Hånger

[ överordnad ] Start ] Pastoratet ] Nabosocknar ] Gemensam historia ] Förklaringar ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Segerstad ] Håkentorp ] Häggum ] Rådene ] Stentorp ] Gudhem ] Bjurum ] [ Hånger ] Mårby kyrkby ] Bjerka ] N Lundby ] Warnhem ] Stenum ] N Ving ] Flian och vattenverksägarna ]
[underordnad] Hällatorp ]

 

Hånger socken nämns 1397. Namnet betyder enligt Ivar Lundahl sluttande upphöjning invid vatten, i detta fall Hornborgasjön. På denna beskriver vi Hånger by utom det som en gång tillhörde Hällatorp och de två ställen, som ligger lämpligt till för samkörning.

Hångers kyrka

bestod av långhus, längre och smalare kor med rak gavelavslutning samt ett timrat vapenhus längst ner på södra sidan. Klockstapeln stod öster om kyrkan. Invändigt var kyrkan före 1688 öppen ända upp till takåsen, men detta år inlades trossning och uppsattes läktare. Yttertaket var täckt med ekspån. Något av de första åren på 1700 talet erhåll kyrkan ny altartavla, som nu pryder Bjurums kyrka. Omkring 1720 fick kyrkan ny altardisk, och såväl denna som predikstolen, taket och läktaren och stolarna försågs med kostelig målning. Kyrkan hade på högra sidan och på västra sidan tio bänkar. Hångers kyrka synes ha varit en offerkyrka . Den erhöll gåva i kontanter även av personer från långt avlägsna platser.

Nils Jöransson i Hällatorp och Mikael Jöns i Bregårn åtog sig 1688 att förfärdiga trossning och läktare i Hångers kyrka. Anders Andersson i Hällatorp valdes på sockenstämman i Hånger 1697-07-04 till kyrkvärd istället för Jan Ingemarsson.

Sedan Paul Jönsson skapat Mårbylund och lagt under sig Mårby, återköper han delar av de fastigheter som han sålt för att finansiera de ovanomnämnda projekten på 1870 talet. Sjösänkningen var genom Grafström planerad och blottlade mark, som kunde användas. Fem år efter första återköpet så är byn utplånad. Och av de åtta gårdarna återstår nu blott Bredegården, som blir godsets tredje utgård.

Hällatorp

Krokabacken

Kroken

Speciellt utsatt var Hånger vid gränsen till Ugglum och Gudhem där de tidigare fristående enheterna integrerades i systemet.


Kartabacken 

Erik Smed i Kartabacken hade utfört smidesarbeten vid reparation av Hånger kyrka 1692 och hade 1697 beslagit kyrkskrinet. Vi återfinner honom också misshandlad av barnamördaren i Håkentorp, när han var tillbaka med mjöl från någon av qvarnarna vid Slafsan. 

En övergiven gård nära stora vägen, som drar förbi. Naturvårdsverket har tagit över och fällt skogen.

Sven Jonsson f1713; Sven Löfberg f1724; Johan Svensson f1771; Johannes Johansson f1802; Änkan Brita Olofsdotter f1751; Petter Jonsson f1796; 
Per Lundell f1791; Johannes Andersson f1805; Carl Larsson f1818; Per Hellman f1828, Gustaf Gustafsson f1827; Erik Johan Hagsten f1864; Johan Erik Jonsson; Sven Johan Malm 1839;

Fadern Aron Persson f1876 tog sin gamla märr tidigt på môra med sig mäld från Kroken och Kartabacken och åkte till Ringagårds qvarn och fick där ligga och vänta för att senare få åka tillbaka till sina två söner. Gubben var liten och blev gammel. Oklart om Sannabo eller denna plats. Han var gift med Emma med rötter i Svabenstorp Bjellum.

  1. Sven f1899 finns här på Kartabacken med sin Märta från Ebbaholmen till sin död. Hade två egna barn Mats och Irma. Arrendator Sven Albert Persson, som troligen dör på plats 1985.
  2. Nils brukade Kroken men flyttar sedan till Falköping som enkeman.
  3. övriga fosterbarn Linnar, Gösta, Ellen, Ebba, Elsa.


Rikesäter

¼ mtl frälse, nämnes 1655. Säter är som bekant ett fäbodställe. I detta fall torde väl namnet angiva ett fäbodställe med rikt bete. Det finns tre ställen här och de förvandlades till torp under Paul Jönsson.

Per Hansson f1846; Erik Hansson med hustru Kerstin Andersdotter f1790; Lars Persson son till Hans Persson, Petter Andersson f1799; Johanna Andersson f1775; Anders Pettersson f1800; Johannes Andersson Tomten, Sven Persson f1799; 

Änkan Katarina Johansdotter f1777, Fredrik Johansson f1817; Änkan Annika Johansdotter f1790; Jan Petter Johansson f1829; Johannes Andersson Mårby;

Oplacerad

  • Johannes Andersson 1819 från Bjärsjön finns här i mitten av 1800 talet innan han flyttar till Munkbron 1868
  • Lars Johan Westman f1828 Slöta finns här kring 1868 och 1890 men slutar som utfattig på fattigstugan i Hånger. 
  • 1849 -1882 Jonas Kläm f1810 kan ha kommit hit efter muck 1849 och vi vet att han dör i Bjurum 1882 
  • ~1873 August Svensson f1847 fanns här kring 1873. Hans son Alfred Sandberg i andra giftet finns här från 1873
  • Anders Gustaf Pettersson f1848 har 1/16 och finns här i alla fall kring 1880 
  • 1886-91 Lars Gustaf Svensson jordtorp f1838 då han dör här. Han är man till Änkas Krestin på Änglasjön, som ju överlevde honom med nästan 60 år. 
  • 1891- 98 Carl Andersson Strid f1862 som givit upphov till Stridstorpet i Hällatorp fanns här från 1891
  • 1894-98 Johan Otto Frank f1858 kom från Sannabo 94 och stannar till 1898
  • Lars Johan Apelgren f1838 är troligen hos sin son Anders Larsson f1867, som kan ha varit här från 1886? 
  • 1867-92 Gustaf Pettersson f1823 i V Kleva hade varit på Lilla Heden innan han kom hit 67 och placeras sedan som backstugesittare på Kanontorp Hulan medan Sonen Axel Reinhold Gustafsson f1860 står skriven här troligen från sitt giftermål 1888 till 1900 då han flyttar till Svältebacken. 
  • 1892-  Alexanders Johansson f1862 från Skomakartorpet i Bjurum prövat Sannabo innan han kom hit 1892 Hans hustru dör när de är på Rosendalen och själv lever han närmare 40 år som änkeman och slutar sina dagar i Gökhem.
  • Axel Reinhold Gustafsson f1860 hör samman med Carl Axel Andersson, som efterträder honom 
  • 1912 - Carl Axel Andersson f1884 finns här från 1912. Han gifte sig med Augusta Tenglund yngsta dottern i kullen med rötter i Kärra Lund i N Lundby - Bolum.
  • 1911-14 Frans Carlsson f1872 finns här 1911-14, då de flyttar till Sannatorp men slutar sina dar i Stenum.
  • 1903?? 1914- max 1936. Anders Petter Gustafsson f1850 i V Kleva var skriven här på Rikesäter hade varit brukare lite varstans, som torpare. Efter hans död finns hustrun Klara Sofia Carlsdotter här och hon kan tydligen klara av situationen med barnens hjälp. Bland dessa sonen Johan Arvid Andersson f1889 tar vid här 1914 men fann sin kärlek i Värmland och är nog död före 1936. En andra son Otto Ferdinand Andersson f1882 finns här från 1910. Likaså en annan son Carl Leonard Andersson kring 1908. 
  • 1917-29+ Frans Oskar Johansson f1884 var född i Gudhem och kommer hit 1917 och hans Elin från Ugglum dör i från honom redan 1929 här ute och han är änkeman på Stora Stubbatorp i Skövde. 

Sammanhörande enligt församlingsboken men vet inte vilket ställe, som åsyftas.

Hör ihop 

Alexander Johansson f1862 kom före 1897 
Klara Sofia Carlsdotter f1856 kom 03 som änka från Munkbron fram till 1917?
Frans Oskar Johansson f1884 1917-

Rikesäter ¼

Carl Nordgren sold f1856 kom 00-07?
Carl Leonard Andersson från Munkbron f1879 07-10
Otto Ferdinand Gustafsson f1882 1910-11; 
Frans Carlsson f1872 1911-

Rikesäter ¼

Johan Arvid Andersson f1889 kom 1914-
Carl Gustaf Carlsson Böja f1886 1921-
Sven Johan Kraft f1865 1921 -


Inre

1915- Sven Johan Kraft

f1865 son till den berömde soldaten i Håkentorp, som tampades med kungen och vann. Han gifter sig med Albertina Tenglund dotterdotter till Kärra Lund från N Lundby, som han tydligen träffar, när han tjänstgör på Gudhems Herrgård. De kommer hit till Rikesäter först omkring 1915, där han stannar till sin död. Sonen Johan Algot finns här ett år från 1946, men flyttar sedan till Bergsliden. 
Familjen är socialt engagerad och tar när den egna kullen splittras hand om fosterbarn, och det berättas att det tyckte att det var ett himmelrike att få komma hit.

Lars Erik Gustafsson från Falköping bygger nytt längst in.

Mitten

Johan Kraft 1935+

f1915 hade gjorde tre dar för sitt Rikesäter, sedan var pappa Kraft på den inre av torpen inte längre orkade tvungen att ta även sammanlagt 6 dagar. Han tjänstgjorde först på närbelägna Bryngelstorp, men tar sedan 1935 detta ställe. Brodern Gustaf finns med här en tid från 1935.
Sven Carlsson bor här för att sedan byta med sin far till den yttre medan fadern 
Gustaf Carlsson slutar sina dagar 1978.
Helena Johansson. 

Yttre

1921 - Gustaf Carlsson Hård

f1886 en av Hårda Pôjka hade hand om gresera på Bjurum och bodde här från 1921 med sin familj. Gustaf bor sedan ensam här på Rikesäter 1970 och han slutar sina dagar på mellantorpet strax intill. Hans hustru Elvira var soldatdotter från Odensåker och gick bort redan 1968. Sonen Sven Carlsson tar över 1947 detta ställe sedan Gustaf inte längre orkade och tjänstgjorde vid bränneriet i Bjurum. Familjen Sven flyttar sedan i Jettene.

Martti Mustonen bodde här under en längre period med sin familj. 

per 1960-90 Frans Hjalmar Ek f189662, Gudhem följs av Emil Sixten Dahl f1900 64-64. Eva Helena Johansson f1964 90- 


Munkabron Munkbron 

låg tidigare under Rikesäter. 
Det var en som hette Slöjdes uppe i Holmänga som berättar om sägnen vid Munkbron över gränsån mellan Bjurum och Ugglum. Här skall varit en gammel träbro över den vattenled, som man kunde ta sig från Hornborgasjön ut till Rödsjön. Slöjdes hade varit med vid utgrävningen av Gudhems kloster bland annat kapitelsalen. Nunnorna i Gudhem kunde inte vara utan karlar utan de hade gjort en gång ner till Broddetorp och Varnhem. Men det var fullt i gången ibland och en del fick anlita hästskjuts för te komma te Varnhem och då åkte de över Stenum. När nunnerna så åkte till Varnhem en dag så var de inspikater i en låda med blott små titthål. Vid bron, som var dålig, så brakade det igenom och nunnerna som inte kunde komma ut di drunknade. Om di rädda hästarna det är obekant. De har velat göra gällande att det var en gång här men det var bara en källare, som var på andra sidan vägen. Eriks mor var nere i den källaren en gång och hon var nere och tittade som barn. Det var sjukvårdsartiklar som lär ha legat här. 

Slöjdes var med och grävde i kapitelsalen, där man begravde nunnerna i flera lager och där hade Erik även varit med och grävt. Det var inga kister utan blott ett skynke och inte mer lager för att det inte skulle lukta. Turisterna var där då som nu. De hade påstår de inga fakta för att det var nunner som låg där. Jo, jo men så Slöjdes det är nunner för käkarna är totalt utsletne. Olof Hedén var ledare för utgrävningen och var mycket säker på allting. Grekisk romersk rundbågestil var något som fastnade. 

Munkbron u Rikesäter

torp u Bjurum ligger i närheten av vägen in till Rikesäter, men är nu ödelagt. Rörande tillkomsten av namnet Munkbron berättas följande sägen: En munk från Husaby tänkte sig att i största hemlighet begiva sig till nunnorna i Gudhem Kloster och lät sig därför transporteras i en stor kista. När man kom till det vad som förut var på platsen välte man med kistan och munken som var nära att drunkna började ropa och röjde sig därigenom (Sägnen återgiven av R Ottosson Islanda). I verkligheten torde emellertid den i närheten av det forna torpet belägna bron ha fått sitt namn av att den blivit anlagd av lekbröderna, vilka i allmänhet voro goda vägröjare och brobyggare.

torp Johannes Svensson f1790 mågen tar över.
Andreas Magnusson f1780
mågen Särnblad tar över Johannes Andersson f1781; 
Sven Nyberg f1827;
Johannes Andersson f1823:
Anders Petter Johansson f1839;
Nils Andersson f1819; Johannes Andersson 1819 Bd; Torp Petter Gustafsson f1850. 

-1901 Anders Petter Gustafsson

f1850 tillhörde de frikyrkliga och fanns här redan i början av 1890 talet. Han dör här 1901 och lämnar änkan Klara med en stor kull barn, som vi sedan återfinner inne på Rikesäter, där hon med hjälp av barnen tydligen kan dra sig fram. 

Frans Johan Hedberg 1903-05

f1861 var här i två år sedan stugan måhända stått tom något år med sin barnaskara om sex barn, men han återflyttar till Ugglum.

Smeden Jan Erik Jonsson 

f1829 Fägre var smed på Ljustorp 1890 och återfinnes tydligen här, som fattig änkeman och uppbar i nåder socknens stöd 1897.

torp Frans Ahlin 

f1862 kom 1907 med en stor barnaskara. Det fanns en anteckning på Ahlins moder på denna sida som vi skall ta reda på 

torparänkan Ida Elisabet Carlsson f1865 kom utsparkad från Rosendalen med sina tre barn. 

Nils Andersson

f1819 Familjen benämndes i orten "Munkbrotjuvarna". Nils Andersson var straffad för 1 resans stöld 1860 och för 2:a resan stöld 1868 till 2 år och 6 mån straffarbete samt medborgerligt förtroende förlustig i 8 år. Sonen Anders Gustaf dömdes 1861 av Skara rådhusrätt för snatteri och den 6 feb 1865 för stöld med förlust av medborgerligt förtroende i 6 år. Sönerna Johan och Carl dömda för 1 resan stöld till straffarbete i 8 mån och förlust av medborgerligt förtroende under 5 år. Carl dömd i Malmö 1869 enligt avis. Det har berättats att man år 1880 såg Munkarbo Nis slagen i bojor på fångkärran, så Nils hade nog flera stölder på sitt samvete än de här nämnda. Särskilt blev nog herrgården hemsökt. Det påstås att gamle patron Jönsson lär ha yttrat, att det ej gjorde någonting om blott torparna inte tog mer än de kunde bära hem. En sak som också bör framhållas är, att torparna i allmänhet levde under fattiga omständigheter. Då de ibland gingo fram till patron Paul Jönsson och klagade sin nöd yttrade han spydigt: "I ska göra som Nis i Munkbrona, han reder sig bra". En del av dem samlade också med sig lite av varje, som tillhörde godset. Inges mannen såg på en auction hos en torpare t.ex. krokbill, som han visste härledde sig från Stora Bjurum.

Johan Alfred Spån 

1917 fanns Spån f1844 och August Ullgren 1832 här på Munkbron.
Västergötlands folkblad berättar 1917-07-17 om Ullgrens och Spåns stuga. Golvet bestod av ruttna bräder som här och där voro lagade med gamla plåtbitar, Väggarna voro timmer, på insidan överklistrade med gamla tidningspapper. Eldstaden bestod av en gammal kakelugn som även tjänstgjorde som kokspis. Rummet var till ytterlighet nerrökt. Allt vad dessa arma människor hade till sitt uppehälle är en fjerdedels tunna råg vardera i kvartalet samt Ullgren 16,50 och Spån 5 kr i kvartalet. Bränsle får de själva plocka i skogen eljest får de frysa. Såväl gångkläder som sängkläder voro inte annat än smutsiga lumpor. Aldrig någon rengöring eller tvätt, men ohyra i överflöd.

Ture August Ullgren

f1832 Ullgren bodde på gamla dagar i en stuga i Munkbron tillsammans med en gubbe, som hette Spån. Gubbarn skötte sig själva och tillståndet i stugan trotsade all beskrivning. De hade svårt att komma överens och när de gemensamt stekte fläsk hade de en trästicka i stekpannan för att skilja fläskbitarna åt. Då Ullgren i sin ungdom varit artillerist blev han alltid anlitad att ladda kanonerna, som stå uppställda vid slottet i Stora Bjurum, när man vid högtidliga tillfällen skulle skjuta med dem. Ullgren låtsades kunna spela fiol men det lär inte ha varit så mycket bevänt hans spel. När han begav ut på strövtåg hade han alltid en skinnväska på ryggen. Han hade långt rött helskägg. Ullgren spelade med förtenning.

En gång hade han och Spån hyst en luffare över natt, och när luffaren gick på morgonen stal han Ullgrens förtenningsverktyg. Ullgren lyckades emellertid få hjälp av en kavat karl, som satte efter luffaren och hann upp honom vid Bjerka led. Karlen hotade med livets förlust om han inte lämnade verktyget tillbaka, och då föll luffaren till föga och återlämnade den (Emil Vesterling, Karl Ek). 
Torpet nu ödelagt skrev Assar redan på 1930 talet. Zigenare hade alltid sina läger här.


Bryngelstorp 70

1 mantal frälse sedan ½ mtl förekommer i 1564 års jordabok under namn av Brönilstorp. Sedan skrives namnet på olika sätt. Namnet kommer av Bryngel, som i sin tur är ett dialektuttal av det fornsvenska Bryniolf. I en husförhörslängd från 1800 talet skrivs namnet också Brynolfstorp. Styckas till torp under Paul Jönsson.

Fornminnen Omkring 300 m SSV om det sydligaste torpet på en låg ås finns 7 rösen med 10 m mellanrum.

Anders Andersson f1725;
¼ Petter Andersson f1761;
¼ Sven Svensson f1745;
Johannes Svensson f1790; son till Petter Anders Pettersson 1799;
Lars Svensson Mårby 1777;
Anders Larsson f1806,
Johan Petter Andersson f1830;
Karl Andersson;
Lars Gabrielsson f1830;
Per Jonsson f1822; 
Karl Magnusson f1830;
Johannes Andersson f1825;
Anders Nilsson f1833;
Per Johan Andersson f1846 skulle ev ha blivit avhyst sedan han stulit ett par trän. 
Anders Larsson f1849;
Lars Gustaf Andersson f1846;
Anders Enegren f1830;
August Svensson f1847;
Lars Johan Thorin f1854; 
Per Jonsson f1822;
Änkan Cajsa Johansdotter 1809;
Gustaf Larsson f1844;
Erik Jonsson f1856;
Fredrik Andersson f1842;
Johan August Larsson f1861;
Johannes Jonsson f1826; 

Gustaf Andersson 

f1847 tog sig namnet Billman efter hustrun. Paret hyr senare i Högerock och bygger sig ett ställe därstädes. Lotta Billman var en duktig och kavat kvinna, som ensam for till staden för att göra affärer, åkande efter den trogne och svankryggige Jacop. Paret fick 14 barn varav 8 överlever. Äldste sonen hamnar emellertid under ett gödsellass och omkommer vid 12 års ålder.

Lars Petter Johansson f1854
Joel Albert f1870;
Joh. Alfred Gustafsson f1864;
Alex Gottfrid Gustafsson f1874;
Frans Vilhelm Johansson f1864;
Johannes Larsson f1865;
Johan Aug Larsson f1861 Stenstorp;
Johannes Larsson f1826 Segerstad;
Emil Efraim Vesterling f1865;
Karl Gustaf Bengtsson f1854; 
Gustafsson Johan Alfred f1864;
Johan Algot Kraft f1895;
Per Johansson f1822;
Carl Andersson Strid 1862;
inhys Lars Billman f1816;
Johan Gustaf Andersson f1886;
Gustaf Larsson f1844;
Johan Larsson f1865;
August Larsson f1858; 
Aug Larsson Billman f1861
Carl Aug Andersson f1866;
Bengtsson Carl f1854;
Anders Gustaf Johansson f1840;
Frans Vilhelm Larsson f1869;
Carl Fält f1875; 
Johan Alfred Gustafsson f1864;
Billman Bertil,
Carl Andersson f1888;
Aug Larsson f1858;
Frans Alfred Svensson f1871;
Oskar Fält f1875;
Johan Gustaf Carlsson f1887;
Carl Hilding Svensson f1904; 
Algot Kraft f1895;
Gustaf Helge Kraft f1904;
Nils Gustaf Olsson f1906;
Nils Julius Andersson f1902;
Erik Andersson f1894;
Arne Fransson f1824;
Arne Lundqvist f1920;
Ernst Olsson f1880;
Johan Algot Kraft f1895;
Joh Gottfrid Ahlin f18893;
Sten Billman f1926

Bryngelstorp består av tre ställen 

Johan Kraft f1904 tog över Bryngelstorp fick arrendera för 1000 kr/ år, det som hans farbror hade haft och de bytte till Rikesäter.

---

Nu går jag igenom församlingsboken 1897-21

N:o 1
Johan Alfred Gustafsson f1864 fanns före 97 och över 1921 om det kan finnas något undantag här.
Johan Algot Kraft kom från Ugglum 1920 men flyttar redan samma år .

N:o 2
Per Jonsson kom till 1/16 Bryngelstorp 1866 står som enkeman perioden fram till sin död 1902.
torp Carl Andersson Strid f1862 kom från Trevattna 1908 och till Kyrkefalla 11
På samma sida står Lars Billman 1811 och hans hustru som inhyses 
Johan Gustaf Andersson f1886 kom från Gh 1912 och flyttar till Sk Åsaka 14; 
Anna Olivia Gustafsson f1883 kommer 14 med barn på arm och flyttar till Fredsberg 15 för gifte 

N:o 3
Gustaf Larsson kom redan kring 1884 flyttar till Ö Tunhem 08;  
dr och ensam Emil Frans Birger Larsson 1887 kom 06
Erik Johan Andersson dr ensam f1885 
trop Anders Gustaf Andersson f1856 kom 1912-och flyttar till Skara 1921; 

N:o 4
torp Johan Larsson f1865 +97-
August Larsson f1858 99-

N:o 5
Johan August Billman f1861 1883-1903, 
Carl August Andersson f1866 1903-16,
Carl Gunnar Billman f1888 1916- 

Bryngelstorp N:o 6
Johannes Jonsson f1826 tycks ha brukat denna del vid sin död och lämnat Enkan Beata Vilhelmina f1833
sonen Emil Westerling f1865 tar vid när han dör för då gifter han sig 94 och stannar till 16
Frans Alfred Svensson f1871 kom 16-21+

Bryngelstorp N:o 7
Carl Gustaf Bengtsson f1854 från Agnetorp 95-00.
Anders Gustaf Johansson från Gökhem f1840 kom 1900 Efter hans död 1912, flyttar änkan till Dimbo.
Frans Vilhelm Larsson torp f1869 fr Broddetorp 
Carl Oskar Teodor Fält f1875 

Bryngelstorp N:o 8 kan vara en skräp grupp vi får se 
Gustaf Gideon (Andersson) Gustafsson f1894 kom 21 från Göteborg 
Frans Hilmer Larsson kom till Bryngelstorp 21-
Johan Gustaf Teodor f1887 kom 21 

Johan Alfred Gustafsson f1864 -26, Matilda Josefina Billman f1879 36-43 45-53, Falköping
Bertil Julius Billman f1895 45- 60+

Gustaf Andersson f1888 +20-25; 
Aug Larsson f1858 +20-47, Vättlösa
Frans Svensson f1871 1916-40 
Carl Fält f1875 +20 till sin död 1924, 
Johan Teodor Carlsson f1887 +20-25, Valtorp 
Johan Algot Kraft f1895 24--46 broder Johan Kraft f1904 32-5, 
Nils Rudolf Olsson f1906 29-37; 

Nils Julius Gustafsson f1902 46-7, 

Erik Andersson f1894 fr Bolum 25-8, Falköping. Johan Gustaf Helge Kraft f1904 46-57, Arne Lundqvist f1920 58-59 Johan Algot Kraft f1895 47-57; Johan Gottfrid Ahlin f1893 ; Sten Billman f1926 

Bertil Julius Billman f1895 dör 1966 frun dör 86 de efterträds av Set Berglund f1946 68-70

Per 60-90 Arne Fransson dör 67 och efterföljs av Gunnel Fredriksson f1946 68-71.

Sannabo Sånnabo 

tillhör alltså Hångers gamla socken. ¼ Frälse namnet skrives 1663 Sonnabo, vilket väl överensstämmer med uttalet i orten. Förleden syftar säkerligen på den sankmark, varpå gården är belägen. Maria i Sannabo hade 1693 sytt en mässkjorta till Hångers kyrka mot en ersättning av 10 öre silvermynt. Styckades till torp under Paul Jönsson. 

Nils Jonsson f1756 Bd; Petter Hansson f1795 Bronäs; Anders Månsson f1800; Anders Eriksson f1819; Gustaf Pettersson f1825; Lars Tornblad f1830; Johan Petter Andersson f1830; Fredrik Johanson f1830; Jacob Andersson f1847; 

Johannes Andersson f ?? hade bekymmer 1870 och hade dragit på sig så stora skulder att det inte skulle gå så Sånnabo Anders går fram till Jönsson och kräver att få ta över arrendet. Paul åker dit men Johannes är inte hemma men väl hans hustru som var den egentliga husbonden i huset, Paul försslår attt Sannabo Anders skall betala 34 för sådden och 50 för husrötan samt betala innestående prestetiondet 
Anders Sånnabo Anders Svensson f1833; Gustaf Andersson f1847; 

102
Per Svensson f1843 Lars Johan Thorin f1854; Johannes Karlsson f1849; Johan Otto Frank f1858; Frans Vilhelm Johansson f1864; Anders Gustaf Johansson f1859; August Alfred Frick f1864; Frans Andersson f1864; Fredrik Andersson f1842; Per Oskar Andersson f1866; 

Johan Edvin Eriksson f1883; Carl Erik Karlin f1880; Gustaf Robert Hallberg f1891; Hildur Gerda Emerentia Karlsson f1892 Valtorp Palmgren Oskar f1869; Frans Karlsson f1872; Linus Karlin f1886; Anton Fritiof Gustafsson f1868

Frick August f1864; Nygård Carl f1852; Carl Johan Johansson f1877; Gustaf Svensson f1867; 

Lars Johan Torin f1854; Johan Österberg f1864; Johan Axel Skog f1878; Andersson     Fredrik 1842; 

Frans Andersson f1864; Ester Augusta Spån f1888; Alfred Carlsson f1860; Sven Johan Gert f1876; Per Oskar Andersson f1866; Aron Persson f1876; 

Carl Karlin f1828: Hilding Billman f1827; Carl Emil Karlinf1880; Ester Aug Spång Skog; Gösta Harald Gustafsson f1912; 

Frans Andersson f1864; Alfred Karlsson f1860; Frans Aron Persson f1876; Clara Vilhelmina Fält f Johansson f1878; Nils Teodor Fält Nils Viktor Ågren f1916; 

Rickard Hjerp f1907; Josef Harald Johansson f1910; Carl Nord f1913; Frans Ek f1896; Tage Alex Ek f1926; 

Handlande Sannabo Anders Emanuel Billman f1906; Sven Ivar Johansson f1918; Johan Ahlin f1919; Frans Lennart Ek, Signe Kristina Olausson f1907; 

Hoppade över återblicken per 1897-21 då de är väldigt många likaså hela 1900 talet kolla DSC_6400 ff


Bregårn

1 mtl Bregårn nämnes år 1401, då Ragnvald Svenssons änka Ragnhild till Gudhems kloster skänkte gården till själagift för sin dotter Ingeborg, som i Gudhem fått sin vilostad. Hennes son Gustaf Ragnvaldsson, synes emellertid någon vika förhållit klostret modern gåva, men år 1409 stadsfäste han den samma med villkor, att även han efter döden skulle få sin grav i Gudhem.

Fornfynd: År 1925 hittades på Bregårns ägor, alldeles ett smycke av guld i starkt genomarbetet arbete, vilket möjligen tillhört en halskedja eller kanske en brudkrona, Smycket härstammar från början av 1600 talet.

Rättarens stuga

är det första vi ser när vi kommer ner till Bregårn, en spökstad om vi jämför med vad här troligen tidigare funnits. Den Gula stugan som mer liknar en tvålägenhetstorp här bodde Sven Brage (han hade en tös född 1928 blev förkyld och dog) och djurskötarna.

Lars Vilhelmsson 1795 från Varnhem 1823 - 25;   
Fredrik Andersson f1765;
Lars Persson f1804; 
Petter Andersson f1787 står som brukare av Bregårn från 1827 fram till 1849. Han är pappa till Johannes Pettersson, som jag skrev på Lindqvisttorp. Sonen Johannes Pettersson f1815 fram till 1895 här på gården.
Per Alm soldaten f1816 skulle eventuellt vara här fram till 1863.
Johannes Andersson f1828 är här mellan 1852-64 med fru och barn 
Carl Rydbom f1799 var handlande och skrivs som ägare av Bregårn mellan 1865 och 67. Han köpte när Paul Jönsson behövde kapital men tvingades sedan att sälja med betydande förlust tydligen två år senare. Men sådan var tydligen Jönsson när han hanterade Hånger. 
Johannes Larsson f1842 kom från Ingatorp och var här mellan 1871-3. 

Rättare Erik Gustaf Andersson f1837 fanns här med sin familj 1872-84; 
Anders Gustaf Ros f1848 kom från Kartberga 1871och stannade till 1876  
Rättare August Andersson f1843 finns här mellan 1881-8 kom från Bosgården i Hornborga och var med separatiserna. Var han bodde denna period kan vara lite tveksamt, då vi har Hällatorp, som uppgift för barnens födelseplats. 10 barn födda. Baptister hela hushållet klagar prästen. 
Alfred Johansson f1855 statare här från 1888 och minst 1895.

Rätt Anders Gustaf Johansson f1859 mer känd som Mokrill var här 1888-1916 då han låter pensionera sig och flytta till Björkelund Hedan, där vi har mer att berätta om honom.
Rätt Carl Johan Carlsson f1877 kom fr Marka 16-18; 
Rätt Knut Samuel Andersson f1887 var här från 1918-56, med fru och fyra barn, som vi inte kan följa mer i bygden mer än att han dör här i Hånger 1962. 

Mårten Svensson f1887 52-57, Gh. Erik Julius Olsson f1895 -23, sen Lindqvisttorp. Sen kom Carl Henning Gustafsson f1897 23-36; Sven Brage f1895 26 och 60+

Nils Artur Svensson f1909 kom 36 och avlider vid ett byggtrauma på Bregårn. Änkan flyttar med sin son till Ugglum. Josef Jacobsson arb förman 57-9, 

Stat Frans Alfred Svensson f1871 fanns här med sin stora familj från 1900 fram till kanske 1916 då han flyttar till Bryngelstorp. Frans August Gustafsson f1874 skrivs här från 1916 och framåt. Fam lämnar Bregårn 54.

stat Carl J Hilmer Johansson f1892 kom 19-; 
Carl Vilhelm Andersson f1886; 
rättare Johan Albin Carlsson f1882 mellan 20-21, senare återfinner vi ju honom som rättare på Brobacken. 

Bregårn läg N:o 2

Alfred Johansson f1855 kom 1888- 
Lille Frans Svensson f1871 kom 00

Bregårn N:o 3 kan vara torpet Tomten, som nu inte finns 

Villes f1886 kom 1911 men flyttar till Lindqvisttorp redan 1912 .
Frans August Gustafsson f1874 kom 16 
st Erik Julius Olsson f1895 kom 21 ;
Johan Albin Carlsson f1882 kom 20-21 
Carl Henning Gustafsson f1897; 
Sven Hilmer Brage f1895 -62 då Falköping; 
John Erik Gustafsson f1935

Bregårn 1928

Bengt Essgärde arrenderar 57-62; Per Lars Rune Larsson 62-

Knut och Emma Andersson

rättare i Rättarhuset. Han var utbildad vid Klagstorps lantbruksskola. Deltog i det dagliga arbetet på herrgården och ofta tilldelade han sig själv de tyngsta arbetsuppgifterna hellre än att spara de egna krafterna. Han hade god fysik, var seg och stark. Skulle man lasta hö ur stack tillsammans med honom, måste man vara mycket kvick för att hinna med. Knut var en human arbetsledare och en fin människa. Han var medlem av Svenska Missionsförbundet, och han besökte ofta Hångers missionshus. Hans fru Emma och deras tre döttrar Birgit, Karin, Valborg och Maj.

Carl Henning Gustafsson

f1897 och Ellen Kjellström statare ladugårdsförman på Bregårn. I nötkreatursbesättningen fanns hela tiden två (högst tre) mjölkkor, vilka försåg de tre statarfamiljerna med den mjölk, som de hade rätt till enligt statarkontraktet. När kossorna gick i sin byttes de ut mot mjölkande dito från huvudgården Stora Bjurum. De tre statarfruarna turades om att mjölka var sin vecka. Besättningen i övrigt bestod av ungdjur som hämtades från huvudgården och som betade på Hornborgasjöns forna våtmarker under sommaren. Till Karls arbetsuppgifter hörde också att vara stallare; att ha ansvar för 6 eller 7 par arbetshästar. Det var kraftiga, storväxta ardennerhästar, vilka skilde sig högst märkbart från torparnas mera sparsamt utfodrade hästar. Karls fru hette Ellen och var dotter till Edvin Kjellström. Familjen hade tre flickor. Majlis , Margit och Rut. I slutet på 30-talet flyttade familjen till Laggareboden i Gudhem. Stataren blev alltså bonde - ett djärvt steg under de tider som då rådde. Det slutade tyvärr tragiskt, då Karl drabbades av lungsot och avled efter bara något år. Hustru och barn flyttade då till Bjellumens stuga vid Björkelund.

Sven Brage och Hilda

var statare. Han var förkörare och en mycket skicklig hästkarl. Hans hästar var de bäst inkörda och lydigaste, och därför de som var lättast att köra. De lyssnade mycket uppmärksamt på kommandon och reagerade genast på varje styrning och rörelse i tömmarna. Sven var en mycket ansvarskännande person, som var lika mån om gårdens bästa, som sitt eget. Sven och Hilda fick två barn; först en flicka som dog i unga år medan hon fortfarande gick i söndagsskolan - därpå sonen Hans.

Holgersson Bengt f1931; Per Larsson f1925 kom 62 

Nils i Bregårn blev döater när en tjur slet sig och stångade till hängdörrarna så att den störtade ner på Nils och dödade honom. Sonen är en säker ortoped på lasarettet i Falköping. Åke Ström arbetade här nere tills han blev 25 år, varefter han blev högt skolater och flyttar till Ängelholm. Åke Ström berättar om sin första arbetsplats här på Bregårn. 200 tunnland med mossmark och skog, varav 40 avsattes för potatisodling. Under gården låg ett tiotal dagsverkstorp och vid potatistid fanns där 20-25 plockare. 

Arr Per Larsson f1925 62-65 följs av Nils Liljeblad f1938 från 1968 

Birger Magnusson f1948 

En hälsning från Åke Ström, som arbetade från 1935-43 på Bregårn. Bland de första uppdragen Åke hade var att som nyanställd köra brännvin till Falköpings central vintertid. Förutom skogsarbete vintertid så körde också Åke potatis från stibborna till bränneriet. Brännmästaren hette då Palm. Här en bild av potatisplockare från Bregårn från omkring 1940.
Stående 1? 2 Dagny Svensson 3 Stina Johansson 4 Valborg Andersson 5 Märta Palmqvist, Elsie Johansson 7 Rut Johansson 8 Rättare Knut Andersson, 9 Svan Brage
Sittande 1 Janne Krantz, 2 Majlis Gustafsson, 3 Carl Lundin, 4 ? 5 Maj Andersson, 6 Åke Ström 7 Birger Krants, 8 ? 9 Sven Andersson, 10 Carl Johansson.

Långbrovet

kallas en däld mellan Bregårn och nuvarande Anders Skogs lägenhet, genom vilken går en gångstig.

Snickaren Jöns i Bregårn nämnes 1688 se 91 

Hofgården Hånger 

1857 fanns här tre hemman. 

Långt nere vid sjön i en dunge finner vi rester av stugan och på marken ligger resterna av skorstenskransen och även tillika rester av källaren. Stora kraftiga lövträd strör sina trötta grenar på marken och djuren betar numera här som enda liv och rester av mänsklig verksamhet. Källaren med djup och stor källare i ena kanten av bostadshuset. Ladan ser vi. Namnet kommer sig av att det var kyrkans Huvudgård. 

1 mtl. År 1685 nämns Per, Jon Anders och Lars i Hovgården. Vid bänkdelning i Hånger kyrka 1685 erhölls Pers hustru bänk nr 2 och Jon Anders och Lars Hustru nr 3 på kvinnosidan. 1 mtl Hovgården hörde i mitten av 1700 talet till Dagsnäs. Per Thams sterbhusdelegare sålde 1820 Hovgården till Anders Eriksson Stommen, Anders Magnusson Bregårn, och Jonas Andersson Ingatorp med en 1/3 vardera för tillsammans 6300 riksdaler Riksmynt (Uppgivet av Ryttmästare Ekberg).

Det fanns på 1830 talet 3 brukande enheter på detta mantal.

Sven Andersson f1756; 
Daniel Andersson f1727; 
Anders Eriksson troligen f1785 , 
Sven Jacobsson f1750, 
Sven Andersson f1774; 
Petter Andersson f1787; 
Gustaf Jacobsson f1744; 
Johan Andersson f1781 har 1/3 ; 
Anders Eriksson f1785 måg Johannes Jonsson f1802; 
Andreas Magnusson f1780 
Jonas Särnblad 1804.

Anders Eriksson 1/3

f1785 i Mårby står som brukare av 1/3 av fastigheten. Hans första fru Ingrid dör här på gården 1833 och han gifter sedan om sig med Maja, som kan vara en ungdomskärlek från Mårby och de brukar nog gården fram till hans död 1865. Dottern i första äktenskapet Maja Stina f1800 gifter sig med Johannes från Gökhem, som skrivs som bräcklig. Deras två barn vet vi intet att berätta. 

sonen August Andersson

f1842 gifter sig med Johanna f1840 i Dala och dotter till den anonyme ägaren Sven Stefansson de brukar 1/3 av gården 1864 (eller om vi skall tolka det som 1865-69) för att sedan återfinnas på Lillegården Tunhem. 

Johannes Andersson 1/6 

1/6 Hovgården f1781. Han gifter sig till gården med Greta, som var född här. Under det svåra torkåret 1826 uppmanade Johan barnen att be Gud om regn, ty ni har väl inte gjort så stor synd som vi gamla, sade han. Det påstås att han var född Gudhems fattigstuga, men att han genom begåvning arbetade sig upp så att så att han blev förmögen och aktad man. På hans gravsten på Bjurums kyrkogård läses: "Det barnsliga vördnaden reste stenene". Han skrivs som nämndeman 1821.

Han var gift med Greta som var född här på Hovgården i Hånger och han har med henne sex barn varav vi endast känna den yngsta nämligen Eva som gifter sig med Kristian Svensson från Sörgården i Bolumstorp.

1851- Kristian Svensson 1/6?

svärsonen f1825 (och sonen till Store Sven på andra sidan sjön) gifter sig med yngsta dottern Eva. De står som brukare här från 51. Han blir kyrkvärd och fattigföreståndare men flyttar senare till Skälkabo Skärv med sin familj 1870. Vid hustruns kyrkgång 1857 gav han 1 Rd 16skilling vilket var vida mer än brukligt vid dylika tillfällen.

Jonas Johansson 

f1818 från Sävare förvärvar brukningen och dotter Maria Stina f1823 till Johannes och vi vet att han brukar här till 1859. Deras dotter Hilda gifter sig med soldaten Moell i Ugglum, som vi sedan återfinner i Sätuna som brukare av Isaksgården. Vad som händer familjen i övrigt är mig obekant.

Anders Eriksson  1/3

f1833 brukade denna tredjedel från 1853 som ägdes av Sven Stefansson i Dala. Han gifte sig med ägarens dotter Greta Maria född i Dala och av deras barn känna vi intet utom deras namn. Men Anders och hans familj finns här fram till 1872.

Sven Andersson

f1821 Roglösa i Östergötland son till mjölnare i Korsgårds Qvarna i Bolum har brukat Hällatorp och skrivs här som inhyses från 1879 fram till mannens död 1882. Hustrun är här till 84 men återfinnes sedan i Amerika dit makarnas fyra barn samtliga förpassat sig. 

Per Johan Johansson 

f1849 från Sätra Mårby skrivs som torpare Hovgården och det är tydligt att gården omvandlats till torp och det kan vara denne Per som senare lånar ut 200 kr så att August Abrahamsson kan förvärva torpet Hällatorp.

Anders Carlsson f1822; 
Johan Edvard Staaf sold 1843; 
August Andersson f1842; 

Gården ägdes av Sven Stefansson Nolgården Dala kring 1860;

sid 83
Jonas Ahl f1817; 
Vilhelm Fast 1863; 
Sven Andersson f1821 
Brita Johansdotter f1826 Saleby skrivs som inhyses här från 1897 till sin död 1918

Hofgården

ett nu torp, som är borta och som bar detta namn och som skulle kunna vara resterna av Hovgården i Hånger. 

Robert Natanael Krantz f1889 kom 1920 från Härlunda och finns här några år innan han flyttar till Hällatorp 1922
Gustaf och Maja i Kilstorp bodde här ett tag berättar Birger.

Soldattorp Sk 01 u Hofgården 

Snickaren Anders Bodén från Boda f1840 finns här på gården 1872-78 för att sedan återfinna honom på Almeö fram till 1883. Hans barn flyr till Amerika. 
Efter skiftet så flyttas nog torpen upp till Heden och det kallas nu Frejtorp. 
Carl Adolf Frej f1874 flyttar till Ingatorp 16 bor på soldattorpet;

Aron Petrus Abrahamsson f1891 bodde på detta soldattorp från Valtorp 1918 till 1924 då fam flyttar till Falköping, innan vi återfinner honom på Almeö. Men var torpet låg är nu okänt.

Stat dr Mårten Robert Johansson f1891 kom 1919; 
Sven Hilmer Brage kom 1924-26
Signe Josefina Svensson finns här men mer står inte att finna. 
Vi vet också att att syskonen Olofsdotter varav en var gift med Larmen skrevs på denna fastighet men det kan vara så att Hovgården och Prestegården var samma gård vi får se. 

Tomten ¼

¼ Ordet tomt har ursprungligen betytt byggnadsplats men har sedan använts i betydelsen icke ej i mantal satt jordområde t.ex. Klåckaretomten, den jordbit, som ingick klåckarens löneförmån. Kan platsen även kallats Hångers Tå på 1830 talet frågar jag mig.

Anders Larsson f1742 med hustru Stina Gunnarsson och sonen Anders f1785.
Jon Svensson f1760 gift med Brita f1766 Gudhem.
Fredrik Andersson f1765 finns här och slutar sina dagar på Ingatorp.
Peter Persson f1780 eventuellt att han kom före 1808 och stannar på Tomten till 1821.
Anders Magnusson f1780 dör som inhyses på stället Hans hustru följer honom 1851. 
Anders Larsson Nordberg soldatsonen från Hovgården f1789 börjar 1822 
Johannes Andersson f1819 Bjärsjön finns här 1851-7, flyttar sedan till Nylund men det vet vi inte var det ligger. Hustrun nu är Petter Kanons dotter Johanna. 
Brodern Anders Andersson f1817 Häggum tar vid 1859-65 och gifter sig efter ett år med Brita Stina. Han tar vid ett torp under Hällatorp. 
Gustaf Larsson f1837 kom från Kroken och finns här 1962-3 
Skol August Larsson
f1827 artilleristen finns här varit artillerist och arbetskarl straffad för förfalskning brott våld å Polisbetjänt försåtligt öfverfallandet av länsman bruk af lifsfarligt vapen saknar bevis om ledighet till ägtenskap straffad för stöld, brukade skollärare Larssons 1/16 Hällatorp Hånger, flyttar 1871 till Högerock.
Gustaf Johansson f1840 fanns 1866-69 men mer vet vi inte. 
Kristian Svensson f1825 son till Store Sven Sörgården Bolumstorp kom efter 1870 till gården
Johannes Billman f1829 Högstena kom 1896 och hans sent förmedlade änka Johanna f1824.
Frans Justus Johansson f1898 född på Hovgården och brukade Tomten från 1920. 
Knut Samuel Andersson f1887 är rättare på Bregårn och i samband med denna period kan gården ha upphört att gälla.
Mårten Svensson f1887 är djurskötare på Tomten Bregårn, statardräng här på Tomten Bregårn Nils Anton Svensson f1909; Jacob Josefsson f1926; 

Frans Justus Johansson f1898 kom 1920 lite oklart var detta Tomten låg vi får se Det bör legat har i Hångers by någonstans 

Sjöhagen 

under Hofgården. Fiskartorp under St. Bjurum, skulle leverera vissa kilo fesk till herrgården, isgädder och islakar (var finast efter nyår) fram till herrgårn. Laken fångades i lakstrutar. Abborren ansågs vara en finare sorts fisk, som även ingick i leveranserna. De betalade inget arrende utan fick bo fritt där. Ingen känd åker men potatis och en kolgård fanns säkert att tillgå. De som bodde här var specialister på att göra noter och nät. När det brunnit på Ebbaholmen / Justorp fick Johan och Brita flytta hit 1891 enligt traditionen. Enligt uppgifter skulle Johan ha byggt denna stuga med lada 1891. Rum och kök med jordgolv 

 foto hösten 1929.

1891-1927 fiske torpare Johan Pettersson 

f1842 bygger upp detta torp 1891 med hustrun Brita från ArvidJonsgården i Håkentorp. Familjen kom närmast från Ljustorp, som brunnit ner vilket kan förklara flyttningen och han tillträder ett fiskearrende under Paul Jönsson. Här byggdes stugan med ett rum och kök och jordgolv. En ladugård uppfördes med plats för två kor, flera bikupor. Fisk levererades till Jönsson och även att man fotledes levererade in till Falköping. Johan var slöjdkunnig vilket ju gått i arv och det gick till hans söner. Här fanns mycket sötbärsträd och Gustaf ogillade att man gick hit och plockade ehuru han själv aldrig var här nere och fångade de söta bären. 
Tre barn föddes i familjen redan från Ebbaholmen 1865.

  • + Axel för vid 12 år ålder.
  • Albin f1875 återfinner vi vid Roses
  • Ida inget känt om henne.
  • + Anna likaså vi vet inte hennes öde men hon dör troligen ung. 
  • Gustaf i Kilstorp där vi kan berätta mer.
  • Hugo i Rosentorpet och Brobacken i Hånger.

Familjen kom från Ljustorp / Ebbholmen 1890 lämnar Sjöhagen 1927 för att flytta till Roses där de åldras och där Albin sedan sätter karaktär på stället.

okänt årtal.

Familjen lämnar stugan, men Matilda Abrahamsson med Lill Erik bebor det fram till 1933, då hon flyttar till Daniels Lottes. Traditionen bjuder att efter en eldsvåda i vasshavet så vågar Matilda inte bo kvar här nere. Det rivs omkring 1938. Här finns två rester av uthus och brunn, som tidigare grävts, används nu att vattna djuren.


Prestegården Hånger

Lund soldattorp under Prestegården Hånger där Edvin Kjellström bodde.
Anna Brita Olofsdotter f1836; stuga äger Maja Cajsa Olofsdotter f1840 Skeby; 

 


Stommen om det är samma som Prestegården

Denna gård har säkerligen varit prästgård i Hånger på den tiden då varje kyrka hade sin egen präst. Det är dock länge sedan, ty på 1600 talet och troligen tidigare predikade Kleva präster i Hånger. Haqvin Arvid Solimentarius, som blev komminister i Kleva omkring 1646 klagade 1678 över att pastor alltid lät honom predika i det långt avlägsna Hånger. Prästgården påstås ha legat på det s.k. kyrkogärdet i närheten av Hångers gamla kyrka. I en sänka i NO om kyrkogården och knappt 100 m från densamma pågick sommaren 1924 stenröjning i kyrkogärdet varvid påträffades tegelflisor, lerkruksskärvor, kol, lin och kritpipsdelar. Den låg strax öster om det som nu är Bredegården fram till 1873.

Bengt Eriksson f1743 skrivs som boende på Stommen Hånger, både han och hustrun var födda i Broddetorp och finns här från minst perioden 1774 och 1792.

Andersson Anders f1742 Broddetorp två relationer och fyra barn men mer vet vi inte.

Andersson f1765 i Segerstad var gift med Katarina f1772 med en barnaskara om sex stycken är det enda vi vet.

Sven Kristoffersson f1730 fanns här kanske mellan 1792-94 

Soldaten Lars Nordberg f1758 kan ha bott här möjligen under ett torp han återfinnes sedan som fattighjon på Hångers Tå. 

Andreas Svensson f1786 i Gushem gift med Cajsa eller Karin f1766 kan ha funnits här mellan 1807 och 1815

Lars Johansson ½ mtl f1791 fadern Johannes brukar Stommen i Mårby och Bryngelstorp och själv tar han över Stommen här 1822 och stannar som inhyses på stället. Han gifter sig två gånger med Greta respektive Maria som dör här 55 och han själv 1859. Sonen Johannes vet vi inget om . 

Jonas Skön f1792 var soldat på Sk 3 men blev sedan brukare här 1843? i samband med sitt avsked fram till 1848 då han flyttar till Björkelund. Jonas åtog sig på majstämman 1848 att under sommaren förse skolhuset i Bjurum med brädfodring å kanterna samt i gaveln mot sjön, detta sedan väggarna blivit väl mossade. Vidare skulle han lägga om trappan i förstugan. För detta arbete betingade han sig 4 riksdaler samt två hantlangare om dagen under arbete och därtill nödliga kallade. Jonas Skön fick även i uppdrag att mot ersättning av 6 Rd reparera kyrktaket, så att det höll tätt i tvenne följande år (ur socken stämmeprotokoll).

Jonas Johannes Jonsson f1820 finns här en kort period 1849 - 52. 

Anders Johansson f1808 från Eriksberg brukar Stommen 1852-55 och vi återfinner honom som inhyses Telaka. Hustrun är från Israelsgården i Gudhem och dör efter ett år här. Deras fyra överlevande barn vet vi inget om.

Gustaf Pettersson f1825 i Härlunda brukar här 1855 och finns på Rosatorpet 1862. 

Gustaf Gustafsson f1827 finns här året 1856 för att återfinnas på Kartabacken från 1856. 

Soldaten Johan Lind brukar efter sin tjänst från 1857 till 59, och vi konstaterar att han flyttar till Amerika 1869.

Carl Eriksson f1831 kommer från Skomakaretorpet 1859 och stannar till minst 61. Han är en av två åboer som brukar gården på 1860 talet. Han hade bekymmer med ekonomin och låg efter till herrgården och kronan. Gården skulle avyttras för att Jönsson behövde kapital 1864, varför Paul försöker skilja Carl från gården. Han vräks och Jönsson tar hans tillhörigheter. Jönsson gör husesyn en månad senare och kräver Carl på mer pengar och Paul vänder sig till svågern Johan Svensson f1819. Men då tar det hus i helvete. Carl blev dreven från gården i olaga tid och hans egendom försåldes och lämnade honom intet husrum att bo i under den tid reparationerna skulle verkställas.  Auctionen hade inbringar 25 kr mer än Carls skulder, varvid Johan Svenssons skrivare (han var ju analfabet) skrev att häradsrätten lätt torde inhämta kärandens likgiltighet för andras rätt och godtyckliga förfarande med sina undersåtar. Pauls krav avvisas, men Carl återfinns i Stockholmstrakten med sina barn i Knivsta 

Anders Jonsson f1811 brukar från 1862-4

Anders Johansson Häggström f1816 ½brukare här 1862-65

Anders Nilsson f1833 kommer 64-6 och flyttar till Am med sin familj 1881.

Anders Gabrielsson f1824 brukar här 1866-8 men det är det enda vi vet. 

Önars Lars Jonsson på Almeö fanns här som brukare 1876-76 innan vi återfinner på Ön. 

Sven Pettersson f1816 dör som inhyses 1888 tre år efter hustrun Cajsa Kanon. 

August Andersson f1843 blott en kort tid från 1888. han har varit rättare Bosgården Hornborga och Bregårn från 1881 till 88. Rosatorpet finns också med här. 

Det kan ha funnits torp under Stommen Hånger

Smedgesäll F Dreger f1780, 


Backalund

torp vet inte var det ligger, men det står på sid. 199 och troligen nära Bjurum kyrka 

Johannes Villiam f1820; Torp Johan Alfred Spån; f1844 Slöta; torp Gustaf Johansson f1867; Johan Alfred Revelj f1853; Torp Johan Vilhelm Svensson f1861; trop Frans Vilhelm Nord f1867


Bogstena

½ mtl Skatte. Skrives Bogstena nämnes redan 1397 under namn Bukxsten. Gården hörde till Gudhems kloster. Anledningen till namnet är okänd men det förmodas att en bockliknande sten kan ha givit upphov till detsamma. En sägen som är upptecknad i Bjurum vilken rör en avslagen kalkstenshäll, nu mest liknande ett vanligt vägmärke och som står i landsvägsdiket där Hångervägen stöter till kan möjligen ha samband med namnet. Sägnen kan vara mycket gammal och ha en kärna av sanning, fast den givits senare tiders lokalfärg. En soldat vid namn Bock - så lyder sägnen - som tjänte för Bogstena, hade blivit utkommenderad i krig och trodde aldrig att han skulle komma tillbaka med livet. Han utstod emellertid alla krigets vedermödor och fick välbehållen, när kriget var slut, begiva sig till sitt kära hem i Bjurum. Då han kom i närheten av hemmet mötte han hustrun i skogen. Denne hade ej hoppats få återse sin äkta hälft varför sammanträffandet, som man kan tycka sig, blev en obeskrivlig fröjd för dem båda. Det glada återseendet ville soldaten föreviga därigenom att han på den plats i skogen där de båda makarna möttes med sockenbornas tillhjälp reste en sten, varpå uthöggs en bock, vilken skulle symbolisera soldatens namn. Händelsen kan givetvis ha inträffat redan under hednatiden och stenen kan ha varit en mindre bautasten med bilder av en bock. Klarade sig undan Paul Jönssons härjningar.

Fornminnen i skogen vid Bogstena på den på den mot Hånger gränsande åsen nordost om vägen finns en samling övervuxna rösen.

Anders Stefansson f1762; Jonas Skön på soldatbostället; Änkan Ka Andersdotter f1722; Lars Bengtsson f1770; Lars Persson måg f1793; torp Anders Svensson f1786;

Petter Svensson f1808 lämnar över 61 till Joh Nilsson f1834, men tvingas av Paul Jönsson at betal för husröta med syn efter att han avgått. Barne hittar jag i Falköping och en son blir bagare i Gävle; sold boställe Joh Cesar 1822; Frans Johan Kull Holmén 1857 Arvid Petter Johanson f1844; 

August Johansson 

f1852 vi vet inte när han kom men fostrar sex välartade barn där sonen Axel Teodor f1886 tar vid 1916 försvinner 1919 utan att vi vet vart de tog vägen 
Johan Rob Jarl f1864; Johan Alfred Ivar el Svar f1867.

Alex Gustafsson

f1874 var kommen från Lund i Gudhem och passerar Ebbaholmen och kommer till Bogstena från 1919 fram till 1933 då han flyttar till Ugglum. Han var gift med Karolina; Sönerna Nils och Gösta har sedan vården om detta ställe härefter. 

Nils Julius Gustafsson

f1902 finns här före 1938 och gifter sig med sin Gulli och finns på Hällatorp från 1947 med sin familj. 

Gösta Harald Gustafsson

f1912; kom hit 1937 och var född på Ebbholmen och gift med Ingrid född Åsle. I denna kull har vi Bernt, som ägnar sig åt musik och hembygdsforskning och som bidragit mycket till vår kunskap om vår bygd. Gösta går bort här 1986 och hustrun flyttar till Falköping.

torp under Bogstena

Anders Svensson 1786.
Soldattorpet under Bogstena Ivarstorp


Ebbholmen ½

Nämnes under senare hälften av 1500 talet: Gården är belägen på en höjd intill mossar. Det fornsvenska namnet Ebbe och holm i betydelsen upphöjning över sankmark har givit anledning till namnet skrev Assar Blomberg. Klarade sig undan Paul Jönsson.
½ mtl tid 1 mtl Frälse Fornminnen å åkern på krönet av en långsmal ås, nordost om ladugården finns en nedgrävd hällkista byggd av flata gnejshällar.

-1812 Carl Andersson 

f1779 brukar först Hovgården Mårby, men tar sedan över Ebbaholmen han var nämligen gift med Maja, som var barnfödder här. Sonen Johannes f1812 tar över men flyttar 1852 till Stommen i Mårby. Det enda vi sedan vet är att Johannes dotter sedan gifter sig med soldaten Brodén i Grensstugan i Hornborga. 

Anders Ambjörnsson 

f1748 finns här fram till sin död 1817 här på holmen och änkan Brita Andersdotter f1750 följer med till evigheten 1836; Sonen Lars Andersson f1781 brukar Hovgården i Mårby och Mossagården, där hans dotter son och måg tar vid. 

-1846 Carl Andersson f1779 har brukat Hovgården Mårby och dör här på stället 1846. Sonen Johannes Karlsson f1812 tar vid men flyttar till Stommen Mårby något år efter faderns död och han tar med sin mor. Själv hamnar han och hans hustru soldatdottern från Storegården Holmängen på socknen mot slutet av livet. Petter Andersson Härlunda f1762 var svåger till Carl så han får följa med. 

Petter Svensson

f1811 kommer hit mellan 1851-59 då han dör, men vart de barnen sedan tar vägen vet jag inte, några far till staden, d.v.s. Skara Lidköping kan man utläsa av 1890 års databas.

Lars Gabrielsson

f1830 finns på denna 1/16 ställe men flyttar 1866 till Bryngelstorp.

Johannes Alfred Gustafsson 

f1810 finns här från 89-96 och kom från Sätra i Mårby 1889 och stannar till 1896 då han övertar Hovgården i Mårby. Barnen flyttar till städerna runterikring. 

Alexander Gottfrid Gustafsson

f1874 från Lilla Lund finns här från 1897-1919 och återfinner vi senare och hans barn på Bogstena alldeles intill; Gottfrid gifte sig med Karolina från Stora Heden och han föder upp sina nio barn här ute på udden. 


Ebbeholmen som tecknaren såg det kring sekelskiftet, det antyds att det skulle röra sig om ett vasstak i denna då lilla stuga. 

Av barnakullen kan vi följa 

  • Carl Henning, som gifte sig med Ellen Kjellström och vi återfinner dem efter en period på Bregårn på Laggaretorp.
  • Agda gifter sig i Göteborg
  • Nils är bygden trogen och återfinns på Fyrbygget 
  • Märta gifte sig med Sven Albert från Svältebacken, som vi återfann på Kartabacken 
  • Signhild Dorotea 
  • Sven återfinnes i Falköping
  • Gösta tar hand om Bogstena och blir pappa till Bernt och gården är fortfarande i släkten 
  • Gustaf flyttar till Falköping. 

Karolina och Gottfrid med de fem äldsta barnen. 

Johan Dahlman 

f1880 var kommen från Falköping och var torpare här en okänd period och är spridd för vinden 

Gustaf Vilhelm Edvinsson 

f1872 arrendator och finns här från 1919-22, men avslutar sina dagar i Härlunda. Han är mest känd som far till Slaktar Elin i Ingatorp förutom att vara fader till 
Sigfrid Dahlman f1880 kom 22-27, Tällsjö (P) 

Sven Karlsson

f1898 med sin Ellen finns här från 1927 och fram tills makarna går bort härute på 90 talet; De hade fem barn är skingrade för vinden.


Fattighuset

vid Kyrkbacken socknens slut. Det kan ha varit den fastighet som var skola och som ligger vid kyrkan och nu är café.  

20 talet 

Maja Nilsdotter f1769, pigan Lena Gustafsdotter f1775, pigan Greta Andersdotter f1754, änkan Maria Håkansdotter f1784, Petter Kula f1782, Per Bengtsson 1793, P Kling f1775, Joh. Andersson Lundgren f1811, Per Gran 1786, torp Sven Svenssons barn, pigan Maja Olofsdotter Berg Borg f1802

Maja Mårtensdotter 1773; Änka Katarina Larsdotter f1782; Börje Börjesson f1803; Ankeman Anders Andersson f1799; Anders Svensson f1786; Anton Ullgren F1824; Anders Larm f1800; Johannes Larm f1834; 

Anna Lisa Florin f1844 Kristina Florin 1847 Johannes Florén f1840

pigan Maja Lundin f1834, Änkan Gustava Lovisa Jacobsdotter f1838 änkan Brita Stina Gustafsdotter Granat f1820

Maja Stina Granat döfstum f1853; Lars Westman f1828; Charlotta Jansdotter f1840; Ture Ullgren f1832

Gränsholmen 

vet inte var den ligger, men fanns på sidan 116 
Inhys Anders Bengtsson f1790 Johannes Andersson f1819 Anders Larsson f1812; 

Jutatorpet 

69 ¼ mtl Frälse. Nämndes 1663 har troligen har troligen varit bebott av en dansk, Jute.

Hemmansägare Emil Vesterling Lilla Ståltorp Ugglum har berättat att förr i tiden låg vid Jutatorp en stor sten, alldeles flat ovanpå och det ledde liksom trappsteg upp på densamma: Man brukade elda påskeld på denna sten för att det skulle synas långt. När magasinet på St. Bjurum byggdes, kilades stenen sönder för att användas till stolpar under nämnda magasin. Sjödalsgumman i Sätuna påstod sig flera gånger ha sett ljus lysa vid stenen och uppmanade oss att gräva under densamma efter guld, men det blev aldrig av. Klarade sig undan Paul Jönssons härjningar. 

Lars Andersson f1761; Johannes Persson f1766; Lars Andersson Falköping f1790; Andreas Andersson f1780 Petter Gren f1786, Lars Pettersson f1793; Petter Andersson f1783; Sven Svensson f1808; Anna Lis Florén f1844; Johannes Jonsson Larsson f1826; Anders Gustaf Stångberg f1849; sonen Edvin Stångberg f1872: 

Arrendator kyrkstöten August Larsson f1850 kan ha kommit hit 96 
Frans Ahlin f1862 kom hit 07 och sonen verkar ta över 1917 och han hette Oskar Ahlin 

Emil Johansson

är född 1881 på Mellangården och först dräng hos den elake Ekberg på Dagsnäs, där han träffade han sin Engla Viktoria, som var piga därstädes. Han var en satan så de flyttar till Bjurum som statare och förkörare och körde brännvin till Falköping och på vägen hem försökte de suga tunnorna och hade roligt. Han tar detta fyradagarstorp 1923 efter att ha varit fördräng på Stora Bjurum. Engla svarade för djuren och mjölkade de sju korna, ty när Emil kom hem var han trött. Emil drygar ut med att fostra hästar, som han sedan sålde med förtjänst. Juten var hästhandlare från Falköping som gjorde uppköpen. Emil blir sedan kyrkvaktmästare och bor i gula fastigheten vid kyrkan.

Jägaren Viktor Almgren f1892 fick efteruppsägning på Bjurum tillfälle att bo här. Var med och blev tagen på bar gärning. 
På Jutatorpet bodde jaktvårdaren och den gula lilla stugan är en jaktstugan, där jagande gäster inhystes.
Lorentsson bor här 1983 - 1989.
Sven Carlsson f1919 -81

Ljustorp
Skomakaretoret
Nybygget
Stora Bjurum

[ överordnad ] Start ] Pastoratet ] Nabosocknar ] Gemensam historia ] Förklaringar ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] Segerstad ] Håkentorp ] Häggum ] Rådene ] Stentorp ] Gudhem ] Bjurum ] [ Hånger ] Mårby kyrkby ] Bjerka ] N Lundby ] Warnhem ] Stenum ] N Ving ] Flian och vattenverksägarna ]
[underordnad] Hällatorp ] [ Innehåll ]