Hällatorp

1 mtl Frälse År 1583-06-27 bekräftar Johan III för sin trotjänare Per Olofsson Örnfot den gåva under frälse, som han Gustaf I lämnat Per Fader till Bjurum i livstiden av gården Hällatorp i Hånger. Hällatorp har sålunda ända sedan Gustaf Vasa tid hört under Bjurum: Namnet förekommer redan 1546 och det tros att förleden är ett danskt mansnamn Helle. Vid ting i Ugglum 1592-06-28 beviljas Hans Åkesson Soop, Stora Bjurum faste å Hällatorpet, som han bytt sig till sig av fru Alatina Olofsdotter Örnfot mot en gård i Södermanland. Hällatorp var tidigare ett mantal och hyste en åbo som nu under Jönsson slaktas till 12 torpställen

1943 ändrades arrendelagstiftningen, som satte stopp arrende i form av naturaprestationer. Torp epoken var därmed till ända. Torpbegreppet har haft olika innebörd där man bland annat till herrgårdar och säterier betalade arrende mot dagsverksskyldighet. Efterhand ersattes dagsverksskyldigheten i kontanter men St. Bjurum behöll dagsverksskyldigheten in i det sista. 

Hällatorp har undergått en stor förändring och givit upphov till ett flertal torp spridda på en stor yta från Kilstorp fram till Krokabacken. I mitten av 40 talet avstyckades torpen, men inte förrän 1949 kom detta till stånd under Bjurum. I Hånger fanns 16 dagsverkstorp, varav de flesta var tre dagarstorp. Härtill tillkom backstugor och andra småstugor med uthus och trädgårdstäppor. Genomsnittlig jordtilldelning var 6-7 tunnland med ytterligare betesmark och mossmarker. Boningshusen innehöll endast vardagsrum och kök. Härtill kom dessutom vindskammare. Djurhållningen uppgick till 4-6 mjölkkor ett par greser, höns i enstaka fall draghästar. I fall man saknade häst samarbetade med grannar eller fick gå till herrgården (Bregårn) för att hyra. Dagsverken klarades av med att sönerna sköt till sin arbetskraft eller så delade man på en dräng som i 14 dagars perioder inhystes i torpet. Strandslåttern var av gammal tradition och varje torpare hade sin hävdvunna del av mossarna. Här lades starren i såtar som sedan de torkat bars samman med två hässjestörar till en större hässja. På 30 talet bodde 70 vuxna och barn. 

1949 några år efter elektrifieringen så avstyckades 13 torp till 8 bärande småbruk. 

Krigsjulen kom elektriciteten till Hångers by, ett halvt sekel efter de första installationerna i Sverige. . Dessförinnan bar fotogenlampor, Fenixlyktor, stearinljus och ficklampor. Trösken skedde i mellanperioden i förbränningsmotor och vandringar. Fenixlampan var ljuskällan för stall och uthus och klarade gatans stormangrepp ehuru flämtande. 

Riddarheden 

Riddarebacken under Forentorp

Anders Jonsson f1796 bör kollas mot Riddarheden 

Nybygget L Heden Hånger

Lilla Heden hörde under Forentorp, som fordom hade samma ägare som St. Bjurum 3/32 mtl. Här finns flera bud ty Nybygget L Heden står som torp u St. Bjurum.

Johannes Eriksson f1732 från Vinköl gift med Ingeborg Olofsdotter och dotter Eva föddi Hånger 1779 kan ha passerat här efter 1799. 

Anders Eriksson fr V Kleva f1746 gift med K Persdotter före 1772 och Petter är född i denna relation sedan med Brita Olofsdotter f1778 i Gudhem där tre barn är födda här perioden 1803 till 1809, men inget i övrigt är känt om denna familj. 

Olof Berg f1776 skrivs här en period hustrun dör i Mårby men dottern Anna Maria gifter sig med Fredrik Uhrberg f1779

Anders Pettersson f1793 kom fr Broddetorp 1821 och dog 1826 hustrun Brita Svensdotter f1788 dör inte förrän 1858 på Nybygget L Heden ; 

Per Lundell f1791 passerar här som snickare en okänd period. 

Anders Andreas Pettersson 1800 från Vinköl fanns här kring 1836 men är mer kopplad till Rikesäter. 

Sven Olofsson f1761 född i Broddetorp dör här på L Heden 1833, dottern Brita Svensdotter f1788 gifter sig med Anders Persson f1793 i Häggum och även han dör här 1826. Deras son Johannes Andersson hade bruka Munkbron men flyttar sedan till Nybygget i Mårby. Mer är inte vidare känt. 

Smeden Olof Jonsson från Ransberg f1771 skrivs som inneboende här under sin barnalstringsperiod från 1792 minst tom 1801

Änkan Brita Bergström f1760 från Slöta för här 1844 har en dotter Petronella f1799 sjuklig och piga hos Ullgren. 

Anders Andersson f1818 från 1850-60 en sväng i Amerika men återkom kan ha varit här till 1875 då han tog det definitiva steget över Atlanten. 
Carl Magnusson f1830 var här  1859-61 
Gustaf Pettersson f1823 1861-67 då han flyttade till Rikesäter. 

Per 1897 1921 har jag ett ställe 

som hör ihop med Ros och Môsa Carls far 

Rosatorpet 3/32 Karlstorp

Anders Olofsson f1730 fanns på lilla Heden kanske kring 1767 då lille Lars kom till världen. 

Petter Pettersson f 1748 i Gudhem dör här på L Heden Rosatorpet 1820 så även hans dotter gift med Anders Nätt Hall f1792 ett år senare och efter ytterligare ett år 1822 även hans hustru. Anders Nätt f1792 har en hustru Annika som dör här 1821 inte så konstigt då hon var dotter till föregående 

Soldaten Boberg f1750 finns här på L Heden med sin familj som alstrats i V KLeva. 

Vilhelm Boberg f1762 var soldat för Bosgården i Stenstorp. Oklart när han kom hit men han får avsked 1807 men får transport samma år till 39. Hustrun Maria Bengtsdotter f1772 dör ur mantal 1841 hon var gift med Vilhelm Boberg. sonen Anders Vilhelmsson f1796 är född här och står som ansvarig här 1833-35 för att sedan gifta sig försöka sig på Brunnsgården u Mårby.

torp Fredrik Johansson f1817 finns här 1842-57 då han övertar Rikesäter. Hustru och barn åker till Amerika sedan han avlidit 63. 

Ture Andersson f1823 kom från Gudhem 51 och flyttar till Härlunda 61.

Gustaf Larsson f1837 Kroken är här ett år från 1861.

Gustaf Pettersson f1825 med rötter i Hovgården Mårby finns här 1862-5 då vi återser honom i Åkatorp Bd? 

Frans Edvin Andersson f1860 fanns här 1890-6 innan han fortsätter med Kroken där han var född. 

Arr August Andersson f1843 i Karleby står som arrendator av L Heden / Rosatorpet och han är gift med Maja Greta som var med bland baptisterna. August var också rättare på Bosgården i Hornborga och på Bregårn. Han skrivs här fram till 1898. 

Anders Gustaf Ros f1846 dör 1921 på Hällatorp här på Rosatorpet att enkan Johanna finns här till sin död 1927. Johan Alfred Ros f1872 sonen står här från 1898, men blir ju en förmögen åkare i Göteborg. Familjen kom hit 1899 och han var far till de döttrarna Ros, som vi träffar på på Kärragården Bolum. Han flyttar 1902 till sid 142 så vi får väl se . 

Alfred Andersson f1854 från Möne i Elfsborg finns här som arrendator från 1904-6 men han fortsätter sedan till Bjerka. 

Per August Andersson f1863 kommer hit 1906 pappan till Môsa Carl dör här 1914

En dr och torp Gustaf Andersson f1837 kommer 61 okänd i DIS

Hugo Johansson Sjöhagen. 

f1887 Hugo Johansson var bror till Gustav i Kilstorp och antagligen uppvuxen i Sjöhagen strax norr om Bregårn i kanten av Hornborgasjön. Hustrun hette Gerda och i familjen föddes tre barn, Hjördis, Folke och Karl. Innan Folke var gammal nog att göra rätten för torpet, var Henry Lilja anställd en tid som dräng. Han var också dräng på Änglasjön och förmodligen bodde han en månad i taget på vartdera stället. Henry gifte sig senare med Hjördis. Folke och Åke högg i skogen en del vintrar på Bregårn och detsamma gjorde Karl och jag något år under kriget. Folke var intresserad av motorer och teknik och han blev arbetsledare vid torvupptagningen (Trestena) där han arbetade ganska många år. Han åkte på sin BSA motorcykel mellan Rosatorp och mossen så punktligt att man kunde ställa klockan efter det välkända motorljudet.

arrendator Hugo är son till fisketorparen Johan Pettersson från Sjöhagen hade 3 barn bor här till 1950 då han flyttar till Brobacken.

• Folke f1915 övertog stället han gifte sig med ena i Stekareslätta Härlunda. 
• Hjördis f1916 gift med Lilja från Dagsnäs och han var med och körde mudderverket.
• Carl f1923 gick på Bregårn under Bjurum.

sonen Folke Johansson

f1915 och hustrun Hilda övertar torpet med följd att Hugo flyttar till Brobacken måhända efter friköpandet 1949. 1950 gifte sig Folke med sin Hilda och övertog det friköpta torpet, där Folke avled 1988 men Hilda bor kvar. Hugo, Gerda och Karl flyttade till Brobacken. Gerda gick bort före 50-talets slut och före Hugo, som fick leva något år in på 60-talet. Karl var mejeriarbetare i Falköping i många år. Han avled 1998 vid 74 års ålder. Hans fru Astrid gick bort minst 10 år tidigare berättade Eskil Ström.

Heden Hånger bs och fattigstuga.

Hånger Heden

Arvid Larsson född 1656 var med och vittnade vid Laggarebo 1751 och uppgavs då 95 år vi får se. 

Korp From ? f1749 B-sätter ; sold Korp Jon Hög f1778 Dala ; Anders Kanon f1776 Ekby inhys Petter Persson f1780 ; Petter Kanon f1799 lämnar plats för Jonas Ahl f1817; Sven Pettersson f1816; Änkan Elin Svensdotter f1734 delar bs med Maja Mårtensdotter f1773; 

I en bs finner vi perioden 1838-57 Anders Kanon som lämnar 49 men dör redan 51, hans dotter Cajsa som kyrktas för en oä dotter Cajsa Persdotter fr Kleva f1815 även hon en oä dotter år 1840,  

Korp From ? f1749 B-sätter; 
sold Korp Jon Hög f1778 Dala kan ha varit här mellan 1815 och 20 då de flyttar till Kullen Gh eller Mårby vi får se.  

Petter Kanon f1799 lämnar plats för Jonas Ahl f1817; 

Sven Pettersson f1816 inhys Hedan från 49- och dör 1888 på Stommen Hånger. 

Sold Per Alm Urberg f1816 var soldat för Nolgården Ugglum fanns på L Heden. Han var son till soldaten och förre betjänten Fredrik Urberg, som lär ha bott här ute också. Alm hade tjänt i 28 år. Han hade varit med i Danmark 1848. Då han var inne i en handelsbod där tog han en grabbnäve russin ur en låda. "Dä va mycket bättre oxelbär I har här än vi har hemma i Sverige" sade Alm Det talade han om många gånger (Karl Olsson St Bjurum) En gång när Karl XV var på Ranten stegade Alm fram till konungen, gjorde ställningssteg och sade: " Djädran besatta wär, sa ä så fatti, så ju har ingenting". - "Vad heter Du" sa kungen - "Nr 11 Per Alm" fick kungen till svar. Kungen gav honom en femma (Erik Svantesson Gravsjö). Alm fick avsked för sjuklighet enligt läkarbetyg med anmälan till underhåll. Han har "tjänt väl". I dödboken finns angivet att han avled i Gudhem. Alm dog troligen på 1880 talet på hemväg från Falköping i närheten av Forentorp. Han gifte om sig på ålderns höst med Maja från Dala.

Änkan Elin Svensdotter f1734 änka fr Sjogerstad dör 1841 delar bs med Maja Mårtensdotter f1773 som dör på Fatisa Kyrkbacken Hånger 1839; 

I en bs finner vi perioden 1838-57 sold för Hovgården Anders Kanon f1776 Ekby bor som Hjon till sin död 1851, hans dotter Cajsa som kyrktas för en oä dotter 

Per Kling sold Ugglum och inhys Heden 1835 och framåt till sin död 1855 hans dotter Cajsa Persdotter f1815 även hon en oä dotter år 1840. Den andra dottern Stina f1811 gift med torparen och artilleristen Johannes Lundgren som tidigare varit på Lund och från 1835 här på stället. Yngste sonen Frans Oskar i en skara om 4 gifter sig med Augusta Ferm och de åker till Amerika utan betyg. 

Fatisa Prestegården Kyrkbacken Hånger

Lars Nordberg sold för Hovgården fanns här mot slutet av sitt liv han och hans andra hustru skrivs här när de dö 1837 resp 1830.

Maja Håkansdotter finns som enka efter Anders Bjurgren finns här Nybygget 1828-33 och sonen Johannes Andersson f18151201 Fatisa Hånger vid Kyrkbacken han dör 1865 vid Nybygget Justorp. (Ta det för vad det är)

Mårten Mårtensson f1738 finns noterad här med sina två barn födda mellan 1796-1804. 

Per Gren f1786 trädgårdsmästare finns här på Fatisa i Hånger.

Maja Mårtensdotter finns här f1773 med ansvar för två barn Anders f1796 och Johannes. Gamla Pigan Maja Nilsdotter f1769. Änkan Ingrid Jonsdotter f1746 med barnen Katarina och Maja. 

Maja Carlsdotter änka f1809 som enka efter Johan Flinta från Sk 9 Lund. 

Lilla Heden Hånger eller Rosatorpet eller Nybygget 57-62

Här följer lite osorterat material Eklund f1762; Petter Dreger; 
Vårenius bor här 1989 torp Nylund 57-62 
Änkan Katarina Svensdotter f1719;
Anders Jonsson f1749 okänd; 
Olof Bergström 1760 Nybygget Ljustorp; 
Anna Brita Uhrberg 1778 saknas; 
Ankan Greta Larsdotter f1757 saknas.
sid 89 kolla; Änka Brita Svensdotter 1788; 
Enkman Sven Olofsson f1761
Sven Arvidsson f1812; 
Änka Joh. Lars Svensson f1777; 
Johan Olausson f1850; icke känd 

Kilstorp Hällatorp 1/16

Kilstorp hade formen av en triangel, vars sidor utgjordes av Hångervägen, stora landsvägen och stenmuren i väster mot Änglasjön. Det fanns ingen hagmark till Kilstorp.

Anders Andersson f1817 kom från Häggum och brukar Rikesäter, Tomten och kanske här från 1865 fram till sin död 1894. 

Snickaren Sven Jönsson i Kilstorp gift med senare Ala Stava. Fam kom 66 och han lämnar den unga familjen utan betyg till Amerika 1869. Hur det går för de fyra barnen är okänt frånsett att äldsta dottern åker till Amerika. Hustrun stannar och gifter sig med soldaten Ahl på Hulan.

Brännerimästaren Nils Palm f1849 Örkeljunga f1849 finns här 1886-94. 

Johan Alfred Persson f1857 arrendator från 1893 men flyttar till Skara 1913. 

Per Johan Pettersson den siste på Sjöhagen tre bröder Gustaf, Hugo och Albin som kommer i från Sjöhagen. Gustaf stannar på Kilstorp, Hugo mitt över vägen vid Rosentorpet och Albin i en liten stuga som nu är reven. Han var handikappad

Gustaf i Kilstorp Johansson och Maja Abrahamsson.

Gustaf f1884 var kommen i från Sjöhagen och gifte sig med Maja Abrahamsson. De kom närmast från Sätuna, där Gustaf hade arbetat på den mindre av Isaksgårdarna och bott på Tjursbacke. Paret kom hit 1913 för att slå sig ner här. Korna var knappast fler än tre och hade sitt sommarbete långt från torpet. Häst lånade Gustav av grannarna eller från Bregårn. Gustaf var mycket händig och duktig träslöjdare och hade en liten verkstad på gården, där han satt och gjorde korgar och kanske fick en tia per styck för dem. Gustav var en mångkunnig person, händig med lite av varje som det hette. Far anlitade honom till att göra potatiskorgar (halv skäppa = 21 liter) flätade av ene. De var mycket hållbara och passande för sitt ändamål. Åt Far gjorde han också skovlar, som han snidade ur stora trädstockar. Dessa "skoffer" användes till att skyffla säd i bingar och säckar. Gustav murade även stenmuren vid infarten till Änglasjön. Gustaf var politiskt aktiv och deltog i från 1915 i kommunalnämnden. Vid strejken 1917 på Bjurum deltog han i slutförhandlingarna. Döttrarna

• Dagny gift Olsson 
• Dagmar gifter sig med Sven Hallin i Hulegården - och LarsSvensgården. 
• Gurli el Gully f1916 var svarthårig och gift med en Skog.
• Rut yngsta var rödhårta.

  ---

Einar var någon son här någonstans som var i ett slakteri i Moholm. 1940 var med och grävde ut Gudhems klosterruin tillsammans med Johan Teodor Gustavsson längre österut på gatan. I kapitelsalen begravdes alla abbedissor, där kom besökande då som nu och då var det Slöjdes Einar (Einar Johansson). Han höll på och gick försiktigt till väga för att få fram skelettena. Hur kan Ni att det var en man eller kvinna. Det kunde lika väl vara ett manligt skelett som de låg och pilla på där. Det ser man på käkarna för de var ju precis utsletna på dom.

Åsa Kamilla Gustafsson keramiker kom 1974. 

Sandtaget vid Hedan Samlingsplats 

för ungdomen före och under kriget var sandtaget vid Kilstorp mitt emot Rosentorpet. Holmängen hade en samlingsplats på motsvarande sätt. Ungdomen spelade grammofon, spelade kort och promenerade och besökte gamla ställen och besökte gamla. Här fick man information och uppgifter om arbetsmöjligheter. Transportmedel var den gamla cykeln och hade de nya däck och en ny kedja så blev det föremål för kamraternas beundran. På söndagsförmiddagarna låg både töser och pojka låg och spela kort och så hade di med sig en grammofon utan för Kilstorp och sen gick de hem och åt och så kom de åter till platsen. Bild finnes.

På söndagsförmiddagarna låg både töser och pôjka låg och spela kort och så hade di med sig en grammofon utanför Kilstorp och sen gick de hem och åt och så kom de åter till platsen. Bild finnes.

Vadbacken

Ytterligare några hundra meter mot stora vägen finns norr om vägen rester av ett torp som kan ha hetat Vadbacken, som kan ha legat under Kartberga i Ugglum. Här fanns krusbärsbuskar. Här fanns söder om vägen en lycka där pojkarna förr satt och spelade kort.

Rödskäggs Matilda var gift med Carl Johan Snygg och de hade stället.

Soldattorpsområdet

På gammal soldatmark ligger här nu blott tre torp Hulan, Justus, Rosesas, Dahls och det gröna huset.

Hulan - Kanontorp Hällatorp

är det östligaste av Bjurums alla torpställen med infart från Boråsvägen.

inhys Per Persson 1780 har bruka Tomten och skrivs som inhyses här på Hedan och på Hulan fram till sin död 1843. Andra hustrun dör samtidigt med henne och i övrigt är inte känt om deras 5 barn.
soldaten Petter Kanon finns här och dör här 57, enkan Stina Larsdotter f1795 finns här till 1881;
sonen och torp Anders Pettersson Kanon f1828 finns här till sin död 1883 hans hustru Cajsa stannar här till 91 då hennes två barn tydligen tar över henne till Amerika.
Enkan Kristina Andersdotter f1856 efter torp Sven Svensson på Rikesäter finns inhyses här från 1891 och flyttar sedan till Englasjön. 
Per Alm soldaten från Nolgården Ugglum finns här från 1863 - 65 men flyttar tydligen till Mårby.
Magnus Andersson f1835 född på Svabens torp i Bjellum finns inhyses här från 89 till sin död 1900.
inhys Gustaf Pettersson f1823 kan finnas här som inhyses från 1892 till sin död 1912.
Soldaten Alfred Ekman f1855 Slöta kom från Bäckagården där han varit ett år hit till Hulan 1901-04.

arr August och Anna Johansson 1/32

f1858 kom kanske redan 1903 först som torpare sedan som arrendator från 1914 från Bäckagården - Fyrbygget.

sonen Carl i Hulan Johansson

Carl Johansson var ogift och dr Harald Erik Larsson f1897 kom 1920 var inneboende här men hade sitt dagliga arbete på Bregårn. Carl köper torpet 1949. Han var en lättsam person och huslig och förblev ogifter. Hos Karl i Hulan samlades ungdomarna i bygden emellanåt om kvällarna. Ibland ordnades dans i Justus Johanssons gamla stuga, som tillhörde Hulan efter köpet, och någon gång nyårsvaka. Karl var alltid lika generös och gästfri. Efter några år flyttade han till stan. Under många år hade han Harald Larsson f1897 som inneboende men han gifte sig med den hushållerska som Carl städslade och flyttade till Fyrbygget där han gifte sig med sin Ebba 1912. Harald var en slags andre efter Brage, men hade inte alls samma disciplin på sina hästar som denne (de fick gå nästan var och hur som helst framför vagn och redskap).

Sixten Jonsson

f1927 är Adela pôjk från Ingatorp, som förvärvar det 1952. Här finns plats för en häst och en sex nöt.

Egon Borén f1924 kom hit 56-7, Bjerka 

Verner Weber 59-60; 

Okänd lägenhet 3/32

Johannes Arvidsson f1828 före 1895 och kanske mer
Tilda Kjellén f1860 
Frans August Gustafsson f1874 kom fr Valtorp 03-16
arr Johan Hugo Johansson f1887 1916-

Erik Antonius Hjort f1894 Lerdala +21-28, Gökhem Frans Justus Johansson f1898 28-60+

dr Knut August Skog f1898 1919-20

Onämnt torp på Soldatslyngan kallas Hällatorp

torpet kom att tillhöra Hulan efter friköpandet 1949. 3/32

Enok Hjort och Issi Hjort 

f1894 Enock var statarson från Suntakområdet och Issi kom från Lerdala bodde i Hällatorp före Justus kan ha kommit 1920 och stannat till 28. Harald Larsson i Hulan berättade att Issi en gång fått besök och frågan var hon hade Hjort idag, varvid hon räknade upp vad hon hade gjort. Enok var slaktare.

Justus Johansson

tog detta torp när han gifte sig med Ester Kjellström (gamle soldatens i Hällatorp dotter). 1928 står han skriven på Hällatorp. Han hade varit torpare i Mårby och på Tomten i Hånger och slog sig ner här från 1949. Han hade sitt tredagarstorp på Bregårn. Hade sina utmarker nere i kanalen och bodde kvar där länge sedan. Paret hade hade två barn Elsie f1922 och Carl Erik 1925 som båda lämnar bygden för staden. Som änkeman gifte han om sig med Elin, äldsta dotter till Billingskniven från NolBreagården Bjellum. Han flyttade sedan till Ivarstorp där han kunde friköpa torpet. 

Knut Andersson

f1887 och en rättare från Bregårn och senare Hällatorp tog sedan stället och han kom från Kyrkefalla. Hustrun Emma flyttar sedan till Broddetorp.

Rosesas Karlstorp

dyker upp på 1900 talet stugägare.

Lars Johan Persson 

f1854; kom i slutet av 1800 talet till vad vi förmodar detta torpet. 

torp Anders Gustaf Ros 

1846 kan ha varit här kring sekelskiftet något år men det kan lika väl vara Rosatorpet. 

August Abrahamsson f1853; Abrahamsson dotterson Erik David f1907; Yngve Ek ; Robert Krantz; Erik Julius Olsson f1895 kommer 1923 ; Johanna Ros f1846; 

Sjöhagen Johan Pettersson 

hit flyttade folket från Sjöhagen Johan Pettersson med fru och Albin i Sjöhagen 1927. Johan dör här efter något år och följs av sin hustru aug 1931. Albin som tidigt drabbas av ledgångsreumatism stannar kvar i stugan till sin död 1941

Josef Johansson och Sven Dahl Ivarstorp
Albin, mor Brita och Maria Abrahamsdotter. 
Bengt Olsson och 

Gustaf i Kilstorp, Sven Dahl Ivarstorp
Albin Johansson i Sjöhagen, Maria Pettersson Maria Abrahamsdotter i Kilstorp
barnen Bengt Olsson i Lindqvisttorp och Rut Johansson i Kilstorp (foto 1928-29).

Albin lever sedan handikappad och ensam och går bort 1941 varefter stugan rivs. Här kan dock finnas rester av detta torp. Han var bror till Hugo i Rosatorp och Gustav i Kilstorp. Albin var ogift och fick för det mesta heta Albin i Sjöhagen. Han var på äldre dar svårt drabbad av reumatism och gick krokig och böjd över sin käpp. Han avled 1941 och när hans ringa efterlämnade tillhörigheter auktionerades ut, ropade jag in boklådan för 50 öre berättar min sagesman Eskil.

Sk 3 Bogstena Ivarstorp Dahls 2'5

ännu ett av soldattorpen i Hånger, som sedan blev ett endags torp under Bjurum, som nu är ombyggt med en modernare villa. 6 ha varav sex tunnland åker. 

Koordinat: X 6210 Y 6648 Föremål: Tavlan på Falbygdens museum.

Soldater vid detta torp

Joh Cesar f1822; Johan Ivar f1867; Carl August Carlsson f1884; Alfred Dahl f1861: Josef Harald Johansson f1910; Frans Alfred Svensson f1871; Frans Justus Johansson f1898; Stig Georg Hall f1827;

Gamle Johannes Cesar med klåckaredottern Stina Dahlgren finns här fram till 1899 då båda går bort. Fantasin får endast hjälpa oss att leta deras bostad. 

Alfred Ivar f1867 tjente 22 år men har inte lämnat några djupare spår i orten. Han antogs 1890 då hette han Hall och flyttar nog 1913. 

torpare Carl August Carlsson f1884 mera känd som Stenstuge Tildes Carl i Hornborga kom 1913 från Sätuna med sin nyfunna fru, men lämnar inom ett år.

Alfred Dahl 

hade varit soldat för Deragården passerade Krokabacken för att komma hit 1914. Dottern gifter sig med Josef Johansson som tar över stället 1930-33.

Lille Frans Svensson f1871 43-45 

Sven Dahl

f1898 tar över torpet efter sin far som tidigare haft Krokabacken. Sven var en öppen och utåtriktad person, glad och humoristisk. Han berättade någon gång att han bidragit till underhållningen bland landstormarna på Simmatorp våren 1941, då han låg inkallad där. Sven tyckte mycket om att roa barn och han hade själv mycket av barnasinnet kvar. I ett arbetslag där Sven var med kunde man lätt bli av med mössan eller falla för ett krokben om man inte parerade i tid.  Han var lättsam med humor och sjöng gärna en slagdänga. Han anlitades ofta som utropare på auktioner, han trampade orgel i kyrkan, och han kunde ibland vikariera som ringare i kyrktornet. Det var alltid roligt för barnen i trakten att hjälpa Sven med potatisplockningen. Någon gång i slutet på 30 - talet anställde han en hushållerska från Segerstad vid namn Elsa Bjerke - en mycket duktig och arbetsam person. Sven och Elsa blev ett begrepp i Hånger och Elsa stannade hos Sven så länge han levde. När Ivarstorp avstyckades 1949 flyttade de till Hulegården och senare Hakåsen Fridhem och Elsa avslutar sina dagar på Lugnet inne i Bolum. Dräng Dala Josef var dräng hos Sven Dahl och skulle kunna berätta om bygden.

Frans Justus och Elin Johansson.

f1898 har brukat Tomten i Hånger Bogstena och förvärvar 1949 och ger plats för 1 häst och kor. Han var tidigare gift med soldaten Edvins dotter och flyttar in till staden 1963. 

Carl Erik Sundén f1939 kom 1963 

Carl Herman Magnusson f1916; 

Frans Gustafsson f1903 var statare på Bjurum och fanns här före 1960 

Sk 1 Hofgården Frejatorpet

ett numera grönt hus. 

Det var under skiftestiden ett soldatorp men blev sedan ett tredagars torp med ett kvinnoarbetsdag i veckan. Blev någon bonde ertappad med att ta för sig ved så var han tvungen att köra fram till bränneriet och lämna av den där.

[Jonas Ahl f1817 i Gökhem skrivs på Hovgården fram till sin död 1898. Om det är här eller annorstädes vet jag ej. Kan också vara den som Albin i Sjöhagen bodde i vi får se.]

Carl Adolf Frej

soldaten under Hovgården som kom hit 1893 och som flyttar till Ingatorp 1916, där vi berättar mer.

Johan och Anna Gustafsson 

Reinholta Johan eller Säck Johan f1903 på Svältarebacken resp. f1906. De var snälla och hjälpsamma mot andra och hjälpte till med ved. Säck Johan skötte magasinet på Bjurum barnlöst, kom efter Frej bodde här där de sedan avslutade sina dagar i Falköping. Han fanns här omkring 45-49. " Nu har kriget slutat idag, det var tranor i luften" är bild som är är förknippad med denne man. Anna dotter till Lille Frans från Sannabo fick följdriktigt heta Lille Frans Anna.

Alfred och Emma Dahl

f1861 hade varit soldat för Deragården. Han gifte sig med Emma Ström från Helsingegården. De var tidigare torpare på Krokabacken och flyttar sedan hit på ålderns höst. Av barnen berättar vi. 

• Anna 
• Ellen gifte sig med en lokförare 
• Sven bor på Ivarstorp men flyttar 49 till Hornborga.
• Märta gifte sig med lokförare i Falköping.
• Elsa gift med Josef Johansson som var dräng på Ivarstorp.

Lille Frans Alfred Svensson f1871 45-55 när hans hustru gått bort här.  återkommer 58-61 

Carl Herman Magnusson f1916 kom fr Grythyttan 44--45

Frans Herbert Gustafsson f1903 58- 60+

Sen köper guldsmeden detta.

?någon från Käckes i Sätuna har byggt om stället?

Englasjön 2'8 Änglasjön

Omnämnes 1663 med samma namn som nu. Anses komma av det fornnordiska namnet Engli samt sjö. En liten vattensamling har också i mannaminne funnits på platsen. I kyrkoböckerna förekommer på något enstaka ställe namnformen Iglasjön, vilket enligt sägnen skulle vara det ursprungliga namnet. Klarade sig undan Paul Jönssons härjningar i socknen.

Lars Eriksson f1759; 
Petter Larsson var född 1770 i Mårby gift med Stina från Ugglum hade med henne 5 barn. Hon dör och han gifter om sig med Maria från samma socken och blir far på nytt 1810. Mer känner vi inte om denna familj.
Johannes Persson f1791;  
Sven Persson f1799;

Under husförhörsperioden 38 - 57 finner vi 

brukaren Per Andersson f1787 från Segerstad  var kyrkvärd och brukade Bronäs, Jutatorpet och avslutade sin karriär på Englasjön där han dog 1855. Hustrun Kristina eller Katarina dör nog samtidigt. 
Jonas Svensson f1819 kom från Ambjörntorp 1850 mellanlandade ett år på Stommen Hånger, gifter sig med änkan från Brobacken och stannar här till 1865. Deras relation ger sonen Frans som vi inte vet något om. 
Anders Svensson 1/8 f1833 fanns här från 1863-9 och därefter på Sannabo 1870-92 och bekom därför tillnamnet Sannabo Anders. Två av barnen kommer över till Broddetorp och brukar Afze och PerHåkansgården; 
Anders Wallinder f1829 brukade här från 1869-85 han var gift med änkan Inga och efter period som smed  återfinner vi paret på sin ålderdom Munkatorp i Bolum; 

Sven Palm f1851 brännerimästaren fanns först på Kilstorp?  Hällatorp sedan här på Englasjön 1885-7, då han börjar att utvandra till Amerika med sin familj.

1849- Anders Svensson Ström

f1819 arrenderar stället efter sitt avsked 1849 som soldat för Helsingegården och ansluter sig till separatiserna. Exakt när han kom är ännu oklart. Han lämnar över till sonen Anders. Dottern Ida gifter sig med soldaten Kjellström vid Hällatorp och blir därmed anmoder till de många Kjellströmmarna med rötter i Hånger. Inhys Alfred Johansson Holmén f1864 som med sin lilla familj far till Amerika först Alfred 86 sedan mor och dotter. 

Gustaf Alfred Ström

f1849 han är soldatson från Helsingegården i Sätuna arrendator av stället från ~1887 och är liksom sin fader separatist. Han gifte sig med Vilhelmina Fält, soldatdotter från Törestorp i V Kleva.  Av barnen minnas vi Elna som gifter sig med byggmästare Nilsson i Sätuna och Anna som väljer Gösta och slår sig ner på Hakåsen. Förhållandet kring brukandet av Englasjön och Strömsholm är oklar. Anders med hustru bor kvar på Strömsholm medan alla barn var utflyttade. Gustaf och Vilhelmina fick nog ta ansvar även för Strömsholm 

Robert Ström

f1889 för Englasjöns traditionen vidare inom sin familj tar över 1917. Stugan byggdes 1917 och Robert med unga familj flyttar in. Stugan hade ett rum och kök, vilket då var den standard som Jönsson stod med. Drängkammaren fanns på vinden och en källare låg under huset. Englasjön var det största torpet i Hällatorp med 10 ha åker och 5 ha bete. Marken är av lätt sandjord och väl lämpad för potatisodling. Kring fuktsänkan var mullen mer lämpad för konventionell odling. På sandjorden berättar sonen Eskil var växtföljden fyrårig  med potatis, havre, råg och havre. Familjen använde lie och senare slåttermaskin för att skörda sin gröda och det var viktigt att man skapade tillräckligt stora neker och det krävdes många armar när skördearbetet skulle genomföras. Nekerna samlades sedan 7-8 st. i trave eller stuka, medan rågen som mejades för hand krakades på stör, som förr var vanligt. Potatis blev Roberts huvudintresse och han valde en sort "Up to date" som ehuru angreppskänslig gav inkomstbringande skördar som avyttrades för sin goda smak i Falköping. Han experimenterade med en tidig vit och en senare violett variant och spred intresset för denna potatissort till andra odlare i Hånger. 

Han odlade potatis och sålde på torget med stor åtgång. Men efter årens lopp blev det satta samme sort och med påföljd att de blev mindre och mindre. Tillsist så blev de mindre undan för undan, en granne hade sett det och han mena på att inte insikt i hur de skulle odlas utan, men då sa grannen han kan flôtta över potäteodling till ärteodling. Det slutade sedan att blomma så det blev inget. Det var en sort som hette "Up to date", men de gick att sälja. Han blev ensam hemma, när pojkarna lämnade hemmet. Svea Larsson från Kettilsberget biträder honom något år innan hon flyttar till Axel Abrahamsson. 31 ha varav 15 åker ger plats för 2 hästar och sex nöt och förvärvades av Robert 1949. Anna går ifrån honom tidigt och han fostrar fostrar själv sina fyra pojkar.

Potatisodling var den viktigaste näringsfånget, speciellt som sandjorden här ute var väl tjänlig för denna gröda. Den ingick i en fyraårig växtföljd om råg, potatis, och vårsäd x 2. Robert stannade för sorten Up to date. Förutom förvaring i källare så ordnades stibbor för att härbergera all den frukt som levererades till fasta kunder i staden bland annat Jônn. Priset var ca 10 öre litern, två kronor för en halvskäppa (21 liter). Stibban grävdes ner 35 - 40 cm täcktes med halm. 

Åke Ström berättar att krävde jordbearbetning, sättning, ogräsbekämpning, upptagning lagring och leverans. Plockare anställdes under bråda dagar och Emma i Fyrbygget, Ida Svensson i Lindqvisttorp, Agda Karlsson och Svea Larsson och Mina Svensson nämnes på trettiotalet. Gustaf i Kilstorp svarade för tillverkningen av korgarna, som mätte en halvskäppa.

En väldigt vackert beläget ställe, när man åker in från Trandansen till Bolum. Ladan var av rappad sten och rymde 6-7 kor, en påläggskalv och två hästar och två kättar för greser, som fick potatis. 

Av Annas och Roberts barn känner vi

• Åke skolar sig till ingenjör ägnar sin fritid åt att levandegöra sin hembygd.
• Allan drabbas av sjukdom och går bort i unga år. 
• Eskil har lämnat sin hembygd för Skultuna, men återkommer och hyllar sin hembygd.
• Gösta slutar sina dagar i Götene.
• Alf 

Ingen av föräldrarna var med i församlingen. Ändå är Mor Annas religiösa sökande och Roberts omutliga rättsbegrepp det som barnen minns. "Kom ihåg att göra rätt för er, vad i än gör", förmanade Robert. Från Potatisriket saxar vi att Robert hade över 20 tunnland åker och 9 slåtteräng, varför han kunde avyttra produkter till torget i Falköping. Över hälften av inkomsterna kom från egna produkter, blott 10 % var arbetslön från godset. Jämför man då med PJ Skog som bodde lite längre ner på Hällatorp sämsta torp så var han beroende av lön med över 50 %.

Anders Johan Bertil Krus 

f1921 kom 57 och  försvann 62 till Vårkumla; Julius Carlsson och Henry Lilja var drängar här liksom Annas bror Georg. 
Under Änglasjön låg också det som också kallas Enkas Krestine 

Liden Hånger 

Här låg en stuga kallades Liden innan missionshuset uppfördes. Härvid får vi en förklaring till den källare, som ligger på nordöstra sidan av denna tomt. 
Här finns en uppgift om att en soldat Johannes Cesar f1822 bott på denna tomt till sin död 1899, han hade dessförinnan varit kyrkstöt i Bjurum. 

Liden torpstugan innan mission huset kom på plats

Per Johan Johansson f1828 inhyses före 1897 är far till Gamle Edvin Källström dör här 1899 och änkan bor kvar här till sin död 16 
huset ägs av Frans Nord f1867 kom 1904-16
Carl Johan Svantesson 1840 dör här 1900
Frans Nord kommer åter från Hba 17- men flyttar ju norrut.

Missionshuset

låg alltså öster om vägen och tillkom på 1925 men överlämnades till brandkåren som övningsobjekt våren 1990 förmedlat av guldsmen. Godset ställer tomten till förfogande för en summa av 1 kr för 19 år. Samtidigt fastslås att inga andra sammanträden får hållas utom sådana som anordnas av Hångers missionsförening.

I augusti 1925 hölls det första mötet om ett missionsbygge. Pastor Funke som vi känner som pastor vid Hornborga Kapell var ordförande och rättare Knut Andersson i Bregårn var sekreterare. Vidare fanns Verner Wernlund och Gustaf Johnsson från Björkelund. Man talade då om nödvändigheten om ett missionshus. En kommitté bildades med bland annat rättare, förenämnde Gustaf, Adolf Frej och soldaten Edvin Kjellström från Lund. Man arbetade snabbt och kunde inviga kapellet redan i slutet av november 1925. Pastor Funke och musikföreningen medverkade med sång och musik. Jönsson inbjöds samt byggmästare i närheten. Middag med mjölk och smörgås intogs till en kostnad av 50 öre. Arrendet av marken skrevs på Edvin Kjellström med villkor att han inte lät någon bosätta sig där. Kostnaden var blott 1 kr. Erik Olsson i Lindqvisttorp övertog sedan kontraktet, när Edvin gått bort. 

Missionshuset blev något av ett kulturcentrum inte blott för troende. 

På 30 talet var stället ett kärt tillhåll för ungdomen, som det på den tiden fanns gott om. Arbetsdagen var under sommaren 10.5 timmar alla dagar. So ersättning bjöds 3 kr för en 18 år fyllda. Vintertid var arbetstiden 7-8 timmar med en dagpenning om 2.50 kr. Jul och nyårs och midsommarafton slutade man kl. 1300. 

Ungdomarna träffades gärna i missionshuset och de förde väsen och alla var inte för den kristna läran och ibland fick en  pastorn Funke fick ingripa hade full sjå och gick ut på trappa och så vi kastar inga pärlor för svinen. Det var många töser som drogs till det religiösa och det var många pojkar som var där och uppvaktade och förde väsen. Det kom till slagsmål och det besvärligt mot slutet. Det var en samlingsplats liksom vid på lördag och söndag. Kiltorps töser var flitigt uppvaktade. Kvar i minnet står skördefesterna och julfesterna. 

Eskil Ström har fångat stämningen kring Missionshuset i ett litet Poem:

Gustaf och Hilda Jonsson lade ner ett berömvärt arbete för att skapa ett för ungdomen attraktivt alternativ. Våren 1990 var missionshusets 65-åriga saga all. Fastigheten hade förvärvats av samme guldsmed som tidigare köpt Änglasjön och Strömsholm, och han ombesörjde att kapellet fick göra sorti som övningsobjekt för brandkåren.

På baksidan av kapelltomten finner vi en källare som antyder att det kan ha funnits ett torp även på denna tomt. 

Gamla Landsvägen till Hällatorp och Hånger.

Tankar kring en byväg av Alf Ström vid anblicken av vägen genom Hällatorps gamla by.

Den ligger så sliten dammig och grå den gamla byvägen
den leder fram till barndomhem och bönehus
förbi faluröda vasstäckta uthus inom vårdträdets täta grenverk
förbi hemmet i gläntan där bröllopet stod i ljuvlig försommartid
in mellan storskogens raka stammar ut till allfarvägen 
den gamla byvägen fick aldrig något status inget nummer 
inget asfalt inget statligt underhåll 
den kan ändå leda bort men också hem och bär på minnen 
som ingen kan fås för pengar.

Enligt kartan gick den gamla vägen i västra kanten av Missionshuset och snett ner till Lindqvisttorp. Här fanns vad Bernt kommit fram till 

Skomakaretorpet

vet ej var det ligger förekommer inte förrän på 1860 talet.

torp Johannes Jonsson f1826 kan ha varit född i Valtorp och varit dräng hos Lille Sven i Helsingegården och kan ha varit här på 50 talet och flyttar sedan till Jutatorpet 1859 och slutar som torpare på Öna. Han är anfader till Släkten Westerling, som finns i Mårby socknen.

Lars Gustaf Andersson

f1846 född i V Kleva fanns här finns här fram till 78 då han flyttar till sin hustrus födelseplats Bryngelstorp. Vi forskar mer på dessa två för att säkerställa. 

Johannes Andersson

f1825 var torpare här och på Bryngelstorp kan ha bott här vid sin död 1896. Gick sällan till kyrkan kommenterar presten. 

Klas August Johansson 

f1864; fanns på detta ställe 95-01 och flyttar sedan till Lindqvisttorp 00. Familjen flyttar till Stenum 1911. Han var gift med Emma från Löfkullen Stommen Mårby. 

Munkalottes 

Alesa uppger Olof att hon hette. 

Munkalotta bodde här här fanns en lada mitt på åkern där hon hade sina hönor. Torpet låg mellan missionshuset och Lindqvisttorp.

Kanontorp kan ha legat på den allmänning som var avsatt 25 tunnland här ligger Kanontorp. 

Vi konstruerar ett Kanontorp Kanonstorp

Här bodde Änkas Krestine med sina döttrar och flyttar 00 till 177 och efterträddes av Gustaf Pettersson f1823 som kom hit 1900 med sin Brita Greta Skön. Han dör här på Kanonstorp 19020614

Lindqvisttorp

Soldattorp Bregårn ligger under Bregårn.

Skräddaren Anders Gustaf Lindqvist

f1841 först som soldat i 30 år för för Nolgården i Ugglum. Han var korpral och kunde därmed lära barnen läsa och som betalning tog han brännvin berättade Carl Olsson på Bjurum. Han gifte sig med soldatdottern Gustava Staf från Bôrna även hon separatist. Familjen bodde här mellan 1863 och 1894 har gett namn till torpet. Han tillhörde naturligen separatisterna men flyttar troligen 1894 till Vånga sedan han med flit och sparsamhet samlat medel till fång av en gård i Vånga. Ett sätt att spara dessa medel var kanske att han inte bodde på soldattorpet utan här istället. I tjänsten hade han varit korpral och lärde knektarna att läsa men då gällde det att ha brännvin med. 

Carl August Johansson 

f1864 kom 00 med sin familj och stannar till 1911 då familjen flyttar till Stenum 

Axel Emil Lundberg 

f1873 med hustru Selma finns här från 1910. Han var statarson från Trestena och återfinns Härlunda 

Ville Andersson från Sandlid Espås och Ada flyttar från torp vid Hovgården till det bättre Lindqvisttorp, men dör tidigt i lungsot så att barnen Villes Karl och Vilma sätts på socknen. Här fanns 3 kor och en häst. Carl Johan Skog finns här en kort till men flyttar 25 till Öttum 

Erik Olsson f1895 kom från Vadboden gift med Vendela Abrahamsdotter. Torpet krävde tre dagar plus ett kvinnfolksdag i veckan och det var för mycket, så Olsson flyttade. Familjen flyttar 1938 till Törnagården för att sedan at över Bältaregården i Bolum med sina två pojkar Anton och Bengt, med åtföljande tillökning i familjen. En tidsbild är att barnen Bengt och Anton skickades till affären men med uppmaningen: "Ni får gå in på Englasjön och låna en krona för vi har inga pengar idag". Han fick till och med lite pengar över på den krona han lånade.

Torpet stod öde några år innan Gustaf och Agda Karlsson f1898 ett syskonpar efter Carl i Fyrbygget som fostrade Carl Erik Karlsson därstädes.

Lindqvisttorp på Gustaf och Agdas tid

Syskonen Gustaf och Agda Karlsson

flyttade från Bäckgården till Lindkvisttorp 1938, när familjen Olsson flyttade till Bolum. Åtminstone tidvis bodde också ett tredje syskon Helmer i torpet, liksom ibland även Agdas son Karl Erik (Lille Karl kallad att skilja från hans morfar Karl Andersson som var Store Karl i Fyrbygget). Gustav, som gjorde dagsverken för torpet på Bregårn, var en man med glimten i ögat. Systern Agda lärde sig aldrig att åka cykel. Nästan dagligen kom hon hem till Englasjön för att fråga Mor om vi skulle till affären under dagen. Och nästan varje gång ville Agda ha bud efter jäst till brödbaket. Vid något tillfälle hände det att jag köpte hem ½ kg jäst och lade i vår potatiskällare, så behövde jag inte åka till affären varje gång som Agda behövde jäst. Sven Dahl var mycket road av att jag på eget bevåg lagrade jäst för ett sådant ändamål - tänk om jästen blev för gammal innan den var slut. 1957 eller 58 när jag hade köpt en PV fick Agda bila med mig till Västerås, där sonen Karl Erik då bodde med sin familj. Hon stannade i två veckor i innan jag skjutsade hem henne igen. Det var troligen hennes längsta resa någonsin.

Agda

Klas August Johansson f1864; Axel Emil Lundberg f1873; Carl Vilhelm Andersson f1886; Carl Skog f1894 dr här fr 1920 han hjälpte troligen de sjuka föräldrarna ; Johan Hilner el Helner Karlsson f1909 från Fyrbygget passerar här 1944;

Backstuga

Alldeles knut vid knut med torpstugan till Lindkvisttorp låg en grå stuga med vasstak. Under detta torp och alldeles norr därom låg en liten backstuga, som hyste en del människor. Stugan står kvar och är försedd med fungerande tak. 

Vi gissar att Johannes Pettersson f1815 och han s hustru Maria Lisa f1817 kan ha bott här och inte nere vid Bregårn (vi får väl se) de för i mitten av 90 talet och tillhör de föraktade separatiserna.

Johan och Ida Svensson 

f1861 kom från Backalund 1921 och bor här till sin död en bit in på 40 talet. De hade fått slå sig ner sedan Johan flyttat från Bjurum som pensionerad statare. De fick bränsle från herrgården, och jag var med några gånger då veden skulle klyvas och plockas in i vedboden berättar Harry. Så fort sågen eller yxan tystnade för en paus, tittade Johan ut genom dörren (han ville nog se så vi inte gick hem för tidigt). Men vi bjöds in på kaffe i stugan. Johan och Ida drack på fat och bröt bitar med tång ur en sockertopp. Ida var ibland hemma och hjälpte mor på Änglasjön med tvätt, slakt och annat. Han kom och hämtade mjölk hos Abrahamssons. Av deras barn noterar vi blott Gertrud, som gifte sig med Stenstuge Tides Carl och därmed mor till Gillis på Vall i Hornborga.

Nilsabacken Lund

Backstugan Nilsesa och Nilsabacken hette officiellt Lund ligger nedanför och norr om Lindqvisttorp och Janne Krantz har berättat, att han som barn var där och hälsade på och betraktade de hönor som de hade i storstugan. Käringen kallades Nilsesa.

Anna Brita Olofsdotter Nilsesa

f1836 hon var enka efter Nils Johansson f1835 arbetskarl, som bott på Backalund och som lämnar sin enka här. Hon har sin dotter Selma Olivia f1876 i Hällum och som lämnar sin son efter utflyttningen till Amerika i sin moders vård. Hon lever här tydligen ensam fram till sin död 1922; Det är möjligt att hon bodde med sin syster på detta ställe och som dog här 1932. Hon var född 1840 i Skeby och hette Maria. Det kan ha varit denna dam, som Janne Krantz minns. Dottersonen som dottern lämnade efter sig kan vi spåra.
Med Åke Ströms hjälp har vi löst denna knut och det visar sig att det är en familj Nils Johansson f1835 som via Backalund och Bäckagården kom hit ut 1898 och hon stannar ensam här och stället skrivs som Lund under Prestegården i Hånger vilket stämmer ganska bra. Här kan vi fortfarande återfinna husgrunden, två rum och källaren finns kvar.

Hällatorp 1 mtl

I detta avsnitt följer vi vägen genom Hällatorp som denna mark uppenbarligen hette och ut till vägen. 

Strömsholm

Fornminne på ägorna till Strömsholm 200 m N om vägen i en hagmark på östra sluttningen av en sandås mot en mossa finnes ett gravfält med ett 10 tal mer el mindre förstörda rösen. På en låg blockrik ås å Strömsholm, söder om vägen finnes rester av två rösen. Strömsholm var ett fyra dagars torp under Bjurum och har en imponerande ladugård. 4-5  kor. 

Anders Ström

soldaten från Helsingegården f1819 på Stommen Hornborga gift en andra gång med Maria Kristina från Seltorp i Segerstad dör här 1904

Gustaf Alfred Ström 

f1849 som soldatson till Anders Ström vid Helsingegården, som vi kände från Englasjön. Även han aktiv i den religiösa väckelsen. Det kan ha varit Alfred som gav det till Hällatorp hörande stället dess nuvarande namn. Han dör relativt ung och lämnar Strömsholm i hustruns Vilhelminas vård. Hustrun dör helt hastigt i hjärnblödning 1933 25 år efter sin man. 

Av deras barn vill vi berätta att

• Ester blev gift
• Robert Ström tar över och driver Englasjön i sin livstid. 
• Carl med Hustru Hulda och dotter Ingrid förvärvat en mindre gård i Borgunda.
• Elna gifter sig med Ernst Nilsson och binder en byggskapande mästare till bygden. 
• Anna gifter sig med Göran som vi sedan återfinner på Hakåsen vid Övertorp.
• Gunnar efter moderns död driver det fina stället. 

sonen Carl Adolf Ström 

arr f1891 1935-6, Borgunda.

Gunnar Julius Valdemar Ström 

f1904 gifter sig med Dagmar och delar vårdnaden om deras fyra barn. kom  åter 1936 -62. 

sonen Gunnar Ström 

sonen Gunnar som fick ta över, sedan sonen Karl med hustrun Hulda och dottern Ingrid förvärvat en mindre lantgård i Borgunda. Gunnar anställde först drängar, som gjorde rätten för torparrendet. Sven Dahl och Gunnar delade sedan på en anställd för Ivarstorp och Strömsholm under ett antal år. Innan torpen styckades av 1949, gick Gunnar Själv ett antal år på Bregårn under 40-talet. Gunnars fru hette Dagmar och fyra barn växte upp i familjen. Gunnar gick bort redan vid 57 års ålder sommaren 1961. Något år därefter gick Strömsholm ur släkten, precis som Änglasjön redan tidigare gjort. Dagmar och familjen bosatte sig i Falköping, där Dagmar avled 1992.

• Sven Gösta Sven Gösta var ej Gunnars barn men adopterades.
• Gunnel
• Rune ägnar sig åt släktforskning. 
• och Rolf

Augusta Vilhelmina Svensson f1880 1951- sin död 1958

Här bor sedan guldsmeden Magnusson, förvärvar ett antal fastigheter och det var han som brände upp Missionshuset.

Englasjön Enkas Kristine

var ett ställe som låg under Englasjön. 

Vi tror att 

Daniel och Lotta 

bodde här från före 1890 och hon bor här som nybliven änka. men vi kan inte vara helt säkra 

Här bodde sedan 1900 

Kristina Andersdotter 

f1865 i Gökhem (Kristina Svensson) med dotter Mina. Marken tillhörde tidigare Englasjön men 49 så friköptes tomten.

Kristina var gift med betydligt äldre Sven Svensson som dog 91, som torpare på Rikesäter och som lämnade enkan med fyra döttrar att försörja. De bo på bland annat på Kanontorp, då hon ju inte med små barn hade möjlighet att göra någon torpskyldighet mot Jönsson. Kristina försörjde sig på sömnad, vävning men fick även stöd av socknen. Hon kom till Kettilstorp här under Englasjön omkring 1900. Åke berättar kärleksfullt om sin granne, som han minns från sin barndom i Axet.

Änkas Krestine, fyra generationer: dottern Ester, som var den enda av döttrarna som gifte sig, dotterdotter Brita och dotter dotterdotter Kristina. 

Stötens Kettilsberget Kjettilsberget Hällatorp 1/32

Namnet kommer säkert av mansnamnet Kättil. I torpet ingår några tunnland mark och lite bete samt ett skifte nere vid Hornborgasjön. Huset står på ofri grund och ägdes alltså inte av Jönssons. 

Inhys Johannes Andersson

f1819, av mjölnarsläkt från Bjärsjön i Bjellum, har verkat som brukare på Tomten i Hånger, torpet Nylund ibidem och Rikesäter och Munkbron och hamnar här såsom bräcklig. Han var gift med korpralsdotter Johanna Kanon från Heden i Hånger och omgift med Johanna Persdotter, som också bor här på torpet sannolikt under små omständigheter. Johannes finns här 1874-1880 med sin andra hustru. Dottern Karolina i första giftet gifter sig med Alfred Holmén f1867 i Englasjön. Dottern Amanda Josefina i andra giftet stannar hemma hos enkan troligen till hennes död och ber socknen om hjälp med Sven Julius, som är ett kärleksbarn f1900 i Nora.

August Remander 

f1856 och son till Remmen gårdfarihandlare på andra sidan gatan. Deltog med Wernlund från Sätuna i det religiösa arbetet här i Hånger kapell. Han lär i sammanhanget trakterat en fiol. Några övriga uppgifter om honom har vi inte. Det finns en tom period på stället från August till Stöten kommer 1905. Han skrivs som arrendator här 1900. August säljer sin stuga och ladan för 500 kr till efterträdaren, men arrendet för marken var en dag i veckan på bränneriet. 

August Larsson Stöten

soldatsonen f1850 från Norra Fåglum kom 1905. Det var inte många Hångerbor som kände till att stället där August, Sofia och Svea Larsson bodde hette Kettilsberget. I dagligt tal hette det bara Larssons rätt och slätt. August inflyttade från N Vånga 1881 och var först fördräng på Mårbylund i två år. Därefter tog han torpet Öna, där han stannade 14 år. Flyttade sedan till Jutatorpet och bodde där i 8 år. På gamla dar slog han sig ned här på Kettilsberget från 1905. I 20 år var han kyrkväktare i Bjurum, varav igenkänningsnamnet Stöten. I sitt andra äktenskap var han gift med Sofia Westman f1862 med vilken han hade en dotter Svea Larsson, som bodde kvar på stället och var hushållerska åt Robert Ström vid Englasjön. Far och dotter hade en inhyses Kristina Andersdotter f1856, som varit änka på Kanontorp och varit gift med Sven Svensson på Rikesäter. Änkans Kristin kallad, men hon bodde senare i huset bredvid.

Stöten plöjde med två mjölkkor den den lilla tegen mellan Kettilsberget och Änkans Krestin. Att det överhuvud gick att plöja här bland alla stenar kan ses om sen omöjlighet. En gång hade Augusts ena ko gått ner sig i ett dike, varpå grannuppbåd kom tillstädes. 

Dottern Svea förblev ogift och bodde hemma och skötte om föräldrarna så länge de levde. Vid många tillfällen hjälpte Svea mor på Englasjön med tvätt, slakt och andra göromål. Också för potatisplockning och annat skördearbete anlitades hennes tjänster, inte bara på Englasjön utan även av de andra i bygden. När mor Anna på Englasjön gick bort 1942 blev Svea hushållerska på Englasjön. Så länge August levde bodde hon kvar i sin stuga, men efter hans död stannade hon på Englasjön. 1955 flyttade Svea hem till sin lilla stuga igen. Hon avled 1985, 85 år gammal.

Enåsen Hällatorp Hångerboa

Var från början ett tvålägenhetstorp.

Lägenhet !

Johanna Eriksdotter Rem

f1833 Remma Johanna änka hade en liten diversehandel. Hon var dotter till Rehns Bolla på Askebacken och var gift med Remmen som var gårdfarihandlare. Hon hade missbildade fötter och var styvmor till August på Kettilsberget och Per Johan på Krokabacken. 

Hit kommer 1916 Ida Carlsson torparenkan från N Vånga

Lägenhet 2 

Handlare Frans Persson f1863 Bjurum flyttade till Enåsen 1891 men åker till Am 09 med hela familjen. När Persson slutade övertogs affären av handlare Ludvig Lindén Nyborg Ugglum, som hade den till filial eller utaffär, som låg där nu står ett garage. Han ersattes av Frans Oskar Falk f1877 som kom fr Göteborg 1909 och återflyttade till Lundby. 
Hedda Natalia f1883 och Anna Hallin från Torsåker f1878

Laurentius Lasse Spak

Linden hade en affärsbiträde som hette Paul Lasse Spak från  Beateberg Töreboda. Han hade öppet ett par dar i veckan så att torparna fick gå dit och handla, stod här och sålde vetemjöl och skorpor. Han hade en stor burk med karameller och det stod Kanorf på burken i och han slog med en stor slev för att packa loss karamellerna som kallades för knallar, men de var till barna för att suga på. Man fick en strut med knallar med när barnen kom och handla. 

Hit kom ofta Majna från Brobacken och fick choklad av Spak. Hon var gravt debil och svarade "puta" på allt tilltal och fick så detta namn. Spak var snäll mot barnen och gav dem karameller och förmedlade gamla kläder och gammelt mjöl till de behövande. Valter som var i bränneriet tog med sig brännvin hem som han bytte tjänster med Spak. Det var spillbrännvin från själva pannan som Valter kunde förvärva. Spak var ofta i Ingatorp. Unga var inte kräsna utan det smaka hur den än var. Han kom med sina plåtburka och det var till att spetta i burka och det var snart åtgånget med så många ungar. Han kunde även förmedla kläder och då kunde det hända att det blev långbyxer och det var inte meningen att läsarungarna skulle gå i långbyxor så de fattiga blev pikata för detta. Förr skulle det vara knäbyxer med strumpor upp till knäna. Han hade en gammel cykel med frampakethållare på och ibland kunde det hända att han kom med trätoffler och ibland kom han med skor ehuru av sämre kvalitet. Han såg vad unga behövde. Han var mycket omtyckt men fick en cancer och dog ehuru ej bortglöd på Ekeberg. Han var omtyckt och var skicklig att göra strutar och fyllde på med karameller. Många barn gjorde sig ärende till Spak för att få vara med om karamellutdelning. Affären revs omkring 1934.

Affären såldes till Turén och då slutar Lars Spak sin anställning.

Det låg en stuga bredvid själva affären som kan ha varit en parstuga, som tydligen ägdes av änka Remma Johanna Eriksdotter f1833 och som går bort 1914.

Frans Falk f1877 skrivs som snickare här på Enåsen. Han var gift med Anna Lustig från N Vånga och paret utökar familjen med sonen Isak som föds i Gamlestaden 1907. Troligt är att de blott bo här några år.  

Ida Elisabet Carlsdotter 

f1865 var kommen från N Vånga och var gift med enkemannen på Lilla Rosendalen Löfkullen och spädde på barnaskaran med ytterligare sex barn innan han går bort 1907. Hon flyttar därför hit till Enåsen och går inte bort förrän 1948 här på platsen. Sonen Anders Gustaf Eriksson f1898 var en sväng i Canada från 1929 till 31 och åter vände till sin mor.

och Sofia Charlotta Danielsson fanns båda här 1928

Ragnar Hilding Karlsson f1894 fyrbyggarns son kan ha varit här en kortare period ; 

Ett gammelt folk bor här innan Tilda flyttar hit.

Sjöhaga Tilda bodde i ett hus från ca 1931 en tre fyra år för att sedan flytta ner till Anders i Hällatorp och delade därmed bostad med sin far. Tilda hade en son kallad Lill Erik och hade tidigare bott nere vid Sjöhaga men en vassbrand skrämde henne så att hon flyttade hit upp. Lill Erik flyttar till Göteborg och dör ogift.

Huset revs omkring 1975. Nu innehas stället av Ernst Nilssons dotter Inga Maria och Nils Erik Bäckdahl.

Brobacken Hällatorp

tillhör de minsta torpen i Hånger ett tre dagars torp under Bjurum. Hemjorden vid Brobacken var inte mycket knappt tre hektar odlad, men han hade lite nere vid Sjöhagen och några bitar av môsen. Det var ortens sämsta torp.

Johannes Andersson f1819 finns här fram till 1868 då han byts av av sin namne. Han var mjölnarson från Bjärsjön och gifte sig med soldatdottern Johanna Kanon här från Heden i Hånger. Han kan sedan ha gift om sig med Johanna Persdotter som vi återfinner här som blind på Kettilsberget.
Johannes Andersson f1833 från Segerstad finns på detta 1/32 Brobacken från 68-74 med sin Maria från Stenstorp. 
Johannes Ros f1822 som funnits som soldat på flera håll stannar här mellan 1875-1882 och hans första hustru Cajsa P-dotter lämnar honom troligen här 1882 varpå han snart gifter om sig för att få hjälp med barnaskaran. Vi återfinner honom på Hulegården i Hornborga. 
Johannes Carlsson f1849 är blott ett år från 1876
Johansson Anders f 1833 fram till 1886 kan han ha varit gift med 

Anders Gustaf Ros f1846 arrenderar från 1881

Anders Johansson f 1833 fram till 1886

Frans Vilhelm Nord kom 1899 och vi berättar mer vid Nordantorpet där han finns större delen av sin vistelse här i sockna.

Per August Andersson f1863 kommer 01-

arr Frans Vilhelm Larsson f1869 finns här från 06- 

Axel Lundberg f1873 1909-10 därefter till Lindqvisttorp 

Gustaf Albin Andersson f1862 från 1912 till ; 

Per Johan Skog f1869 finns åter här 1914-19; 

Per August Andersson f1863 fanns här 1901 men flyttar till Rosatorpet. Han är mest känd för att vara far till Môsa Carl på Ö Skattegården Hornborga. härtill är han far till Gerda längre ner på listan. 

Per 97-21

P J Skog 
Johan Albin Carlsson f1882 kom med sin Sjödal 1921

Albin Carlsson 1921-47

f1882 som varit rättare på gården något år blev torpare under Bregårn och bor här med Judit Sjödahl f1898 från Björkelund Hedan. Såväl dragare som redskap lånades ut från Bregårn, där rättaren ömmande för denna familjs väl. Albin och Judit åtta barn lämnar inga avtryck i socknarna utan flyttar ut till olika industriarbeten och själva köper de en stuga i Säter norr om Skövde. Evald köpte upp Anders Skogs åkeri och hade ett antal mjölkbilar och flyttar verksamheten till Nyborg. Brodern Erik startar senare Skövde Buss och blir en framgångsrik företagare.  Byggmästaren Ernst Nilsson renoverar flertalet av dessa stugorna innan de friköps 1949 och går över till nästa generation.

sonen Carl Konrad Karlsson f1915 kom från jordbruksarbetartjänst på Nestegården och tar vid 1933 -40Grolanda. Han återfinnes med sin familj vid Nyborg Ugglum.

Hugo Sjöhaga Johansson f1887 från Rosatorpet kommer hit 1950 och var gift med Gerda Elisabet Andersson f1891 fram till 1958 då hon dör och han själv 1966.

Nils Julius Persson fram till 1978 då troligen Olle Persson tar vid. Nils friköper stället 51 för 4000 peng.

En gul villa finns nu bakom och bebos nu av en fotograf Eriksson.

Bäckagården Fyrbygget

Var tidigare ett torp men sedan skapades en statarlägenhet och här bodde här fyra statare. Hade ingång från vardera gaveln och en farstu som ledde in till två små lägenheter. 

Olaus Jacobsson f1836 finns här 1875-77.
Anders Gustaf Stångberg f1849 finns här från 1876-
Johannes Jonsson f1939 finns från 1876-93
sold Carl Malm vid Hällatorp f1845 till 1878
Johannes Björk f1849 mellan 1878-80
Lotta Larsdotter 1839 från 1883-
Daniel Johansson f1846 mellan 1883- över 89
Johan Alfred Spån f1844 mellan 87-88

Anders Gustaf Andersson 

hade torpet och var född 1840 i Hangelösa och gifter med Anna Cajsa Fors från Trässberg och stannar här till döddagar 1918 resp. 1928. Av deras barn har vi bara om Emma Kristina och Carl i Fyrbygget att berätta 

sonen Carl i Fyrbygget Andersson

f1866 gifter sig med Klara från Kvänum och får elva barn och bor på norra gaveln. Han var förutom torpare även fiskare. En gång när han var nere och fiskade i sjön finner han en råbock som hade gått ner sig i en kanal och kom inte upp. Han tog tag i horn och la en snara och ryckte upp honom på land och ledde med sig den och hade meningen att han skulle ta med sig den hem . När han kom upp på mossen så var det rådjuret som kvickna ve och satte sig till motvärn och satte horna i baken på Fyrbyggarn, så han fick släppa den. Fyrbyggarn sparkar rådjuret i ändan och säger att du kunde åtminstone tacka mig för att jag drog upp dig. Då fick djuret fria händer att gå igen.

Av barnen

• Ragnar statare
• Gustaf och bor med syster Agda senare i Lindqvisttorp.
• Erik blir volontär
• Anna gifter sig med Päregården i Bjellum och blir mor till Märta och Arne.
• Ragnar blir jordbruksarbetare.
• Sven Bertil förblir ogift och flyttar efter hand till Falköping
• Agda återfinner vi med brodern i Lindqvisttorp och sonen Carl Erik. 
• Lina Ingrid Karolinagifter sig med Axel Sjöbergs pôjk från Laggareboden 
• Julius tar först över Fyrbygget gifter sig med Meli Sjöberg även hon från Laggareboden.
• Artur 
• Hilner passerar Lindqvisttorp 1944.

Av dessa barn är Anna Emilia mest känd, då hon blir husfru för Päregården och svärmor till David i Päregården. Ingrid Karolina gifter sig med Sven Sjöberg från Laggarebo. Här tillkommer syskonparet Gustaf och Agda som flyttar till Lindqvisttorp 1940 och blir vaktmästare för Missionshuset och fostrar Agdas pôjk. Gustaf, Agda och Helner bodde i den norra gaveln.

Harald Larsson f1897 kom hit från Hulan 

P J Skog (Per Johan) 

f1869 bodde i en av lägenheterna från 1928-55 på den södra gavelsidan. Eskil Ström har skrivit en uppsats om honom, kallad Ett original. Han var ju änkman under många år hade prövat många yrken och varit med i Frälsningsarmén. Han var kort till växten och hade så kallad puckelrygg. På senare år gick han omkring och sålde julkort och ordnade prenumerationen för Såningsmannen. Hans son Anders tar över Krokabacken och driver en transportrörelse. 
Emma, som var Carl i Fyrbygget Anderssons syster bodde i den andra lägenheten. Hon pyntade sin gavel med dalior och kunde få hjälp med vinterveden av grabbarna på Bregårn.

Någon Kjellström har också bott här på Fyrbygget.

Vi fortsätter med inneboende 
Larmes svägerska som råkat i olycka finns här till 1898. 
August Johansson med stor barnkull från 1898 tills han flyttar till Hulan.

Frans Vilhelm Nord finns här från 1897 innan han flyttar längre ner på gatan kanske 00, ty han efterträds av Sold Klas Ekman f1855.

Julius Carlsson tar över och gifter sig med Emeli från Gudhem.

August Johansson f1858 finns här på Bäckagården åtminstone 98  innan vi återfinner honom på Hulan 1905. Han efter trädes av Per August Larsson f1865 stat dräng här från 1905 men han lämnar inga spår efter sig. 

Före Bäckagården fanns ett torp på platsen.

Sold Klas Ekman f1855 var här ett år innan han flyttar till Hulan.  innan August kommer dit.  

Nils Julius Gustafsson 

f1902 kom till Bäckagården Hällatorp 1947 med sin familj. Nu en moderniserad föga vacker bostad i skogskanten. Han dog här 1967. Familjen stannar kvar till 1977.

Musikern Bernt Gustafsson finns här från 80-83. 

Harald Larsson träffade sin Ebba när han bodde på Hulan kom hit före 1946. 

Nu ägs stället av Bengt Hallberg.

Vi svänger ner här mot sjön för att som första fastighet återfinna.

Backatorpet Backalund Nordantorpet

Johannes Villiam

f1820 hade varit soldat på Tåstorp och kom hit 1860 och flyttar till Amerika redan 1873. Innan dess tände han på Jönssons vedhögar 12 aug 1868, varefter han efter att ha tänt på sina svavelstickor ägnade sig att slå en mosse i närheten. Ett 40 tal personer ägnade sig åt att släcka den men vinden var stark och först när kvällsregnet kom gick det att rädda det. Johannes förs i fångtransport till Mariestad och får fem års fängelse och när han kommer ut så åker han till sin fru som redan är i Amerika

Nils Johansson 

f1835 i Vinköl var arbetskarl här och kom hit 1882 och var skriven här 82-90. Han gifter sig med Anna Brita och har med sig tre döttrar och de får bo här tills Nils dör och tvingas då till Bäckagården, för att sedan få flytta till Lund, eller det som vi tror är Nilsesa. 

Gustaf Johansson 

f1867 i Trevattna flyttar till Ön i Mårby.

Alfred Revelj f1853 från Bjerka gifter sig med Per Johan Rems änkan från Krokabacken, som efter makens död finns som inhyses här med sina tidigare barn. Alfred dyker upp som make senare. 

Johan Alfred Spån 

f1844 på Nolgården i Slöta där fadern var soldat. Passerar Bäckagården 87 och skrivs sedan här troligen hitlockad av Brita Maria från GunneGustafsgården. Två äldsta döttrarna tar till Amerika men Ester gifter sig med stataren Johan Axel Skog från Svältarebacken och senare Sannabo. 

Per Johan Johansson 

f1828 hade bruka backen och Hällatorp, men sedan skrivits som inhyses här på torpet. Han var aktiv bland de första separatisterna och var gift med Brita Stina lika brinnande i tron.

Av deras barn kan vi med fördel nämna

• Edvin Kjellström blir ju soldat här innan och anfader till Kjellströmmarna.
• Sven med efternamn  Ivar blir soldat.
• Klas flyttar till Amerika.
• Kristina. 
• Alfred. 
• Carls Adolf Frey blir soldat för Hovgården och han återfinnes sedan i Ingatorp.
• Annika.

Carl Johan Svantesson 

f1840 statare men skriven här. Var gift med Kristina och deras barn lämnar landet och bygden. 

Torp Joh. Vilhelm Svensson f1861; 

fanns här på torpet från 1893 och vi återfinner honom senare på Lindqvisttorp där han tillsammans med Ida tillbringar sina sista dagar. Sonen Yngve blir statare och djurskötare här i Bjurum och dottern Gertrud gifter sig med Logna Carl i Hornborga (Stenstugu Tildes Carl).

Frans Vilhelm Nord 

f1867 var soldat vid Kinneved under 4 år. Har bott på diverse ställen i trakten men. Han hade ett vackert långt skägg, och tjänte som fjärdingsman och höll ordning på festplatser. Nord var lärd och kunde sin bibel var bibelsprängd som det hette. Han påstods ha läst bibeln åtskilliga gånger från pärm till pärm. Lär enligt traditionen haft mången teologisk dispyt med Larm längre in i markerna.

Nord var biodlare och hade 21 samhällen i trädgården. Torpet låg alldeles invid vägen till Bregårn, och nästan alla Hångerbor, som dagsverkade där passerade Nordantorpet som det kom att kallas morgon, middag och kväll. 

Johan Albin Johansson 

f1892 gårdssmeden för Hånger och Bregårn sedan han tydligen varit framme vid gården  gifte sig med Frans Nords dotter Ebba Kristina och de stannar livet ut här ute och går bort på 1970 talet. 

Jonssons backe ligger Norr om Nordantorpet och Hultgren högg rent här i samband med övertagandet och kunde ta ut 70 000 kronor på ett bräde. Stället lär nu i dag kallas Backalund, Bo Törnqvist äger stället idag. 

vägen österut från Nordes leder in till 

Stridstorpet

ligger ca 100 meter in och här finns minst två lyckor, som kallas stridslyckorna. På Harrys och Birgers tid finns blott rester av denna fastighet. Här fanns syrenbuskar och päronträd och man kan tydligt se torpet med grund och källare alldeles intill vägen. 

här kan Karl Andersson Strid 

f1862 statare från Kinneved som fanns här från före 1897 och lite for till Floby och återkom till Bryngelstorp 1908.

Johan Albin Johansson f1892 var son till Johan Larsson på Kullen i Mårby och var gårdssmed här på stället. Han gifte sig med Nordes dotter Ebba Kristina f1899 och båda lever här fram till 70 talet. Hans minne lever i bygden, men stället är sedan länge borta. 

Stora Hällatorp

Hällatorp var tidigare ett helt mantal men när det splittrades upp i mindre arbetskraftsgivande torp finns inte alltid säkra siffror. Men vid storskiftet 1795 brukades det av en åbo och skrevs då till 15 tunnland åker och 134 tunnland ängs och utmark. 

August Abrahamsson

född i Fyrunga och tjänte dräng i Pilagården N Vånga, där han träffade sin Emma Kristina. Från 1870 talet när kyrkan i N Vånga byggdes var August med och underhöll bygdeborna vid kyrkbygget med dragspel, där han satt uppflugen på en upp och nervänd stenbår och spelade marscher och andra melodier på sitt tvåradiga dragspel. Bland de melodier som kan återfinnas är en "Stenbärarmarschen", som lär finnas upptecknad i hembygden med ett tillhörande textfragment som "När solen går neder, går månen upp igen. Hur sent det var om aftonen gick gossen till sin vän uti lunden, lunden".  Paret flyttar från Högberg i Vånga till Hovgården och Fyrbygget 1879 för att 1882 övertaga Stora Hällatorp. Det finns en anteckning om att Per i Hovgården lånade ut kritiska 200 kr för att han skulle kunna övertaga Hällatorp.

Nio barn föddes i torpet förutom Matilda som var född på Pilagården. 

• Matilda Sjöhaga Matilda. Hon återfinnes sedan vid Hånger affär och fostrar sin son Erik. 
• Axel och återfinnes senare på Riddarheden.
• Hulda Elisabet mor till Skeppar Erik och Maria. Stor Erik och Lill Maja.
• Maria återfinner vi hos Gustaf i Kilstorp.
• Anna gift med Rosander.
• Petrus Petrus återfinner vi på Almeö och Häggum.
• Frans omkommer i unga år i olycka.
• Ester stannar på torpet med Robert.
• Julius finns på Almeö och banar vägen för Kransarnas intagande av LarsNilsgården i Bolum. 
• Vendela gifter sig med Olsson som via Lindqvisttorp stannar för Bältaregården i Bolum . 

August f1853 bodde kvar i Hällatorp kom med en spånkorg på vägen och gick till affären i Nyborg med ägg. Gubben var liten och skulle köpa tvättmedel, som hette Persil, han vad heser så handlaren hörde inte vad han sa. Han gick med en krokakäpp, kom från N Vånga omkring 1910.

Den gamla stugan här avbildad på en målning av Johannes Ljungström 1902, användes parallellt med den nya. 

Den nya stugan byggdes kanske 1910

I samband med att hustrun Emma går bort 1923 överlämnar han över arrendet till sin svärson.

Robert Krantz

Robert gifter sig med Ester Abrahamsdotter 1918 och tar över 1923, då han river den gamla stugan.+ Efter en sväng i Dala vid stenbrottet och Hovgården tar Robert över arrendet för torpet. Här ser vi familjen med Robert och hästen, Birger, hustrun Ester med Harry i knät. Foto 1929 på hösten. Brygghuset från Roberts tid finns kvar med brygghus och hönshus, men själva stugan är ombyggd redan under Roberts tid. Överallt ser vi kvitton på en otrolig odlarmöda, med massor av upptagen sten längs de små lyckorna. Hökaröret är en stenbacke med kvarstående växande lövträd där barnen lekte. På gården rinner en källa upp och som är så ymnig att den fyller det våtområde som ligger mellan de två ställena här nere och som sedan troligen Robert dränerat förbi soldattorpet Kjellström.

Här växer barnen upp

• Janne 

• Birger 

• Karin 

• Harry 

• Göte 

• Lennart

Dispyt med rättarn på Bjurum för att tredagarstorpet var så litet. Vi måste ligga på varandra där inne klagar Ester. Men rättarn svarar blott att Ni skall inte ha så många barn, när Ni har så trångt. Följande inspektör övertalar Robert om att 1943 överta Sätra på arrende. Då Robert tvekar med hänvisning till att han inte hade något att flytta med så ställer inspektörn villigt upp med hästtransporter. Birger hade gjort rätten för torpet på Bregårn och lämnade då över två bruna lättkörda och snälla hästar till sin efterträdare Eskil Ström.

Sven Kjellström

(se nedan) kommer hit 1943 då Robert flyttar med sin familj till Säter i Mårby. Hit har han samlat 16 ha åker och 13 ha skog, som han som andra förvärvar 1949. Här fanns två hästar och sju nöt på 50 talet. Av barnen Inge Anita Gun och Tomas stannar ingen på bygden. Sven var jaktvårdare och ertappar en gång Janne, när han var ute och jagade, men inga följder blev av detta möte.

Bengt Hallberg kom 78 och flyttar nog 84 och lämnar plats för Lennart Vendel Karlsson 

Här finns norr om torpet en fädrev som går fram till Fyrbygget. Hökarört ligger på vägen till Larmes, där barnen lekte.

Nuvarande innehavare Roger Hermansson. 

Anders i Hällatorp

Anders Johansson inhyses f1827 i Gudhem har varit brukare på detta ställe och hade i början av 1900 talet sin dotter Kristina hemma som skrevs som sömmerska och flyttar 1930 till Vinköl. 

Anders gick alltid över till Robert och hämtade vatten i den källa, som rinner upp på torpet. Det berättas att Anders jämt klagade på att han var så sjuker. "Jag är så sjuker idag böö" var hans specialuttryck. Här fanns jord om ett tunnland och ladugård och August köpte stället för 1000 kr 1920 och flyttade in 1923 sedan hustrun avlidit. Julius och Petter bodde här innan far flyttar hit.

Stugan finns dag kvar och vårdas väl.

August flyttade hit sedan Robert tagit över. Sjöhaga Matilda kom hit och bebor stället samman med sin fader. August bodde i vänster kammarutrymmet och Matilda i det högra och så delade de köket. 15 kronor hade de att leva på under 40 talet. Efter några år tog även Robert över den jordbiten. August och Birger Krantz står framför stugan. August hade stugan men Hultqvist hade gjort anspråk på den men lyckades inte lura till sig den då den var registrerad i rätten. Skjulet halverades av Maja, Ester och Rosander. 

Vi har en Enok Hjort f1894 som finns på Hällatorp från 1920 men flyttade före 1928.

Nils och Gully Gustafsson kom till detta lilla ställe omkring 1947 och stannar minst 15 år. Sen står stället tomt fram till för något år in på 2000 då det säljs till en fågelskådare från Härlunda.

Larmes kallas också Lund Nyland Nylund

torp Johannes Andersson.

f1819 kom hit 1857 från Tomten i Hånger innan det förstöres 1851-57, och finns sedan på Rikesäter från 1868 har också funnits på Kettilsberget, där han dör 1880.

ligger troligen under gamla Prestegården. En liten ryggåsstuga med torvtak, som var ytterst låg, så att barnen när stugan var öde klev upp på torvtaket. Stugan ligger dikt an till gränsmuren.  Den sista bilden antyder att torven ersatts med annat material. Av torpet skönjer man fortfarande resta murar omgivet av rikligt med snöbärsbuskar. Förr var här en fint pyntad trädgård. Rummet rymmer inte mer än 3 x 4,5 meter inklusive spismur, där vägen går sedan förbi Lindqvisttorp över Nilsabacken. Här i dungen finns fler rester av hus och backstugor och detta bör vi studera närmare. Det fanns också en liten jordbit här bakom.

Johan Larm

f1834 och †1896 hade åtta barn, som vi inte vet något om, men han var aktiv som baptist och predikant och har påverkat bildandet av Hornborga församlingen. De flyttar till Göteborg, men någon åkte till Amerika en Josef tog värvning i Stockholm. De hade bara en lita lycka som låg längre ner mot sjön, så de fick nog göra rätten för den. Nord gick ofta hit till Larm och de satt nätterna igenom och pratade religion och man kallade dem Russleaner. Hustrun var troligen syster till Nilsesa, som bodde strax bredvid på Nilsabacken.

Av deras barn vet vi föga men låt oss se

1. Amanda f1865 återfinner vi som piga 1900 i Åsle.
2. Efraim kan vi inte spåra
3. Selma dör som hushållerska ogift i Vallentuna
4. Aron återfinner vi gift i Härlunda och kan spåra barn och barnbarn in i nutid
5. Emanuel f1874 finns som skomakarlärling i Skara 1890, han kan vara skomakare i Stockholm.
6. Joel f1876 flyttar till Minneapolis.
7. Linus dör späd.
8. Samuel Saul finns ensam i Stockholm 00

Maria bjöd in sin syster som råkat i olycka hon hette Anna Brita och var 4 år äldre och hon bodde här från 1898 till sin död 1922. Maria Larm bodde sedan ensam i sin stuga ett par hundra meter från soldattorpet Lund - en vacker plats med hage runt omkring och blommor i rabatterna. På auktionen efter hennes död ropades in en vacker bordslampa med porslinsfot, vackert mönstrad i grönt och röda blommor. Den stod alltid i det fina rummet och var bara tänd vid högtidliga tillfällen. Alf och Gunvor lät göra om den till en el-lampa, vilket nog var synd ansåg min sagesman. Gumman dog 1932 och då hade man auction på stället och man avyttrade en fin lampa och några tavlor.

Poeten John Lidholm Jônn hade sedan denna stuga som sommarstuga.

Assar B: br 1/32 Johannes Andersson, 

Soldatboställe Kjellström kallad Lund

låg närmare sjön, och gränsade till Kjellströmsmossen i norr, som tillhörde Bregårn. I dag ser vi blott en trappa och en grundstenar som antyder en blygsam storlek. Ett litet rum och kök. Här fanns en lada och en bit inne i skogen fanns ett magasin på stenbasis. Källaren ligger i backen bredvid med fint välvd båge. Här skall finnas en offersten som skall ligger på backkrönet med hålgropar. 

Johannes Lundgren soldat och artillerist f1811 finns här fram till sin död 1883 och hustrun stannar tydligen här fram till sin död 1892.

Edvin Gustaf Kjellström

f1853 var timmerman och gratialist var den siste soldaten på torpet och dog 1929. Denne soldat valde soldatdottern Ida från Helsingegården. Svärfadern flyttade ju sedan till Englasjön, som Du minns.

Av de elva barnen minns vi

• Ernst.
• Frans.
• David är dräng på Lunnen och på Berg i Sätuna.
• Robert brukade Krokabacken fanns på Freys torp Ingatorp och slutar sina dagar på Knektegården. Broddetorp.
• Ester gifte sig med Justus Johansson, som sedan bebor Ivarstorp Hånger, men de är dessförinnan skrivna på Hällatorp.
• Ellen gifte sig med jordbrukaren Carl Henning men finns sedan som enka Björklund Hedan.
• Elin gifte sig med stataren från Bosgården Hornborga.
• Sven som stannar kvar på torpet och i byn.
• Gerda gifte sig med Johan Jonssons son, Herbert som ju senare brukar Backgården i Hornborga.

Här sitter från vänster Jönn med fru och Sven Kjällström framför soldattorpet.

Sven Källström

f1900 bodde kvar i det längsta, men flyttar till Stora Hällatorp ovan 1943 efter Robert Krantz. Han gifte sig med Berit från Askersund. Han var en lättsam och trevlig och hade små roliga infall ibland. Brukade de små tegarna under 40 talet.

Nils Julius Gustavsson

f1902 kom hit med sin Gulli  1947. Av de tre barnen kan någon han återvänt till bygden. Av soldattorpet finns ingenting kvar. Ungdomar hade gökotta här under 40 talet och man spelade och dansade långt in på natten.

Fattighuset 

vid Kyrkbacken socknens slut. om det är denna fastighet inte helt klart 

20 talet 

Maja Nilsdotter f1769, pigan Lena Gustafsdotter f1775, pigan Greta Andersdotter f1754, änkan Maria Håkansdotter f1784, Petter Kula f1782, Per Bengtsson 1793, P Kling f1775, Joh. Andersson Lundgren f1811, Per Gran 1786, torp Sven Svenssons barn , pigan Maja Olofsdotter Berg Borg f1802

Maja Mårtensdotter 1773; Änka Katarina Larsdotter f1782; Börje Börjesson f1803; Ankeman Anders Andersson f1799; Anders Svensson f1786; Anton Ullgren F1824; Anders Larm f1800; Johannes Larm f1834; 

Anna Lisa Florin f1844 Kristina Florin 1847 Johannes Florén f1840

pigan Maja Lundin f1834 Ankan Gustava Lovisa Jacobsdotter f1838 änkan Brita Stina Gustafsdotter Granat f1820

Maja Stina Granat döfstum f1853 finns på fattigstugan till sin död 1932
kyrkvakten Lars Westman f1828 finns med sin hustru på fatisa till sin död 1902 och hustrun Maja Cajsa Andersdotter f1825 i Yllestad och dör här 1907, Var deras fyra barn tar vägen är oss obekant.
Herman Johansson f1881 från Kullen Mårby kom från Livgardet 01 tar med sin mor Charlotta Jansdotter f1840 som dör här 1905 men han gifter sig sedan med Hulda Carlsson 
Ture Ullgren f1832 dör här först 1922; 

Gränsholmen 

vet inte var den ligger men fanns på sidan 116 

Inhys Anders Bengtsson f1790 Johannes Andersson f1819 Anders Larsson f1812; 

Krokabacken

Bjurum bygger upp en stuga troligen 1940 talet.

Sold Carl Gustafsson Nero sold för Hällatorp f1823 finns här 1844-59 med sin hustru och sina barn men var de tar vägen vet jag ännu inte. 
Sold Sven Gustaf Nöjd f1840 finns här 1859-1874. flyttar till Odensala 1874 sedan han dömts till nio månaders straffarbete. Hustrun Johanna från Bjerka följer med.

Per Gustaf Pettersson

f 1819 torpare 1860-71 hade dömts för första resan och flyr Sverige med hustru och barn 1855 tydligen till Danmark, men finns tydligen kvar ty han får attest till Mårby Hed 1871. Vad som händer med familjen i övrigt är oss obekant. 

Anders Gustaf Wiljam 

soldatsonen från Gudhem tar sin familj till Amerika 1873, men är skriven här som torpare från 1868 till 73.
Remmen bodde på Enåsen Hällatorp och var gårdsfarihandlare och fanns här 1847, känd för att han gifter sig med Rehns Bollas dotter från Askebacken i Bolum. 

Per Johan Johansson Rem

f1847 finns som torpare på Krokabacken 1873-88 med hustru från Segerstad och sina tre barn men inte heller han lämnar några spår. Han var son till gårdsfarihandlare Remmen från Falan Segerstad. Han omkom då han skulle köra torv till Bosgården. Vägen var hal och oxarna slant och Per Johan fick lasset över sig. När folk kom tillstädes var han redan död. Änkan gifter om sig med Alfred Revelj från Bjerka och och familjen återfinnes som torpare i Backalund här intill. 

Alfred Andersson Dahl

f1861 hade varit soldat för Deragården och blir torpare här 1896 -19 efter sitt avsked och flyttar sedan till Frejatorp uppe vid soldatområdet.

Ida Sofia Andersson f1876 med son Johan Erik Skog; 

Robert Kjellström

f1891 kommer 15 samma år som han gifter sig men drar snart vidare efter ett år. 

Knut Valerius Johansson 

f1885 kommer 16 

Per Gustaf Svensson

finns här med sin familj 1871 och sina 4 barn med rötter i Dreven i Mårby. 

Per Johan Skog 

eller mer känd som P J Skog f1869 bor först i en liten stuga, men har även en lägenhet vid Fyrbygget periodvis. Han blir änkeman tidigt i livet. Bjurum bygger upp en stuga troligen 1949 , 

Av P J:s barn märka vi 

• Carl Johan
• Knut August
• Anders Herbert och Ingeborg. Han är mjölkkörare och driver ett lastbilsåkeri inne i Falköping och tar över torpet. 
• Märta gifter sig med Julius Abrahamsson och flyttar till Almeö och LarsNilsgården Bolum.
• Gustaf Adolf

Anders Skog

Anders Skog f1900 var son till PJ Skog i Fyrbygget tar över från 1923. Anders hade lastbilsåkeri och hustrun Ingeborg skötte de två korna. Sommartid betade korna en äng i närheten av Bregårn sjötegar och ofta mötte jag Ingeborg på min väg till arbetet strax före klockan sju på morgonen. Hon kom då med den spenvarma mjölken på cykelns pakethållare på väg hem för att ställa krukan i kallt vatten för kylning innan mjölkbilen anlände. Anders hade gjort Epa traktorer av gamla bilar, så några naturliga hästkrafter hade han aldrig något behov av på sitt torpställe. Två flickor föddes i familjen, Gunvor och Inga, av vilka Gunvor blev Alfs fru (1957). Med tiden växte åkeriets omsättning och bilarna blev allt större för varje gång de byttes ut. Anders transporterade i många år mjölk till mejeriet i Falköping. Han flyttar själv dit 72 och dör 1975. 

Niilo Kämäräinen 

Kroken

1/8 frälse

Nämnes 1663. Har möjligen med vägkrök att göra. Fornminne 180 m NO om utbyggnaderna finns på en sandås 8 gräsvallade rösen. Anders Arvidsson  i Kroken nämns på 1700 talet i samband med religiösa oroligheter, Johannes Svensson f1759; Här fanns förr två lägenheter och i mannaminne fanns en enögd Anders som bodde i en liten stôva på tomten. Kroken klarade sig undan Jönssons härjningar. 

Lars Eriksson

1788 var här på Kroken kring perioden 1815-20 för att flytta till V Kleva. Mårby, Hovlslagaregården Gulltorpet var föremål för hans brukargärning

Lars Arvidsson

f1796 brukar Kroken i omgångar först fram till 1832 för att återkomma året därpå efter att ha försökt sig på Hovgården. Av deras barn känner jag blott Gustaf som med Hanna återfinns på Rosatorpet.

Anders Krokes Persson

f1822 har varit på Englasjön kom till Kroken 1844 brukar en gård i Häggum, drabbas av mjältbrand för sina djur lägger av och går med handel. Han är känd i Bolum under namn av Kroken och sök gärna upp honom där. "Med liten språklåda, rejäla varor och skapliga priser saknar man inte kunder", sade Kroken. "Ja säljer, så fort ja hinner bära!" sa han.

Jan Eriksson

f1822 finns här på Kroken från 1856-59 för att sedan återfinnas i Segerstad och mer vet vi inte än att han var gift med Lovisa Kläm från Hjo.

Ture August Ullgren kan ha varit inhyses här 

Anders Larsson

1828 kom V Kleva och börjar bruka här 1859 till sin död 1913, men han lämnar nog över redan 1893 då han kanske flyttar till den mindre stugan. Vi vet inte. Stugan vid Kroken Anders Larsson f1828; 

sonen Johan Alfred Andersson

f1863 finns hemma på kroken men flyttar till Vadboden och blir fiskare från 1896. Hans hustru var nämligen därifrån varför flyttningen blir förståelig. Om familjen berättar vi när vi kommer till Vadboden. 

äldste sonen Frans Edvin Andersson

f1860 arrenderar här från 1893 men flyttar till Gudhem 01; Han var gift med Emma från Slöta och deras 7 barn ger oss inget att berätta.

August Larsson (Billman) 

f1861 hade varit torpare under Bryngelstorp och kom hit 1901 och båda slutar sina dagar här han redan 1923 och hon tiotalet år senare. Av deras barn sex till antalet kan vi genom dödboken följa ut i livet.  

Anders Persson 

f1855 var född under Bosgården Hornborga. Hade brukat Mårbylund, Tomten i Bolum, och kommer hit 1919 och paret slutar sina dagar här på 30 talet. (han dör 32 och hon 37). Sonen Johan Anders f1887 följde med föräldrarna hit och dör på platsen 1945, men mer vet vi för närvarande inte. De bodde i den mindre fastigheten på stället, som nu inte mer finns att beskåda. Ett minne är att Anders var blind på ena ögat. Ingen relation till nedanstående. 

Nils Julius Persson.

f1901 gifte sig med Märta från Ugglum och kom från Sannabo 1925. Nils Persson var en slitstark och arbetsvillig person. Han gjorde rätten för torpet på Bjurums herrgård. Friköper 49. 14 åker och 14 skog. Huset byggdes nytt 1927 och gården ger plats för 2 hästar och 7 nöt. Märta var aktiv i församlingen och spelade ofta orgel i missionshuset.

barnen 

• Carl Gustaf flyttar till Björkelund i Tunhem efter att ha brukat Laggaretorp.
• Iren gifter sig med Billman och flyttar till Falköping.
• Olle jobbade på Naturvårdsverket. 
• Gösta bor kvar i Kroken med sin familj. 
• Lars kyrkvaktmästare har vunnit livets goda och gift sig med Viding från Paris och bor nu i Ivarstorp.

Valdemar Billman f1900; Här på kroken fanns drängar i en period Carl Erik Fält f1918; Sten Rickard Fält f1914; Folke Karlin f1917; Gustaf Fält f1921 Gudhem.

Maria Olofsdotter f1748; Lars Ljus f1792; Brita Olofsdotter f1751; Sven Andersson f1757; Sven Eriksson ; Fredrik Andersson f1765; 

Br under 1 mtl Hällatorp står per 1838-57

Anders Fredriksson f1795 till Gudhem 39, Johannes Larsson f1813 39 -48 Det måste ha varit en stor gård med mycket pigor och drängar denna period. Vid Hällatorp Sold Ljus f1792; Sold Nero f1823.

Bs vid Hällatorp: Änkan Elin Svensdotter f1774; Mårtensdotter Maja f1773; pigan Maja Stina Holmelin f1807; 

Åbon Anders Fredriksson f1795; Johannes Larsson f1813; Anders Svensson f1799; Carl Johansson f1819 Bjärka Olaus Johansson ; Sold J Ab Nero f1823 Anders Johansson f1827; Johannes Andersson f1819; Jöns Svensson ägde Kilstorp under Hällatorp f1829; Petter Nilsson f1831; Skollärare Larsson br 1/16 sköttes av August Larsson f1827, Anders Johansson f1833

sid. 94
Johannes Bobäck f1816; Sven Andersson f1821; Ture Vestling f1835; Gustaf Pettersson f1823, Anders Johansson Zard 1819; Sven Gustaf Nöjd 1840; Anders Jonsson Flod ; Anders Andersson f1817; Anders Svensson Ström f1819; Johannes Andersson Rem f1813

sid. 95
August Rem Samuel Andersson född f1838; Johannes Arvidsson f1828; Per Johan Johansson; Carl Malm 1845; Johannes Andersson f1835; Johan bro f1822; Johannes Karlsson f1849; Anders Gustaf Reis Larsson f1840; Johannes Andersson 

sid. 96
Anders Gustaf Ros f1846; Johannes Jonas f1839; Johannes Jonsson Björk f1849; Johan Gustaf Edvin Källström f1853; Fredrik Vestman f1850; Anders Gustaf Andersson f1840; Olaus Jacobsson f1836; Anders Gustaf Stångberg f1849; 

sid. 97
August Andersson f1843; Johannes Karlsson f1849; Sven Palm f1851; Gustaf Karlsson f1852; Nils Palm 1849; Torp August Abrahamsson f1853; Johan Axel Stångberg f1852; 

sid 98
Arr Carl Andersson Strid f1862 Änkan Johanna Rem, f1833 Lotta Larsdotter f1839; Andersson Karl August f1866; August Johansson f1891 Bäckagården ; 

Johannes Arvidsson f1828 bor inhyses i 3/32 Tilda Andersdotter Källen f1860; Frans August Gustafsson dr f1874 Valtorp. Frans August Gustafsson f1874; arr Johan Hugo Johansson f1887; Enok Anton Hjort f1894; Knut August Skog f1898;

Frans Justus Johansson f1898; Lars Eskil Johansson f1925; Knut Andersson f1887; 

1/8 Hällatorp: