Härlunda

Botorp

Sjöns våtmarksområden skulle genom ett restaureringsförsök 1995 utökas från 25 till 33 km² sjöyta, genom en vattenståndshöjning till +119,88  (medelvattenstånd under året). Inriktningen var att vattenståndet skall få en naturlig variation under året. Under perioden 1995 - 2008 har för vegetationsperioden blivit en nivå 9 cm över den eftersträvade. I samband med tillståndet skadereglerades till en nivå 119,85 under vegetationsperioden, genom inköp, ersättning eller i mark eller penningar.

Flian och dess stränder ansågs inte beröras av dämmets funktion, men skadereglering har ändock berört Trestena redan 1998 (M 98-99). Slutgiltiga vattenhushållningsbestämmelser har ännu inte fastställts, ehuru interimistiska regler har uttalats t.ex. 2008 och 2013. Osäkerhet i nederbörd och grundvattenrörelser anses vara grundläggande för störningar i markanvändningen runt sjön och längs Flian. Orsaken till detta kan vara att trögheten i omkringliggande grundvattenmagasin inte beaktats i tillräcklig grad anser domstolen. Härtill kommer igenväxning av ständerna genom övergödning och slam - och detritus deponering men Flian betraktas som ändå självrenande, ehuru slam och detritus har deponerats i Herrtorps qvarndamm, som därigenom skadats.

Jordbruksverket har i uttalande hänvisat till

1. grundvattnet och strömningar till sjön har påverkats av sjöns vattenstånd samt nederbörden i sjöns närområden. Denna grundvattensmagasinering påverkar också Flian under vegetationsperioden.
2. avdunstningen från sjön har överskattats vid dimensioneringen av dammen vilket påverkat magasineringen.
3. grundvatten och avdunstning har medfört att dammens vattenhushållningsbestämmelser inte harmoniserats med flödena i Flians övre lopp.

Under åren efter 1995 har grundvattennivåerna stigit under sommar och skördetider för att senare normaliseras. Skördeutbytet i samband höjda nivåer har försämrat höskördens näringsmässiga värde och klassats som undermåligt då det inte kunnat skördas förrän under september månader. Domstolen har fastställt att ökade flödesmängder har under vegetationsperioden förskjutits till juni och juli månader och anses bero av dämningen och tappningsreglerna och anses inte bero av naturliga nederbördsvariationer.

I domskälen påpekas att tillståndet till regleringen styrdes av vattenlagen från 1983 och oförutsedda skador skall därför bedömas enligt denna lag. För resning krävs att det rör sig om en missbedömning om verkningarna av vattenverksamheten. Skada föreligger även om domstolen felaktigt ansett att skada icke skulle kunna uppstår och därmed ogillat ett skadeståndsanspråk. Men om skadan beaktats, men åsatts ett lägre värde så medför inte detta rätt till förhöjd ersättning. (§13). Anmälaren står för bevisbördan, och det räcker med att anmälaren gör gällande att skadan sannolikt orsakats av vattenverksamheten.

Marum

Vestra Gerum

Saleby Skallmeja