Brunnhemsberget

[ överordnad ] Start ] Samhället ] Magasinet ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Brunnhemsberget ] Fjällåkra Tå ] Åkatorp Stenkrogen ]
[underordnad] Gulltorpsområdet ] Fagermans området ] Nybygget ] Mellomskogen ] Svalåsavägen ] Öster Botorp ]

 

 

Vi börjar med en artikel av Hugo Sköld, som ger en god sammanfattning av vad som timats på berget.

Fattigfolket i Broddetorp

Utmed västra sidan av Brunnhemsberget fanns tidigare en mängd småstugor. Från gården Säckesten i norr ända till Ruskela källa i söder, hade fattigfolket på Bolums och Broddetorps socknars utmark byggt sig stugor. Ofta hade de ett litet jordstycke varpå de odlade potatis, deras huvudsakligaste föda.
Närmast Säckesten ligger än idag en av stugorna kvar, samt ett mindre jordbruk kallat Marumsmarken.
Å andra sidan Karstorpsbäcken låg på ett litet område inte mindre än sex stugor. Nedanför dessa låg ett ställe kallat "Brinks".

I en av dessa stugor bodde torparen ,Johannes Persson, min morfar. Han hade ett litet jordstycke, samt en liten trädgård med aplar, körsbärs- och plommonträd. Vidare en liten ladugård. Tätt intill Johannes bodde i en liten låg ryggåsstuga hans svåger Johannes Fagerman, kallad "Dacke".

Det sägs att en fattigföreståndare gett de olika backstugusittarna öknamn! Det är troligt att han "döpt" Fagerman. Mitt emot Johannes Persson bodde Emma Hägg. Hon hade en ännu mindre stuga, som endast bestod av ett rum.
Gränsen mot Broddetorp går endast några hundratal meter härifrån. Tätt intill gränsen 1åg skräddare Häggs stuga och några meter därifrån hade Lotta Hägg två små stugor.

Inte släkt

Trots att tre av dem som bodde i denna "krisse" hade samma namn var de inte släkt.
Från Broddetorps gamla kyrkplats gick en liten väg intill Bolums gränsen upp till dessa stugor. I en liten stuga invid vägen, eller rättare sagt stigen, bodde en gammal krokig gumma som vi mötte ibland då vi voro på väg upp till morfar. Hon kallades "Danjela - Maja". Något närmare om henne är ej mig bekant. En bit längre söderut utmed bergkanten låg ett ställe som kallades Torpars eller Nybygget. Där bodde en halvbroder till Johannes, skräddaren Gustav Andersson. Han var gift med en dotter till en hemmansägare i Afzegården. Senare vid delning av gården fick han sin part och byggde nya hus alldeles i närheten av Skarabanan; Folke Ekström har i sin bok Från Hornborgssjöns stränder ägnat ett helt kapitel åt Andersson, skräddaren i Afzegården, som i dagligt tal kallades "Sparven".

Nybygget

Strax intill det s.k. Nybygget låg en enklav som räknades till Hornborga socken och där tre hemman hade var sitt skogsskift. Där bodde på Ringagårdens skogsskifte en gammal krokryggig gumma som kallades "Masa - Kagg". Även om henne har Ekström berättat. Med tiden flyttade gumman till en dotter i Solna. Stugan och den fina trädgården som makarna anlagt, såldes till en änka efter soldat Hägg. Änkans son, framlidne stationsförmannen i Falköping, berättade hur hans moder fick kämpa och slita för sitt och sonens uppehälle. Masa - Kaggs man hade varit trädgårdsmästare och på, tomten odlade han tobak, cikoria, jordgubbar, pepparrot mm. Dessutom fanns många fruktträd, bärbuskar, fläder och humlegård. Det var en oas mitt inne i skogen.

Dagsverken

För stugan betalde Lotta Hägg 40 kronor och för trädgården och gärdesgårdarna kring tomten 10 kronor. Marken tillhörde som sagts tre hemman i Hornborga. För den skulle Lotta betala arrende i form av dagsverken.
Stugan bestod av två delar med var sin öppen spis. Då den ena delen av stugan var fallfärdig, revs den och istället tillbyggdes en vedbo. Det var lågt till taket i stugan och ännu lägre var dörren, så att Lotta fick kröka sig varje gång hon skulle ut och in. Den gamla ladugården som fanns revs och bönderna byggde två nya ladugårdar för sina kreatur, som de hade på bete på skogen under sommaren. Det föll nu på Lottas del att ta in kreaturen på kvällarna och släppa ut dem på morgnarna. Det blev en hel del gödsel på så sätt, som hon fick till sitt potatisstycke. I övrigt fick Lotta gå hos folk och hjälpa till med grovsysslor som slakt, byk, trädgårdsarbete och i skörden.

Bränslefrågan beredde Lotta inga bekymmer. När man avverkade på vintrarna märktes en del träd med L.H. Dessutom fick hon grenarna efter fällningen och grankottar fick fylla ut bränsleförrådet, när det började sina.
Hennes "bönder" var av tre kategorier, en gav Lotta pengar fastän hon skulle ha gjort dagsverkena gratis, en fordrade inga dagsverken, han gav henne t.o.m mjöl och matvaror. Den tredje gav henne ingenting, han fordrade istället del i fruktskörden, men det satte sig de andra emot.

Karl Häggs far var som sagts soldat. Han reste till USA och det var meningen att familjen skulle komma efter, men Hägg dog i det nya landet. Samtidigt med Hägg reste flera knektar från bla Broddetorp för att komma undan soldattjänsten till USA. Endast en av dem som steg på tåget i Falköping lyckades hustrun övertala att stanna kvar.
En ny soldat tillsattes i Häggs stäIle och Lotta och sonen fick lämna soldattorpet. De fick flytta till en granne, soldaten Ahlin och sälja sina tillhörigheter, för att senare flytta till Masa - Kaggs stuga.

Spökhistorier

Det fanns ytterligare en hel det stugor på utmarken.
Vid Marumsmarken låg förr en stuga där August Johansson bodde med sin gumma. Hade varit bonde nu hade de några höns, vilka som vanligt var på den tiden inne i stugan. Lotta Hägg fick ofta hjälpa de gamla. August brukade berätta historier, som mest handlade om spöken och troll, som han sett. Lotta fick lugna sonen, som blev mörkrädd, när de skulle gå hem. Hon sade det är endast sådant han ser, när han är full. Hade varit en stor drinkare i sin ungdom.
I en annan stuga bodde en familj som kallades "Pankes". Stugan är borta sedan lång tid tillbaka.
Många av innevånarna i stugorna hade något yrke. Morfar var tidigare även snickare. På äldre dar band han kvarare. Svågern och hans gumma spann och karade ull och stickade strumpor åt folk.

Kanalgrävare Torstensson var bördig från Mularp. Han köpte en stuga med jord av murare Mellblad. Torstensson var svårt invalidiserad och gick med två käppar. Gjorde korgar av ene. Han hade flera barn, som var mycket begåvade. Ett par döttrar blev lärarinnor. En missionär i Mongoliet en tid, men tålde inte klimatet och återvände till Sverige. !

Föda två kor
Lars i Marka eller Statars Lars hade en liten ryggåsstuga. Kunde föda två kor. Var byggnadssnickare och gjorde även träskor. En familj kallades Konges. Efter makens död såldes husen till Lindbergs änka.
Hägg har i sina anteckningar om änkan Loft vars dotter var sömmerska. Vidare om Brodén som hade en ryggåsstuga vilken såldes till en Lindström. En son till B var banvakt vid SJ samt om soldaten Yngve som hade en stuga alldeles intill Skarabanan. De flesta av stugorna är borta De hyste på sin tid många människor ej heller voro de så talrika som på angränsande Segerstafalan.
Hugo Sköld


Jonasa_i_Marka
Olle Kull bor numera å Hentorp, Skultorp. Har telefon.
1 Säckesten och Marumsmarken
2 Snögges
3 Fagermans
4 Snodigs
5 Laffa-Gustav
6 Hägg-Andersa
7 Brinkes
8 Harsses (stp)
9 Danjela-Johsa
10 Jonasa
11 Fot-Olles
12 Gulltorpet
13 Häggatösera
Loftet finns 1745 i en fb


[ överordnad ] Start ] Samhället ] Magasinet ] Torpen ] Nya Kyrkan ] Gamla Kyrkan ] Saga ] Gårdar ] Soldater ] [ innehåll ]
[ samma nivå ] [ Brunnhemsberget ] Fjällåkra Tå ] Åkatorp Stenkrogen ]
[underordnad] Gulltorpsområdet ] Fagermans området ] Nybygget ] Mellomskogen ] Svalåsavägen ] Öster Botorp ] [ Innehåll ]