för lokalpatrioten frånstötande dalastil, berättar Hjilmer. 
Den lilla stugan i senare tid flyttade Hägga Lottas stuga från Broddetorpsmarken företer samma för orten främmande byggnadsstil.
Blom var som soldat med på Fyn 1848 och tjänade till 1882. På grund av sina många giften kallades Blom för "Fort Olle". 

Frans som enligt traditionen byggt stugan och med lillstugan, upplät den samma till Matilda Dahlberg med dotter Emirentia kom 31 till 47, som kom från Svensbokärren under Bolumtorp. Han tar hand om sin mor i sitt hem i Älvsjö Brännkyrka.

Blom

Stuga, på östra sidan om Brogabäcken norra sidan om vägen på mark som tillhörde Hansagården, vilken där uppförts på en gammal husplan av gårdens soldat Olof Blom, som genom ett av sina giften varit så gott som delägare i gården och här uppfört stugan omkring 1882. I en stuga här bodde förut skräddare Gustaf Laff.

Vad som skulle minnas om denna plats är några risbuskar i muren som anger hans platsen. Olof Blom var född 1818 gift 4 gånger den sista hustrun dotter till Palm. Flera barn varav en Carl missionär i Kina, Frans fil kand läroverksadjunkt Stockholm och doc i teologi, Lisa med flera. Stället skall enligt Blomqvist ligga norr om vägen. Det troliga är att det ligger några och tiotal meter öster om nuvarande Broga.
Vi kommer inte undan att förmedla Olofs alla giften

  1. Anna Lisa f1815 från Åkatorp föder tre barn som som dör späda
    1. Jonas Blom blir källarmästare på järnvägshotellet i Tidaholm. Hustrun går ifrån de sexbarnen redan 1897 och far kan leda skaran vidare med ett ansenligt antal av tjänstefolk i rörelsen.
  2. Eva Andersdotter från Falköping Eva får också ett barn som dör späd
    1. Brita Maria f1849 gifter sig i Posttorpet i Håkentorp med Adolf Andersson f1852 från Härlunda. Även denna dotter dör i från en stor barnkull redan 1895. Några barn går att spåra ut i världen
    2. Frans Gustaf f1852 tar faderns tjänst men blir inte så gammal vilket förklarar att han har en bror med samma namn. Tjänstgör som soldat under Hansagården från 1872 och är gymnastiklärare i Hjo.
  3. Anna Maria från Kappagården f1824 som är Kappen Mårtenssons dotter och dotter följdriktigt till Mårtens Maja, som som änka hade en stuga i denna dreven.
    1. Kristina Josefina flyttar till Amerika
    2. Anna Matilda gifte sig innan hon flyttar till Amerika
  4. Maja Stina från Afzegården
    1. Herman flyttar till Amerika
    2. Oskar August blir artillerist i Stockholm
    3. Carl Fredrik blir missionär i Kina som behåller honom
    4. Ida Augusta till Amerika men kom hem en vända.
    5. Lisa var missionärssekreterare i Stockholm men kom hem
    6. Hilma Olivia åkte till Am
    7. Frans Gustaf berättade vi om tidigare, som kom hem och byggde Broga.
    8. Hildur Emilia f1888 var missionär i Stockholm

Soldattorpet Vg 24

ligger söder om vägen i ett markerat buskröse. Hansagården där siste soldaten var Viktor Blom, som flyttar ner till Fridhem vid Västorp. Stenhuggare och aktiv baptist i Hornborga.

Hofens Stuga

Gustaf Hof

f1824 i Häggum. Stugan byggdes vid Brogavägen 1880 av Gustaf Hofen själv bredvid Bloms stuga riven 1959-60 i samband med vägrenoveringen, som stakades rakt över tomten. Stugan låg på tvären över vägen, och strax öster så har vi kvar en välbevarad källare. Gustaf dog 1900.

Gustaf Hof f1824 Hofen var svåger till Olof Blom och hade tjänat soldat för SvenNilsgården. Han var liksom svågern en duglig soldat och hade i tjänsten bland annat belönats med svärdsmedalj. En dotter till Hof, Emilia skämtsamt kallad Emila Klöve, studerade till småskollärarinna och fick ovanligt nog anställning i sin hemsocken.
En annan dotter till Hofen var Vilhelmina. Hon var sömmerska och gick i stugorna och utförde allt det sömnadsarbete som behövdes under året. Vid ett sådant legoarbete, berättade hon, tränade sig barnen på stället i att tala fint som det heter, varest hon hörde följande dialog: "Åh, en sådan vacker fågel det sitter där!" - "Nä, ä nu sket han".

"Nu har vi gjort ifrån oss vår´n (vårarbete i trädgården) å nu ä dä bara dä kvar, att vi skall gräva upp far", sa lärarinnan Emilia Hof, till sin närmaste granne på senvåren efter det att hennes far var död och begraven. De skulle ha en hårlock och skicka till syskonen i Amerika (berättat av Augusta Nilsson på Stommen 1946)  Arne i Grefvagården bekräftade att gubben Hof grävdes upp för att släktingar i Amerika skulle få en hårtofs. En Grönqvist och Sanfrid var med. Blomqvist ansåg att stugan låg söder om vägen. Hofen var gift med en syster till gamle Blom. Detta ställe enligt Blomqvist öster om Bloms i samma hage. Emilia Hofs källare ligger på en liten höjd vid södra delen av vägen.

Gustaf Hof f1824 på Allmänningen i Häggum. gift med Bloms syster och hade 8 barn.

  1. Lilla Emma f1852.
  2. Lilla Vilhelmina f1854.
  3. Vilhelm åker till Amerika.
  4. Vilhelmina f1856 stannar hemma hos sin syster.
  5. Johanna Matilda åker även hon till Amerika.
  6. Frans rymmer till Amerika.
  7. Emilia blir småskollärarinna vid Bolum. Mer där.
  8. Emil var i Amerika

Emilia Hof

Emilia Hof och hennes syster Mina försäljer den 17 oktober 1919  hos Mina försälja 1 chiffonier, byrå och spegel, diverse bord, 6 stolar, 1 skänk, 2 sängar, 1 trädgårdssoffa, 1 cykel, 1 orgel, en symaskin, tavlor, diverse böcker, grytor, väf, spis, skrin, kista, diskbänk, hyllor, kopparkärl, porslin, lampa, klocka, diverse nya mattor, sängtäcken, filtar, fjäderkuddar, diverse linne, brickor, 1 trappa, 2 pallar.

Korpatorp

hittar vi på annan plats, som en tidigare sammanhållen gård, men nu splittrad av tidens arv. Rakt söder ut kommer vi till den utmarkshage, som vi nu kan finna här.

Korpes

ett ställe som låg vid uppfarten till Korpatorp.


Mårtes Majes

Stuga belägen mitt emellan Kappens och Hoven omedelbart norr om dreven, där senare en stenmur anlagts (Vid en stor en) Här bodde sist änkan efter den äldre s.k. Kappen eller Anders Mårtensson – Nöjdare Tildas Mormor. Hon blev änka 1857 och flyttade troligen hit i samband med detta. Vad som hände med stället efter hennes död 1873 är ännu oklart.


Kappen Allana Korpatorp 5:3

En liten hemmansdel av Korpatorp, förr i sambruk med en del av Korpatorp 
Kappen efter gården var hästhandlare storskojare och har efterlämnat en hel del minnen bland folket av föga imponerande art.

Anders Mårtensson

f1796

Anders Mårtensson var son till hem äg Mårten Andersson i Toltan JonMånsgården och h.h. Greta Jacobsdotter samt bror till den s.k. Stenstugen i Hornborga.
Hustrun Maria Andersdotter var dotter till hem ägare i Grefvagården, Anders Jonsson och hans hhustru Elin Jonsdotter, av vilkas övriga barn, bröderna Johannes och Lars den förre var hem äg i Hansagården och (genom 2:a giftet) i Bolum Heljesgården, samt var fader till den s.k. Heljen, under det att den senare fortplantade släkten i Grefvagården.

Anders Mårtensson figurerar mycket i skifteshandlingar kring sin del i Korpatorp. Han gifte sig stadigt med Anders Jonssons dotter rusth i Hof och Korpatorp. Maria hette hon. Vi tar del av deras telningar.

  1. Anders Andersson f1817 som tar över Kappen

  2. Greta stannar hemma bräcklig (vilket brukar vara liktydigt med tbc)

  3. Inga stannar hemma och likaledes bräcklig.

  4. Cajsa f1821 gm Anders Nöjd soldat under Päregården och Törnagården

  5. Anna Maria f1824 som blev en av soldaten Bloms många fruar.

sonen Anders Andersson

f1817 tar vid och väljer Maja från Sjogerstad. Han står skriven på 3/32 Korpatorp. Barnen

  1. Sven August Kappen f1847 tar vid här som hästhandlare. tog Johanna från Åsaka. Sonen Anders Gustaf står som ägare här men dör som 19 åring. Dottern Johanna säljer stället flyr för Amerika

  2. Emma Gustava stannar hemma hos brodern och dör i unga år i lungsot

  3. Anna Karolina f1857 gifter sig till Skattegården i Häggum där mer finns att hämta

Stället säljes av Sven Augusts dotter innan hon flyttar till Amerika alltså före 1897.

Carl Johan Grönqvist

f1859 auctions utroparen från till Vinköl och förre soldaten förvärvar 1899 7 ha med 5 åker av Ängars. Han flyttar till Ringsborg 1930 och lämnar över till sin son. Hjilmer berättar att han var i trettonde generationen: "Trättan ä olöcka, men här är löcka sa Grönqvist". Han var soldat för Grefvagården Bolum och sedan hemmansägare här på Korpatorp. auctionsutropare var kommen från Vinköl.

Grönqvist

Grönqvist köper sin mark av Ängars. 
Sonen Karl i nästföljande torp flyttar till torpet, som han eventuellt bygger om. Han var gift med Munterssons dotter från NordBredegården i Bjellum. Strax efter fjärde barnet dör hon och Sanfrid gifter om sig med en Blom född i Mariestad. Två barn tillkommer i detta äktenskapet.

Sanfrid Grönqvist

f1884 tar över 1936? och hade 2 hästar och 7 nöt på gården. Han flyttar hit med sin familj. Mot slutet blev han förvirrad och säljer till efterföljande. Familjen är borta mellan 21 och 29 

Allan Johansson

Idrottsman och hembygdsforskare köper stället och ställer välvilligt tegel till förfogande till reparation av Hornborga Kapell. Han härstammar från Munkgården, som han brukade tillsammans med sin syster och måg. Natur och kulturintresse har i övrigt dominerat hans liv. Imponerade var han litteratursamling.


Trana

Ställe som legat i västra hörnet av den plats, där dreven går fram till Jägaretorp. Minnet av honom utgöres av de s.k. Tranaplerna som stå där i hörnet vid stenmuren. Vid försäljningen av fastigheten Korpatorp enligt kontrakt dat den 14 mars 1851 gjordes vissa förbehåll undantag på 49 års tid av ett åkerstycke kallat Kråkelyckan, Hovmanstorpen och två andra åkerlyckor: Tranelyckan och Tranehagen samt en mindre trädgårdstäppa därintill. Här bodde sist den s.k. Markars Majas föräldrar.

Jonas Trana

f1745 möjligen född här uppe var sold Överstegården Amundtorp och skrevs som ryttare här. Han var gift med Maria från Gökhem. Deras barn förtjänar att nämnas.

  • Anders Kjellman f1768 och skrivs som ryttare här och inhyses Korpatorp, efterlevande skrivs under Jägaretorp

    • Jonas blir 8 år

    • Maja skrivs som inhyses Jägaretorp och var gift 2 ggr.

      • Lars Andersson f1779 är far till Träbeningen.

      • Per Svensson f1783 i Sjogerstad

  • Greta dör enligt db som inhys under Korpatorp

  • Johan ej säkert sold men f1777 Brogatan Hof gift med Sara Apelgren från Jettene och dör här 1841.

    •   Barnen Johannes återfinner vi i Trässberg och Anders f1816 återfinnes här på 30 talet och kan ha blivit häg i Jutagården i Östra Tunhem 1880.

En ryttare Trana, torpare under Korpatorp, dog 1802-12-09.


Laffens

ligger några meter in på denna tå lite åt öster. Här skriver Blomqvist låg vid Grönqvist. Flyttades stock för stock på ryggen upp till Upplandsvägen. Det var Anders och ett par gubbar till som bar.

Anders Gustafsson sockenskräddare Korpatorp gift med Annika Trulsdotter/ Fridsdotter Av deras barn känner vi

  • Jonas Andersson som blev brukare av Korsgården som flyttar samman med Maria Månsdotter, hemmadotter i sagda släktgård gård. Deras dotter Maria är anmoder till mycket folk i bygden men det får bli på annat håll
  • Gustaf Andersson lär vara född i Varnhem men kommer hem som sockenskräddare och dör här på Brogatan, och anfader till Laffarna. Han gifte sig med soldatdottern från Bjellum Margareta Homan f1744.
    • Jonas Laffen Gustafsson f1766 och dör här på platsen vid Jägaretorp
      • Annika Larsdotter från Breared
        • fyra stycken tidigt döda barn
        • Johannes Laffen Jonsson som 1870 flyttade upp till Upplandsvägen. Vi fortsätter där
      • Greta Persdotter från Skövde
        • som föder honom Gustaf i Marka som blev skomakare här uppe vid Korpatorp sedan till Kappagårdens utmark vid det vi kallar Skomakare Lottas. Vi fortsätter där.
    • Laffens syster Katarina Gustafsdotter som gifter sig med soldaten Olof Blom på PerHåkansgården i Broddetorp där vi kan följa dem mer.

Ryttartorpet el Jägarmarken


Gôers Hofmans

Stuga nordost om Jägartorp. Gôern var bördig från hemmanet Gåran i Häggum och Gôersa ”jeck umkring å klente bakåmma inni”. Makarna hade en son som överlevde dem. Denne var konstig och hade för sig att han fått en s.k. firfota (ödla) i sig. Han hölls inackorderad hos Lites Gustaf. Gôers ställe benämndes även för Hômmans, och skulle enligt traditionen ha varit bebott av en soldat med namnet Hofman, fast när – det vet nu ingen.

Anders Hof f1787 åldras ute på Trollsvik.


Området vid slutet av Stomnadreven och öster om Trollsvik är ett område med rikligt med rester av mänsklig hand

Anders Hof f1787 småstuga nr 30. 

på norra gränsen till Trollsvik vid Bolumsdrevens slut. Anders Hofs ladugård 15 * 8 * 2 ½ al. 
innehållande fähus, loge, två lador och svinhus.
Stället låg på gränsen mot Håv, vid nuvarande Trollsvik där lämningar ännu finnas. 
Härav låg endast ladugården på den då skiftade byns ägor.


Soldathagen och fädreven mot söder

Precis söder om Brogatan öster om fädreven ligger Grefvagården soldattorp där den siste soldaten Grönqvist bodde. Här låg ladan och en husgrund ligger dikt an till till dreven ca 30 meter in.

Grefvagården soldattorp N:o 22 

här finnes ett syneprotokoll från 1870 som är nog så intressant att ta del av

Grönqvist

På vägen söderut ner mot Broddetorps gamla kyrka ligger alldeles vid muren Grönqvistes. Här bodde Karl Johan f1859, han gifte sig med Bäckars dotter, som han fann inte så långt från sitt soldathem. Han var en duglig soldat, verkade i bygden som en auktionsutropare. Som sådan var han av klassisk typ, som förstod att hålla humöret och köplusten uppe på sitt auctionsfolk med burlesk och lättfattlig bygdehumor. Hans vitsar av god Albert Engström modell skulle fylla romaner. Han flyttar sedan till Ringsborg inne i Broddetorp. Av barnen flyttar dottern till Stockholm, medan sonen Karl efter att ha efterträtt morfar å Bäckars köper det stället eller bygger upp det stället, som nu är Allana mitt över vägen.

Ehns

ligger ca 50 meter in på dreven. Här fanns klarbärsträd.

Ytterligare ca 50 meter längs dreven har vi på andra sidan det öppna fälten ....

Smedsbacken

under Nisagården per 1790-1817 Är det samma ställe som stället nedan?

1793-22 Jonas Svensson 

inhyses f1761 finns här från 93 och fram till deras död 1820 resp.1822. Av barnen känner vi 

  • Inga blir piga i Skattegården och Storegården Sätuna och försvinner.

  • Sven är dräng och brukare i trakten och försvinner till Håkentorp och Falköping.

  • Stina piga Helsingegården och Prestegården Broddetorp för att sedan sväljas av tidens hav. 

1832-39 Anders Göransson 

f1784 kom med fru Stina (f1794 Gudhem död 47) och barn från sista anhalten Jägartorp 1832; Han hade tidigare varit bonde på Sörgården i Ullstorp, Hans i Hof och slutar sina dagar här ute i markerna. Barnen låter tala om sig och vi kan spåra dem enligt följande

  • Johannes blir soldaten Grann på Danska gården i Dala 

  • Göran Lörssen Törssen Bäckars f1818 återfinner vi i Alekärr och senare på Bäckars ganska nära.

  • Cajsa flyttar till torp i Mårby och gifter sig där.

  • Håkan f1829 blir svinskötare Bjurum.

  • Anders Hägg f1834 blir skräddare under Prestegården i Broddetorp

Hägg hade två bröder Anders och Håkan, varav den förstnämnde blev skräddare i Broddetorpsmarken och den senare svinaherde å St. Bjurums egendom. Anders och Håkan voro två stora kontraster, den förre fin och sprättig, som tillkom en yrkesman och den senare lortig och nedsmord, så att det även på den tiden väckte uppmärksamhet. Stina stannar som inhyses till sin död 1847 på stället.


Smedsbacken

Jordlägenhet å hemmanet Hof Grefvagården underliggande mark söder om Brogavägen och väster om Pilhults dreven med åbyggnaderna belägna i ägo områdets hörna mellan Hansagården i Öster och Kappagården i Söder samt i en ungefärlig linje Ruinerna efter Grefvagården soldattorp och Pilhults åbyggnader. Namnet kan härröra från att Gulles Johannes måg på stället kom med sina bröder från Smedsgården i Härlunda. Stället Revs i början av 1870 talet, men det berättas att det revs och blev byggmaterial till Brunnstorpet i Broddetorp. 

1823-1859 Anders Rikegulle Andersson

var född på Gulltorpet 1782 och tjänte dräng på Prästgården och gifter sig med Brita därstädes. Familjen blir sin egen och verkar som hälftenbrukare på en av Jägartorpen och Åkatorp, men återvänder hit till Hansagården 1823 och till Grefvagården marker och bygger sitt Smedjebacken 1826-27. Stugan blir för liten och vi ser en splittrad familj. 1836 är de i Pilhult, där Anders är brukare och hustrun lämnar honom, varför Anders återvänder till sin stuga, där han dör 1859.

Anders är änkeman under 20 år och paret hade tre döttrar

  • Cajsa som var född på Jägaretorpet gifter sig med soldaten Lindberg i Fjällåkra vars dotter gifter sig med smeden Sanbärs, som vi återfinner under Smedstorp nere i Broddetorps stationssamhälle.

  • Lisa blir soldaten och kvinnoslukarens Olof Bloms första fru vars ende överlevande son blev källarmästare i Tidaholm.

  • Brita Maria Gifter sig med Gulles Johannes f1819 från Smedsgården Härlunda och som bebor stället fram tills hon dör?  Paret är barnlöst och hon lämnar honom 1871, varför han gifter om sig med den betydligt yngre Johanna, som växt upp i Snodigs familj och följdriktigt fått tillmälet Johanna Snodig. Även detta par barnlöst kompletterat med fosterdöttrar från halvsysters barn.

Vi har roat oss med att titta på Gulles Johannes och Gulles Annersa föräldrar och vet då från kyrkboken att berätta att Jacob var född i Gudhem och framlevde sin tid under Smedsgårdens Smedstorp Härlunda. Han söp och bar sig illa åt så presten var rent bestört. Han var inte med på förhör och inte gick han i kyrkan heller! Johannes kom tidigit från föräldrahemmet i annan vård och Annersa fick arbeta på Prestegården som 17 åring. Det framgår att Jacob och hans hustru troligen levde under små omständigheter.

1856 - 1899 svärsonen Gulles Johannes Jakobsson

Johannes var f1819 å Smedsgården i Härlunda och blir torpare här 1856 efter gifte med med Britta Maria Andersdotter f1820, som dessvärre har ett handikapp i form av en förvärkt hand. Hon var dotter åt Rike Gulle. Första hustrus föräldrar Rikegulle under Hof Grefvagården alltså här på Smedsbacken och hon dör 1872 utan att lämna några bröstarvingar. Strax gifter han om sig med betydligt yngre Johanna Sofia Snodig f1848, som växt upp i Snodigs familj lite längre ner på gatan och paret kompenserar sitt barnlöshet genom att adoptera hustruns systerdotter Ellen Serafia. (Gulles Johannes första hustru ärvdes av sin syster Kajsa gift Lindberg under Jon Frimansgården i Broddetorp och av avlidna systern Lisas son Jonas Blom i Hof, sista hustrun ärvdes av sina halvsystrar Maria och Klara, döttrar till Snodig i Hof. Denna anteckning av Hjilmer antyder att det inte blev så mycket över för Johannes och hans försörjning). 

Lite förbryllande är att nu bor de under Kappagården, vilket inte behöver betyda att de bytt bostad, men väl att skiftet skurit igenom fattigmarken här i Hof. Gulles Johannes hade två bröder, varav Anders född i Smedtorp Härlunda 1823, dog å Bolums fattigstuga omkring 1910, medan den andre, som lär ha burit namnet Carl, utvandrat till Amerika och dog där, ärvd av den sist levande Anders. Även Anders hade någon tid varit i Amerika.

Men Johannes förärades inga barn, varför paret kan ta emot brodern Gulles Anners f1823 även han från Härlunda, vilket vi redan berättat)  ehuru han varit en sväng i Amerika och Johanna tar vården om sin faderlösa systerdotter Ellen Serafia f1883. Johanna dör och Johannes och Anners skall ta vård om den 4 åriga flickan, vilket slutar med att de städslar Augusta Charlotta Sundberg f1861 från Åsled, som tidigare bott hos sin broder och soldat Anders Gustaf Sundberg. Augusta stannar tio år och vårdar Johannes, som tack testamenteras hon fastigheten, som hon får när Gullen dör 1899. Augusta flyttar samma år. Hon gifter sig samma år med Alfred Lindström. Gulles Anners och 16 åriga Ellen Sofia blir kvar. Ellen stannar en kort tid men flyttar sedan till Jönköping och träffar där sin blivande ombudsman Karl, och därmed är hon ute ur historien.

Gulles Anners är den siste som lämnar stället och flyttar lusig och skitig in på Fattigstugan. Då rivs huset av Augustas man, som använder virket till Brunnstorpet, som Augusta med make förvärvade 1902.

Anteckningen ovan antyder att Gulles och Smedsbacken är två olika torp vi får se det talas om att Rikegulle revs 73 medan Gulles som lämnades av Gulles Annersa 1902 skulle då ha rivits sedan Brunnstorpet förstärktes med detta material. Det kan bli svårt att kontrollera, men frågan är väckt och vi får väl se. 

Gulles eller Smedjebackens 

En möjlighet är att detta ställe är sammanbyggt med ovanstående.

Torp under hemmanet Hof Kappagården på dess mark öster om Knektavägen, invid gränsen till den s.k. "Torsses tå". Innehavaren Anders härstammade från det i Broddetorp belägna Gulltorpet, därav namnet. Gulles efterträdare på Gulltorpet, var måg i en av ortens bondgårdar och ansågs för rik vadan denne, som givetvis skulle ärva namnet, kom att benämnas för Rikegulle, medan företrädaren som bodde med bara sockengränsen emellan till skillnad benämndes Fattigulle.

Fattigulle (skulle kunna vara Johannes far) hade tre söner, varav den ene blev nattvakt i Falköping och de båda andra utvandrade till Amerika, varifrån dock den ene Gulles Annersa efter något år kom tillbaka och nedsatte sig i hemsocknen där han sedan länge kom att lita socknen till genom s.k. kringgång och upplåten bostad i fattigstugan. Gulle var badkarl å Mössebergs Vattenkuranstalt tillsammans med Per Mehr. En vinter hade Gulle dåligt med foder till sin enda ko och måste slutligen göra sig av med denna, men detta blev ej av förrän han gett kon den sista halmtappen, och mager som två hopslagna bräder som hon då var fick han ej mer än 35 kronor för den. Köpare till kon var den s.k. "Ko Klas" i Munkgården ortens kohandlare den tiden. // Ad. 1953.

Förtydliganden

ligger ca 200 m söderut. Här ser vi en stenhög i mitten av snöbärsbuskar omgiven av ganska sur mark. Bonings och ladugård var sammanbyggd, som den vi känner igen från Bankastugan. Ägarförhållandena till marken är förbryllande då det ömsom på kartorna står Hans, Grefvagården och Kappagården.


Smedtorpet 

under Kappagården finns en viss sammanblandning med Dammen. Här är vi tillsvidare ute på 14 famnar.

Salpedersjudare Per Arvidsson f1729 finns här med hustru Lena Månsdotter f1742; Deras son Hans Persson tycks finnas här f1765 fram till deras död då skriven under Smedtorpet u Broddetorp omkring 1840; Av parets döttrar kan vi berätta att 

  • Anna gifte sig med en dräng i Hovslagaregården

  • Lena valde Anders Rapp i Sätuna och blev mor till Rödskägg och Hackars Lars.


Masen

enligt Hjilmer, vem annars, skulle Johannes Jonsson f1808 bo här men flyttat till Ringstorp där han avlider medan hustrun Masa Kagg flyttar

Alekärr Bäckars Törsses Stenåsen

Småbruket Alekärr utgörande avstyckning från Hof AndersTorstensgården utmarksskifte. Stället upptogs efter mitten av 1800-talet av gårdagens då tjänstgörande soldat Göran Hägg, som förpantningsköpte det.

Göran Hägg

Stället upptogs efter mitten av 1800-talet av gårdens då tjänstgörande soldat Göran Hägg, som förpantning köpte det. Göran Hägg född 1818 Broddetorp tjänte 32 år från 1840 gifte sig med Maja Johansdotter f1819 i Stenstorp, Hon ger honom barnen Anders Gustaf 1843, Johan Albert, Emma Gustava, Johanna Wilhelmina, Matilda Christina 1858. Får omdömet tjänt utmärkt väl och får underhåll. Slutar sin tjänst 1872. Han dör 1875. Vi återfinner barnen Emma som gifte sig med Snodig i övrigt försvann barnaskaran företrädelsevis till Stockholm.

Johannes Silberg Bäckarn

Efter Häggs död såldes stället till hållkarlen vid Bolums Gästgiveri Johannes Silberg, som förut varit torpare i Bäckan under Bolum Uddagården, vilken liksom företrädaren här nedlade ett jättearbete på den oländiga markens uppodlande. 

En svårighet för Silberg var avsaknaden av skog och han förskaffade sig därför av markägaren, den s.k. Trollsvikaren av vilken han friköpte stället, förpantningsrätt å ett stycke skogsmark överst Brunnhemsberget. Och gamla förbindelsen med Gästgivaregården medförde emellertid en stor sorg för Bäckarn i det hans äldsta dotter vid vuxen ålder under tjänst som krogpiga där blev i olycka och i bedrövelsen däröver tog in gift eller med andra ord tog sig själv av daga.

Stället övertogs efter dennes död av Bäckarns dotterson Sanfrid Grönqvist, som efter att några år ha innehaft det och där förlorat sin hustru, flyttade till föräldragården Korpatorp. Torpet har sedan dess stått obebott och är nu mera sammanslaget med AndersTorstensgården efter en fastighets auction 1862. Det kvarvarande men obebodda småbruket Alekärr, utgörande avstyckning från Hof AndersTorstensgården utmarksskifte. 

Efter Häggs död såldes stället till hållkarlen vid Bolums Gästgivaregård Johannes Johansson Silberg, som förut varit torpare i Bäcken under Bolum Uddagården, vilken liksom företrädaren här nedlade ett jättearbete på den oländiga markens uppodlande. En svårighet för Silberg var avsaknaden av skog och han förskaffade sig därför av markägaren, den s.k. Trollsvikarn 1870, av vilken han friköpte stället förpantningsrätt å ett stycke skogsmark överst å Brunnhemsberget.

Johannes Bäckarn Silberg f1838 gift med Johanna Fröjd. Båda lever gott och får tre överlevande barn

  • Matilda gifter sig med Carl Johan Grönqvist som därmed säkrar stället inom familjen.
  • Sofia blir mejerska och vi kan följa henne till Starrkärr i Älvsborg
  • Anna ett sorgebarn som sedan hon blir gravid inte orkar.

Den gamla förbindelsen med Gästgivaregården medförde emellertid en stor sorg för Bäckarn i det att hans älsta dotter vid vuxen ålder under tjänst som krogpiga där "blev i batt" och i bedrövelsen däröver tog in gift eller med andra ord avhände sig livet.

Stället övertogs efter dennes död av Bäckarns Karl Sanfrid Grönqvist f1884, som efter att några år ha innehaft det och där förlorat sin hustru övertog föräldragården, där han med sin senare fruga nu bor, dock alltfort brukande sin morfaders gamla ställe.

 

Bäckarn fångade bisvärm i skjortan. 

En tidningsnotis, ej daterad. Ännu idag lever och frodas avkomman av den lyckade fångsten.

Bäckarn bodde i Alekärr, som ligger i Bolums socken, strax nedanför Brunnhemsberget sluttning. Han hette egentligen Johannes Silberg, men därför att han förut bott i ett ställe, som låg invid Uddagårdsbäcken, fick han heta Bäckarn, och detta namn var fullt vedertaget av både honom och andra.

Bäckarn och Johannes Fagerman, som bodde på Grefvagården skogsskifte längre uppåt Nycklafall, voro en sommar i slutet av 1880-talet sysselsatta med flåhackning i Pikagården, Brunnhem socken. När de kväll gingo hem, fingo de inne på berget se en bisvärm, som satt på en gren i en buske, alldeles invid den stig de gingo. Genast fingo gubbarna för sig, att de skulle fånga svärmen och ta den med sig hem. En ordentlig bistock var på den tiden värd lika mycket som en tunna råg, och detta skulle ju betydligt öka den klena dagpenningen, tyckte de. De funderade både länge och väl, hur de skulle bära sig åt, för det var ju inte så gott att långt inne i skogen fånga en bisvärm med bara händerna. Gubbarna hyste också en mycket stor respekt för de surrande bina och ville inte så gärna reta dem på sig.

Nöden är uppfinningens moder, sägs det, och det dröjde heller inte länge, förrän Bäckarn hade sin plan färdig. Gubbarna hjälptes nu åt att bryta av de grenar, som voro närmast den, som bina satt på, och denna bröt de sedan också av ett bra stycke ner mot den plats, där svärmen satt. Därefter drog Bäckarn helt resolut av sig skjortan, och med snören knöt han sedan till hals- och ärmöppningarna, så skjortan blev som en säck. När detta var gjort, fick Fagerman böja fram grenen så långt han kunde, och Bäckarn trädde därefter skjortan över både grenen och bisvärmen. Sedan skjortan knutits åt också neromkring, var bisvärmen fångad, och sedan kunde grenen brytas loss från busken.

Det hela hade inte gått alldeles smärtfritt, för bägge gubbarna hade fått rätt många stick av de uppretade bina. Fagerman var visst värst däran och hade förutom en del stick på händerna också fått ena ögat igensvullet. Trots smärtorna bar gubbarna ändå hem sitt så mödosamt tagna byte. Först kom Bäckarn med skjortan och bisvärmen, och den bar han riktigt i triumf. Därefter kom Fagerman, hållande en fuktig grästorva på sitt svullna och värkande öga. I skjortan surrade bina och voro arga, och nåde gubbarna, om de kommit lösa. Men därför var ingen fara, ty skjortan var gjord av den gamla hederliga "blaggarnsväven", och motstod påfrestningarna. Det var i alla fall de kraftigaste och argaste loppor, som Bäckarn någonsin hade haft i den skjortan, det påstod han själv efteråt.

På hemvägen kom gubbarna överens om att Bäckarn skulle få behålla bisvärmen mot ett kontant vederlag till Fagerman, och detta belöpte sig visst till inemot två kronor. Bisvärmen trivdes gott hos Bäckarn, där den förökade sig och gav god avkastning. Bäckarns hustru, Johanna, brukade alltid efter bislaktet om höstarna gå ut i gårdarna och sälja honung. Denna hade hon i en tre kannors kopparkruka, och mätte ut med ett kvartersmått, som kostade 50 öre.

Under Bäckarns levnad förökade sig bisvärmen till många samhällen, och dessa övertogs sedan av mågen, den i vida trakter kände auktionsroparen Karl Grönkvist i Jägartorp. Nu har i sin tur dennes son, Sanfrid, övertagit avkomman efter den bisvärm, som hans morfar en gång tog långt in på Brunnhemsberget och bar hem i skjortan. // Kåre. (Folke Ekström)

Emma Gustava Hägg dog på en bs under Anders Torstengården, så vi får leta detta.


Ingrid Gunnarsdotter f1719.

Svensdotter f1767 med familj

Kerstin Boman f1723.

Catarina Hofman med sina två barn hänvisas till Korpatorp.

Maria Jonsdotter f 1749 i Gökhem

Ryttaren And Kjällman f1762 och hans änka fick två barn

Anders Erson Falk f1744 med fru och svägerske familj. Anders dotter gifter sig med en Setterberg sold för Sörgården de flyttar sedan till Besgården. 

Jonas Jonsson f 1777 med familj

Vi har en annan Jonas Jonsson som är förpantningsägare som vid skiftet får flytta från vägen en bit in under Hansagårdens skiften till en sannolikt mindre förmånlig placering se lantmäteri Annotation. Denne Jonas kan vara Kärres Jonas eller Ehn. Anders Mårtensson har tidigare bebott denna tomt och flyttar 

Anders Andersson har haft sin förpantningsjord här på grevagården i mitten av om rådet och på tomtplats 

Petter Andersson f1754 lämnar en utfattig familj efter sig vid sin död.

Angela Eriksdotter u Jägartorp


Smedjebacken.

Vid anmärkning att lantmätaren underlåtit wid skiftet utstaka och bestämma behörigt för serskilta från Hofs By förpantade och afsöndrade lägenheter, som i skiftet ingått, företedde nu 
1¤ Ofvanbemälte Anders Mårtensson och Anders Andersson i Smedjebacken, som inlemnade en så lydande skrift:
Till wälloflige Ägodelnings Rätten uti Hofs by.
Såsom jag enligt närlagde köpekontrakt till Lars Andersson i Grefvagården Hof försålt min egande ett åttondels mantal derstädes men derunder förbehållet mig den utmark som handlingen omförmäler och hwilken mark är genom nuwarande skifte mig frångången alltså är min yrkan att om nu warande ägaren af Grefvagården Hof ej kan förbehålla sig denna lägenhet till mitt begagnade att de måtte åläggas att låta tilldela mig jemn god jord uti stället på Grefvagården jord efter gradering samt odlingskostnad om oupodlad jord blifwne mig tilldelad samt flyttningshjelp för hus och hägnader efter Gode Mäns bestämmande.

Uti enahanda påstående instämmer och yrkar jag enligt hopfogade köpeafhandling.
Smedjebacken den 25 Augusti 1851 Anders Andersson.

Samt utwiste dels att den 8 februari 1826 upprättadt kontrakt, hwarigenom Anders Olofsson och Brita Persdotter såsom dåvarande egare af ett fjerdedels mantal Grefvagården Hof försålt under förpantning på nittiofem års tid till Anders Andersson sin dithörande egoskifte Smedjebacken kallad, dels och ett kontrakt af den 23 october 1830, enligt hwilket Lars Andersson från sitt halfwa hemman Grefwagården försålt med rätt till ewärdelig besittning den dit hörande utmarks tå till Anders Mårtensson. Hof den 25 Augusti 1851

2¤ Johannes Jonsson under Jägaretorpet, som uppwiste twå serskilte kontrakter upprättade det ena den 14 April 1818, hwarigenom Jaen Andersson försålt från sin till hemmanet Kappagården Hof hörande utmarksjord fyra rutor, att under förpantning på nittio år innehafwas af köparen Anders Swensson i Lillegården och det andra den 21 Oktober 1837, enligt hwilket den jord under Kappagården Hof, till hwilket Anders Swensson och hans hustru Annika Andersdotter wunnit besittningsrätt, blifwit af den sistnämnda, hennes sednare man Lars Liten och som Johannes Andersson öfverlåten på Johannes Jonsson.

Ägodelningsrätten ber Godemän att göra om så att förpantningsjorden får de rättmätiga jordlotter som de skall han se kappag1.doc.

Smedsbacken

?
Jordlägenhet i hemmanet Håv Grevag underliggande mark söder om Brogavägen och väster om Pilhultsdreven, med åbyggnaderna belägna i ägoområdets hörna mellan Hansag i öster och Kappag i söder samt i en ungefärlig linje ruinerna efter Grevag soldattorp och Pilhults åbyggnader.
Stället revs i början av 1870-talet.

Smedsbacken
Anders Andersson
Jordlägenhetsägare under Håv Grevag
F 1782 i L
D 184
G m Britta Jonsdtr
F 1780 i L
D 184
Barn :
1 Kajsa f 1812 4/12. G m soldat Joh Lindberg
2 Lisa f 1815 5/6, d 1846 13/11. G m soldat Olof Blom.
3 Britta Maria f 1820 2/10. G m Johs Jacobsson å stället. Barnlösa
Förmynd And Källen i Ullstorp, Håkentorp
And Andersson står vid dtrn Kajsas födelse skriven under Jägartorp.

Linnströms.

Stuga på Bolums bymark vid vägen mellan Jägartorp och Trollsvik i Håv, där vid laga skiftet soldaternas lövskogsskiften utlades. Stugan beboddes sedan omkring mitten av 1800-talet.


1775 finner jag att Per Arvidsson och Lena Månsdotter bor här då de uppträder som faddrar åt Gulltorpet.

Kôrpa-Stina,

Luga-Kajsa,

Håvs fattigstuga innan den apterades till sådan av Ongehoven som där avled.

Ongehoves.

Anders Pettersson Hof Soldat under Håv SvenNilsgården, därefter torpare å Bymarken. Han var född 1807 i Häggum gift med Stina f 1812 från trakten. Fick 12 barn och de flesta lämnar bygden varav minst tre av de yngre i skaran tar till Amerika.

Brogatan i Hof nämns som födelseplats för Börje Persson f 1713 fsf

Torpet Dammen u Kappagården

Här bodde fam Lars Persson f1724 från Segerstad och får döttrar tre sent i livet. När mannen dör tager hustrun sitt eget liv och ev döttrar får klara sig bäst de gitter.

Skatebacken el Skattebacken

är tydligen ett torp under Hof ?? Här dog inhyses Anders Andersson f1872 och han dog här 1812-02-07 och bouppteckning finnes 

Jonas Lundberg f 1745 med fru och barn varav Anders tar sig till Göteborg


Kappagårdens backstugor

Förpantningslägenhet

Från ¼ Kappagården som äges af Johannes Andersson och ¼ Kappagården som äges av Brinkes arfvingar har Johannes Jonsson innehaft följande förpantnings 488 åker. (Kan det vara det torp som ligger på vägen till Pilhult och som inte finns med på 1872 års karta). Johannes Jonsson bekom härföre i ersättning af ¼ Kappagården tillhörig Johannes Andersson 461a åker och 460 åker ock af Kappagården en uppgift som vi hämtade från 1850 talets skifteshandlingar. 

Följande Undantags innehavare anmälde sig framlade handlingar nemligen Anders Martinsson å ½ mantal Grefvagården, Johannes Jonsson å ½ mantal Kappagården, Jonas Jonsson å ¼ Hansagården. Såsom förmyndare för Jonssons omyndiga barn anmälde sig Jonas Andersson i Stommen Bolum. 421 - 23, 429 - 36, 449, 451a 452 utgörande Inröse Åker tomt 2,19,3 22,300 Äng och Wall 3,15,7,1,7,452 Afrösningsjord 4 0,667. Jonas Jonsson bekom sin ersättning härföre på ¼ Hansagården skifte under Litt Ca 461,461a 462 åker 463 bete 464 tomt 541 bete 459 åker 458 Betesmark 


Dammen

var en stuga i Hofs Byhage, som brann upp vid en där timad eldsvåda.
Dammen var enligt vad det berättas född i Dammehagen i Broddetorp, där fadern skulle varit mjölnare i en gammal kvarn under Prestgården. Därefter namnet. När stugan brann hade Dammen varit närvarande och räddat lösegendom, däribland en kruka med pengar som han gömde i ett stenröse, men sedan aldrig kunde återfinna. Han blev genom eldsvådan ställd på bar backe och fick under sitt återstående livstid bo och så småningom leva på socknen. Dammen var en andeskådare och hans visioner ordas i annat sammanhang.

i hfl står torpet under Kappagården Lars Persson f1724.

Per Persson

hade varit åbo Toragården Häggum och lämnar sin son visserligen född i Segerstad

Lars Persson

f1724 finns som inhyses här på Prestegården / Kappagården mark och gissningsvis har vi funnit att han varit gift tre gånger med damer som varit kopplade till Dammen här. Och sista hustrun avhänder sig själv livet i tillstånd av sinnessvaghet. Hans enda kända dotter Märta f1768 finns här och hon dör här 1835. Hon har två misstänkt oäkta barn.

  1. Maria f1792 på Dammen under Broddetorp och får ett oä barn med en bagare i Falköping och gifter sig sedan med nedanstående make Lars Ärlig.
  2. Ingrid 1799 som även hon får en oä barn med en Harald Falkenberg på Österplana 1819, som leder henne i graven

Lars Larsson Ärlig

f1786 bodde som inhyses i detta torp utfattig under Kappagården 1835. Han gifter sig med dottern i huset.

  1. Johannes Dammen eller Damm Jöns, finns i Fatisa 1880.
  2. Carl är dräng under Prestegården och drar sig mot Ving, men går ej att spåra.

Johannes Larsson Damm Jöns

f1820

1863 erhåller 3 fot Råg, 3 fot Korn och 20 Skålpund, hvar jämte fattigföreståndaren tillser att han erhåller nödige säng- och gångkläder, och
erhåller han dessutom 3 Rdr i Mjölkpenningar; nämnde Johannes Larsson skall bo hos Maja Larsdotter i Tjufvadalen.

påfordades, att den av hustrun vidtagna åtgärden vore av högsta behov påkallad, vadan kommunalstämman tillstyrkte Johannes Larssons ställande under förmyndare, varå bevis skulle meddelas Maja-Cajsa Johansdotter genom utdrag av protokollet. // K O S 1864 14/4

På tillfrågan om Johannes Larsson eller s k ”Damm-Jöns” under Kappagården Hof usla tillstånd beslutade de närvarande, att bostad skulle anskaffas för Hassla på annat ställe och att bemälte Johannes Larsson skulle intagas hos änkan Maja Larsdotter i Tjuvadalen samt att nödiga kläder och tillräckligt underhåll på fattigföreståndarens föranstaltan genast skall beredas honom. // K O S 1866 11/11

Återfinnes under fattigstugan och man köper kläder och 1887 får rock, böxer, skjorta tröja strumpor halsduk mössa två täcken madras en soffa för 4.50 + 3 smör till Dammen -50 köpt två lintyg ??
Ros och Blom får betalt för att tvätta honom. 2kr

1887 är Dammen sjuk och får en resa till lasarettskostnader 18 hemskjuts 2,50

Sandberg vårdar Dammen 2 kr får 1 skjorta och 1 lakan 2.05, sömnlön härför ,45. köpt kläder efter Palm 2.80
1889 fick ett par träskor för 50 öre och för spinning och bening av strumpor 0.75 1889 kista 5, köpt svepning 1,36 , svepning 1, Begravning 4; skjuts till kyrkan 1; Betalt underhåll och tvål för Dammen.

Finns troligen på fattigstugan från 1874.

Andra inneboende i Dammtorpet 

Gulles Johannes Jakobsson. f18191018: Torp under hemmanet Håv Kappagården på dess mark öster om Knektvägen, invid gränsen till den s.k. ”Torsses tå”. Innehavaren Anders härstammade från det i Broddetorp belägna Gulltorpet, därav namnet. Gulles efterträdare på Gulltorpet, var måg i en av ortens bondgårdar och ansågs för rik vadan denne, som givetvis skulle ärva namnet, kom att benämnas för Rikegulle, medan företrädaren som bodde med bara sockengränsen emellan till skillnad benämndes Fatigulle. Fatigulle hade tre söner, varav den ene blev nattvakt i Falköping och de båda andra utvandrade till Amerika, varifrån dock den ene efter något år kom tillbaka och nedsatte sig i hemsocknen där han sedan länge kom att lita socknen till genom s.k. kringgång och upplåten bostad i fattigstugan. 

Vårleven. I Kappagården Bolum, bakade man alltid vårleven i form av en kaka. Man gjorde kakhålet i ena kanten av kakan och garnerade den med små levar och följande årets årtal. Ätandet sedan under våren kallades att äta ”kälkeben”. Granar utanför dörren voro vanliga, men inomhus hade man ej sådana. I stället hade man ljusakronor att ställa på bordet eller hänga i taket.

Brinkstorp


Tjuvadalen

1850 vid Tjuvadalen öster om Brestorp på Hofs mark anlades ett Skogvaktartorp 564 på kartan 

Karl Vacker f1860 berättar om Tjuvadalen ligger skatter nergrävda som lyktgubbarna vaktar och vakar över. Man ser dem hoppa upp och ner över skatten, men när man kommer dit är de försvunna. De skall vara nergrävda av en stortjuv som hette Lättfot. Han hade sitt tillhåll i Varnhems kyrkokammare kallad Lättfots kammare.

Blaggars Jacob var en annan stortjuv, som gömde sitt gods i Tjuvadalen och ställde det under folkets skydd. Kom man på hans skatter på dagen var det bara järnskrot. Det skulle tagas upp om natten och placerades i Häggums kyrka då guldet ej förvandlades till skrot.

Ko Olle

hade varit dr och brukare på Torstensgården 1822 och på Västorp 1823 och hamnar här uppe som torpare. Kommer i delo med rättvisan och dör på korrektionsanstalt i Malmö. Han var son till komministern Jonas Tidblad i Vilske Kleva. Hans hustru Cajsa med följande efternamn Tidblad fick barn med både enkelt och dubbelt hor var brukaredotter från Stora Backgården i Segerstad. Cajsa undergick 1836 hemlig kyrkplikt för enkelt horsbrott, men fler oäkta barn skulle tillstöta.

Torp i Tjuvadalen vars innehavare skulle ”tatt” en ko och därför fått binamnet Ko-Olle.
Olle hade en son, som studerade och antog tillnamnet Broddén samt blev lärare i Örebro. Denne besökte varje sommar, även sedan fadern var död, sin hembygd och platsen där stugan stått. Vid sina besök bodde han alltid i Brestorp, vars ägare så länge denne levde och efter hans död hustrun fick göra honom sällskap. Sista gången han var där var även mor i Brestorp borta och då fick sonen – efterträdaren följa med honom, och där fick denne se något, som han aldrig glömde. Den då åldrige läraren stod länge på platsen vid stugan utan att yttra något men så föll hans blickar på det branta berget, vid vars fot stugan legat och då utbrast han : ”Du gamla gråa berg, du står här än i dag!” Därvid strömmade tårarna utför hans kinder och under tystnad anträddes återfärden. Kort tid härefter sporde man Broddéns död.
Efter Ko-Olle bodde i stugan under några år en man vid namn Ehn, som fått bli vid den men färade för läget.
Sedan revs den….
Ko-Olles stuga innehades efter dennes död av en gift dotter (troligen) benämnd Ola-Maja.
Stugan brann, men när folk kom tillstädes stod all lösegendomen utburen.
De husvilla flyttade till en stuga i Broga – fattigstugan ? – där de sedan bodde.
Olla-Maja gifte sig sent och fick vid 40 års ålder sitt 1:a barn, som av barnmorskan – en fru Torbjörnsson i Axvall – styckades ut med hjälp av en sax.
Fru T menade på att Maja sedan icke skulle få flera barn, men det blev i alla fall ett par till (söner), berättar August i Nybygget, Broddetorp 1953.
Ehns (August o Lotta) voro här då stället brann, förut Hassels o Låga - Kajsa.
Familjen inflyttade från Torstensgården 1823

Stugan innehades efter Olles död av dottern benämnd Olla Majes. Det berättas att Maja gifte sig sent omsider och fick vid 40 års ålder sitt första barn, som av barnmorskan en fru Torbjörnsson i Axvall styckades ut med hjälp av en sax. Fru Torbjörnsson menade på att Maja sedan icke skulle få flera barn, men det blev i fall ett par till söner vilket Augusta i Nybygget bekräftat 1959. Ola Majes gifte sig 63 med Johannes Andersson f1835 och familjen utflyttade till Amerika 1868. Han i sin tur var sonson till rusthållare på Deragården och tog sig namnet Dalin innan han for över Atlanten.

Därefter bodde i stugan under några år en man vid namn Ehn (August och Lotta) och före dem Hassels och Lûja Cajsa. Stugan brann men när folk kom tillstädes stod all lösegendomen utburen. De husvilla flyttades till en stuga i Broga (Fattigstugan?) där de sedan bodde.

Hassela

på Nissens mark. Stuga vid Tjuvadalen något ovanför Brestorps inne på SvenNilsgården mark häruppe, på den s k Tjuvadalslyckan.
Innehavaren Hassel var klockmakare och gift med Maria Stina Asp – Aspa-Maja – från Segerstad, vars mor gift sig med den s.k. Panken i Broddetorp. – Här bodde sedan sonen, soldat Gustaf Hassel f1824.


Lågen Läges (Lûjes)

Torp på Hofs skog ovanför eller öster om Brestorp, uppåt den s.k. Tjuvadalen, rivet av kommunen efter innehavarens och hans efterlevande hustruns död på 1870-talet.

Lågen Lûjen Lars Persson

f1783 var alldeles tandlös och måste av gummans vid dennes arbeten nere i bygden eller uppåt Segerstad, varifrån han lär ha hörsammat och esomoftast anlitades, förses med en bytta av henne tuggat bröd som matsäck. Benämningen på mannen Lûjen, lämnas väl av traditionen utan förklaring men torde härleda sig av hans arla och särla vandringar till och från sin bostad vid berget, vilka säkerligen många gånger tarvade medförande av någon slags belysning på vägen – en förklaring som också synes framgå av namnomskrivningen i den s.k. Hofska visan.
Tre giften

  • Maria Jonsson f1772
  • Maria Wallström f1794
  • Maja Lorents Larsdotter f1805 dör som änka efter 40 års änkeskap på fattigstugan i Hof. Hon ger Lars hans enda överlevande dotter.

En dotter till Lågen var den s.k. Låga Cajsa, som efter föräldrarnas död först var intagen på Hovs fattighus och sedan på socknens bekostnad var utackorderad på olika platser. Lûjekajsa hette i verkligheten Kajsa Larsdotter var född 1835-12-30 och dog i Munkatorp 1923. Hon hade aldrig varit gift och så långt någon minnes tillbaka åtnjutit understöd av kommunen.

Binamnet tyder på, att mannen haft någon syssla eller befattning som fordrade att vara uppe i arla morgonstunden. En mjölkkusk t.ex. kallades alltid för lûge eller luje, mjölkaluje; även i senare tid, såvida det ej berodde på att han på grund av sin avlägsna bostad måste ut i tid för att ej komma för sent till arbetsplatsen, vilket säkerligen ville till med den tidens otto arbeten.
Hofska visan en lång uppräkning av namn slutar: - - - dä ä Hofska barn – män Tröske lûgen bor i Tjuvadaln.
Härav finner man att han väl hörde till byn men knappast räknades dit, naturligtvis emedan han var avlägset boende. Likväl måtte han ha kommit i tid – med det svaga ljuslåga – men under ottetröskningen använde att vägleda sig med 

Cajsa var vid sin död över 90 år gammal – var flintskallig och hade uppenbarligen aldrig varit någon skönhet. Lögen dog 1849, men Lögesa först omkring 1884 såsom inhys i Hofs Fattigstuga.


Folke Ekström

har sökt fånga atmosfären i Tjuvadalen och vi väljer därför en text från SLA 1971.

Tjuvadalen heter den dalgång som delar Brunnhemsberget i två delar, och genom detta pass ger den nya vägen Bolum – Brunnhem. Från denna har man på flera platser en rent av strålande utsikt, dels över Häggum - Stenstorpstrakten och dels ut över Hornborgasjön. Ja. där framträder scenerier, som man knappast kan se sig mätt på. Namnet på dalen härleder sig av, att tjuvar i forna dagar höll till där uppe. År 1748 hade ett rövarband om nio stycken, varav tre kvinnor, gripits där och införpassats till häktet i Skövde. Tjuvligan bestod av löst tolk från olika landsändar, som här hade sammanslutit sig. De hade stulit överallt ute i bygderna och även plundrat vägfarande. Flera personer hade också spårlöst försvunnit, varför de troligen hade bragts om livet av rövarna. Dessa var kallhamrade "herrar" och "damer", som inte var överdrivet lösmynta vid förhören, men efter en lång rättegång blev de dömda att med livets förlust sona sina många och grova brott.

Det var inte bara tjuvar som bodde i dalen. utan där fanns också hederliga men fattiga människor. På 1820 talet föddes där ett gossebarn, som fick ett helt annat levnadslopp, än vad som eljest var vanligt bland den tidens fattigfolk. Men under barnaåren hade han fått känna på vad svält och umbäranden ville säga, för Tjuvadalen var ingen plats som flöt av mjölk och honung. Han överlevde i alla fall och kom i unga år ut i världen. Då upptäcktes hans stora begåvning, varför den unge mannen av välvilliga människor hjälptes till studier, och efter avlagd examen blev han magister i Örebro. Då tog han namnet Brodén efter födelseorten Broddetorp.

Nu kan man tycka, att han efter barndomens svåra förhållanden skulle helt ha förgätit sin hembygd.

Många andra skulle säkert ha gjort det, men så inte magister Brodén, utan han kom varje sommar och hälsade på i sin kära födelseort. Ja, han kom år efter år, så länge hälsa och krafter stod honom bi. Framlidne hemmansägaren Edvin Andersson i Brestorp, vilken gård ligger strax nedanför Tjuvadalen, omtalade en gång för signaturen, att när magister Brodén kom på besök till dalen, ställde han sig alltid och blickade upp mot bergssidorna. Med tårade ögon stod han sedan länge, och upprepade orden: - "Du gamla berg, du höga berg, du mörka berg, du kära berg!"

Det var minnen från barndomens dagar, som vid dessa tillfällen strömmade över honom, för varje tuva och varje sten var förknippade med upplevelser från gången tid, och sådant stämmer sinnet till mildhet och eftertanke. Vindens sus i trädens kronor och den lilla bäckens porlande uppfattade han säkert som en välkomsthälsning av födelseplatsen. Han hade ju som barn levt nära naturen och kände därför dess dragningskraft, och det syntes som dessa besök gav honom styrka och harmoni. Var gång han kom upp till sitt kära Tjuvadalen, hälsade han också på i Brestorp, för Edvin Anderssons mor Inga i Brestorp, var barndomsvän med honom, och henne glömde han aldrig att gå och hälsa på. -- Tack ska du ha Inga, för alla brödbitar och sovelskivor jag fick av dej, då vi var barn. Utan dem hade jag aldrig överlevt, förstår du. Tack kära Inga, tusen tack! sade han var gång.

På äldre dagar visade magister Brodén sin hembygd en mycket stor minnesgodhet genom att donera en penningsumma, vars avkastning skulle användas för inköp av skodon till behövande skolbarn i Broddetorp. Men hans donation finns inte kvar längre för kommunalgubbarna konstaterade någon gång i slutet av 1940 talet, att det då inte fanns något behov av att utdela sådana bidrag, varför donationen senare sammanslogs med andra kassor. Detta var till stor skada. Avkastningen kunde ju delvis ha använts till andra ändamål, medan donationen hade fått stå kvar och minna om en minnesgod hembygdens son. Folke Ekström.

Det föreligger en osäkerhet om vem som är vem här men det löser vi senare. 


Källmans.

Se Kappagården
Gamle Hofen se under Trollsvik 

[ överordnad ] Start ] Gårdar ] Bolum By ] Hof By ] Torp ] Soldater ] Kyrkan ] Qvarnar ] Hjilmer o Folk ] Kommunen ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Grefvagården ] Hans i Hof ] Jägartorpen ] Kappagården ] Korpatorp ] Nilsagården ] Torstensgården ] [ Brogavägen ] Ryttartorpet ]
[underordnad] Inhyses i Hof ] [ Innehåll ]