Landskapsskyddet runt Hornborgasjön

Hurusom Hugade Husvilla Husläkare Huserar Hornborgasjön

Uppåt ] Vindtäkt och domstolstrots ] Storslam Hornborgasjön ] [ Landskapsskyddet vid Hornborgasjön ] Bergslagens Finnskogar ] Ekologi ]

Ämnet bjuder på en hel del i övrigt att önska i Falköpings kommuns byggnadsnämnd delar nu ansvaret med länsstyrelsens miljöavdelning för vården och tillsynen av trippelskyddade marker runt Hornborgasjön.

Kung Inges luftslott Wekaberg i Sätuna. Ett gammalt soldattorp får nytt ansikte.
Bjelluma Le
Om hur man kringgår byggnadsbestämmelser och lurar en lättpåverkad länsstyrelse. Hur husläkarna huserar Hornborgasjön.
Om hur regeringskansliet och Boverket tvingas ingripa.

Det handlar mycket om den allmänna uppluckringen av lag och rätt, som drabbat Sverige i nuvarande generation. Var finns den följsamhet som karakteriserade svenskt rättsmedvetande för bara en generation sedan. Mygel, särintressen och inkompetens karakteriserar i dag den delegerade myndighetsutövningen.


Wekaberg

 Planlös Bygglag

Det var en gång för länge sedan en ryttare roterad för Wästgöta Regemente № 42, som fick sig ett soldattorp tilldelat efter godkänd mönstring på Axvalla hed. Stället skrevs Wekaberg under St. Weka i Sätuna socken, Valle härad, Skaraborgs Län, vid Hornborgasjön. Åren gick och soldaten försörjde sig på den lilla soldatlegan, den jordbit som ingick samt det rika fiske som sjön bjöd.

Det gamla Wekaberg med soldattorpet till vänster och torpet som senare byggdes, med ladan till höger. Här ser man tydligt vägen ner till sjön höger om ladan. 

Tiden gick och soldaterna försvann. En ny tid bröt in och Brännars och Wernlunds flyttade in och livnärde sig på sin tjänst vid det nystartade mejeriet i Sätuna.

Det lilla soldattorpet fick förfalla, där det låg väl dolt i svackan bakom mäktiga fornåkrar. Wernlund byggde nytt, enligt dåtidens krav, alldeles bredvid. Även denna stuga, dold i den kuperade terrängen vid Sätuna. Tiden gick, mejeriet försvann och så även svinskötaren och hans familj.

Wekaberg, Kung Inges luftslott, som det ter sig från landsvägen vid Sätuna

Ny tid är nu inne, nya ägare tillträder och tillhandlar sig den vid naturvårdsområdet Hornborgasjön så attraktiva marken. Det gamla ledet till sjön stängs och tillträde förbjuds. Den gamla soldatlägenheten jämnas med marken och ersätts av ett "slott", som i storlek tävlar med Dagsnäs och Stora Bjurum. "Oj va stort", tyckte tjänstemännen på byggnadsnämnden men gjorde inget. 

En nutida vägfarande på den "gamla Boråsvägen", som passerar Sätuna och Ingatorp, undrar med förskräckelse: "Är det här som Kung Inges slott ligger. Vi som letat efter det i 900 år!". Allmänhetens syn på byggnationen möts med förvåning.

Hur kommer det sig att man tillåtit att uppföra denna byggnad vid Hornborgasjöns strand, på mark skyddad för sina kultur-, natur- och fritidsvärden?

St. Weka byggdes i början av 1900 talet

Den initierade Sätunabon erinrar sig att för hundra år sedan var det en annan byggherre, som försökte sig på ett liknande projekt, dock i mindre skala än den byggnad, som nu är uppförd. Han gick i konkurs och drog med sig ett flertal bönder i trakten i sitt projekt. Minnet av denna katastrof är fortfarande levande i bygden, och fick vittgående konsekvenser för byns utveckling, många fick lämna jord och gård.

Hur kan i dag en byggnadsnämnd ge tillstånd till en sådan byggenskap? Finns det inget etiskt regelverk i nämnden och vem bär ansvaret att tillämpningen av Plan och Bygglagen från 1988 inte följs? Får ett sådant utfall, som detta skräckscenario, verkligen godkännas av den nya myndigheten "kommunen"? Detta till på köpet vid ett av Europas finaste våtmarksområden och Västergötlands största turistattraktion med c:a 140.000 besökare under tranmånaderna. 

Wekaberg från sjösidan. Garaget blockerar effektivt vägen ner till sjön. 

Planlagens portalparagraf stadgar:
att byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärden på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg, som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan.
Byggnaden ifråga uppfyller inga av dessa krav.

Att riksdagen måste ompröva den senaste lagstiftningen för att därmed kräva ett minimum av kompetens vid de unga myndigheterna på kommunal nivå är självklar. Kunskapen måste höjas hos beslutsfattarna för undvikande av liknande felbedömningar, som den nu ansvarig kommun vid upprepade tillfällen gjort sig skyldig till. 

Ett minsta krav är: 
att länsstyrelsen får insyn i planering, som är av riksintresse och Europa intresse. Skyddet av mark och vatten, som är avsatt för sin egenartade natur, kultur och sitt attraktiva fritidsläge kan inte längre få förvaltas av enskilda kommuner utan måste få ett bättre skydd. Falköpings kommun har tyvärr vid ett flertal tillfällen visat brist på denna kompetens. Länsstyrelsen måste få ett sista ord i viktiga plan- och byggfrågor så vi slipper dessa ständiga övertramp av Falköpings kommun !

Väl synlig över naturreservatet prunkar detta slott. Får kommunen som den vill tänker de säkert placera ut flera i denna skyddande miljö.

Den gamla laga skiftesvägen ner till sjön, som av hävd trafikerades av slåtterfolk och fiskarebönder är nu blockerad med en ogästvänlig skylt "obehöriga äga ej tillträde". Markägare kan därigenom inte längre komma till sina utmarker.
Här står nu dessutom ett stort dubbelgarage, som blockerar vägen. En ortsbo som av hävd valt denna väg till sjön, blir brutalt överfallen och bortmotad av fastighetsägaren, som tar lagen i egna händer och hotar med polis. Att skapa en egen tillämpning av allemansrätten är föga lämpligt vid ett naturvårdsområde, och bör naturligen utredas av länsstyrelsen! Alla är tydligen inte välkomna till Wekaberg och det kan nu också gälla de nya ägarna.

Mygel, särintressen och inkompetens karakteriserar den centerstyrda kommunens myndighetsutövning. Falköpings kommun är ingen lagstiftande församling som kan stifta sina egna lagar och ge olagliga löften. Tillsynen över lagens tillämpningar sker genom länsstyrelsen och Boverket och borde inte behöva överlåtas åt enskilda medborgare.

Sändlista

För åtgärd: Registrator berörda departement
ledamöter byggnadsutskottet Riksdagen
Boverket
Länsstyrelsen Västra Götaland 
Ramsar
Myndigheter inom EU.

För kännedom: Samtliga Svenska kommuner, Samtliga Länsstyrelser.


Kommentarer

                       Från Regeringskansliet

Svar på e-post om tillämpningen av plan- och bygglagen i ett e-post meddelande ställt till bland annat Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet har framförts kritik mot hur ett bygglov vid Hornborgasjön har hanterats av byggnadsnämnden i Falköpings kommun. Det anses att kommunen inte följt plan- och bygglagens regler när de gett tillstånd till byggnation på fastigheten Veka 4:14, bland annat genom att länsstyrelsen inte fått insyn i ärendet. Enligt plan- och bygglagens bestämmelse i 1 kap 8 § har länsstyrelsen tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och Boverket har uppsikt över plan- och byggnadsväsendet i landet. Detta innebär att statens ansvar i första hand ska tas av länsstyrelsen i ett ärende som detta och att det är till dem man ska vända dig. Det framgår också av sändlistan för e-post att den även skickats till såväl länsstyrelsen i Västra Götaland som till Boverket.

Vid underhandskontakter har det kommit till vår kännedom att länsstyrelsen i Västra Götaland har tagit initiativ i ärendet för att klarlägga förhållandena, dels med en skrivelse till kommunen den 8 augusti 2005, dels vid ett möte mellan länsstyrelsen och kommunen den 6 december 2005.

Mot bakgrund av att ärende tagits om hand av länsstyrelsen i Västra Götaland avskriver Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet ärendet från vidare handläggning.

Med vänlig hälsning 
Departementsråd 
Kopia:
Boverket, Chefsjuristen
Länsstyrelsen i Västra Götaland, Samhällsbyggnadsenheten, Mariestad.

Från Riksdagen: 

Tack för mail och synpunkter: 
Jag har ingen insyn i detta ärende, men om din beskrivning stämmer, så är den belysande för hur det inte bör få gå till. Det är viktigt att värna vår natur och miljö. Just nu pågår PBL-utredningen som kommer att presentera sitt förslag i Juni. Jag ser fram emot att ta del av deras förslag och hoppas att det ska leda till mer tydlighet i lagstiftningen. 

Från Kommuner: 

Tragiskt ärenden som tyvärr inte är ovanligt. Kommunen har fått absolut makt på vad som ska tillåtas eller ej. Det enda du kan göra är att överklaga beslutet och då kommer staten in. Hoppas att du vinner framgång där. PS att spärra vägen regleras inte i PBL, där kan du sannolikt vinna framgång om du har ”av hävd” nyttjat vägen.


Länsstyrelsen Västra Götaland 
Rättsenheten Dnr 403-28964-2005.

Angående överklagande av beslut om bygglov av enbostadshus och ekonomibyggnad på fastigheten Weka 14:4 Falköpings kommun.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

Undertecknad har erbjudits kommentera handläggningen av byggnadslov Wekaberg 4:14 Falköpings kommun (dnr 409-2488-2005), enligt en av byggnadsnämnden författad skrivelse daterad 2005-05-20;


Falköpings kommun har beviljat bygglov av en osedvanligt volymkrävande nybyggnad vid Hornborgasjöns strand. Reaktioner har inte uteblivit och en diskussion har initierats, som Riksdagen, Departementet och Sveriges kommuner delgivits och kommenterat. Enligt förhandsbeskedet skulle byggnaden vara ett enbostadshus på befintlig tomtplats, och utgöra ersättning för icke underhållen bostad. För landskapsbilden är det viktigt att den nya bostaden placeras på ett sådant sätt att en naturlig anslutning sker till den uppvuxna trädgårdsmiljön, skrev Falköpings kommun.

Vad har skett

Byggnadens storlek synes vara större än en ordinär enfamiljsvilla och torde falla under Pehr Thams varnande devis "Att hålla måtta i allt".

Någon hänsyn till landskapsbilden har inte tagits utan byggnaden har placerats på den ås, som tidigare skymde det gamla soldatbostället, och kan tävla i dominans med Dagnäs och Stora Bjurum.

Härtill har byggherren försett sig med en tomtmark, som han med hot försvarar mot allmänhetens berättigade besök. Det är trots allt stranden vid Hornborgasjön.

Falköpings kommun anser att undertecknad inte är sakägare, vilket inte kan bestridas. Men då grannar och Länsstyrelsens naturvårdsenhet såsom huvudman för Hornborgasjö reservatet inte beretts tillfälle till att yttra sig finns anledning att närmare syna handläggningen av ärendet. Falköpings kommuns byggnadsnämnd har därmed ådagalagt ett redan tidigare inkompetent beteende och självgott myndighetsutövande, som inte är förenligt med vår rättstradition. Icke blott departementet men även medlemmar ur riksdagens byggnadsutskott samt enskilda kommuners byggnadsnämndschefer har kommenterat handläggningen. Tillgreppet är så allvarligt att rättsprövning av överordnande myndighet är motiverat. Dessvärre tillåter nuvarande Plan och Bygglag kommunen ett större ansvar än Falköpings kommun kunnat leva upp till. Kravet på förmyndarskap och obligatorisk handledning av länsstyrelsen har tidigare begärts och det finns anledning att ta denna fråga på allvar. Undertecknad kan servera fler brister i Falköpings kommuns handläggning av hur Plan och Bygglagen hanteras runt Hornborgasjön.

2

Härtill har kommunen beviljat bygglov för en garagefastighet, som för närvarnade används som bostad, som är placerad på en gammal forväg som enligt hävd använts av brukare i området sedan laga skiftet. Byggherren har även utökat sin tomtgräns att gälla hela fastigheten och därmed hindra att området som tidigare givit tillträde enligt allemansrätten. Beträffande vägen ner till brukningsenheter nere vid stranden har kommunen åsidosatt rimliga krav på rättshantering, och har utan sakägares hörande beviljat bygglov av ett ansenligt stort garage, som hindrar nedfarten. Kommunen bistår icke närboende sakägare med stöd för att få rätt i sak utan hänvisar till den enskildes insatser.

Lantmäteriet har meddelat kommunen om att det finns en samfälld väg från Boråsvägen ner till stranden, därom föreligger igen tveksamhet. Det troliga är att den drogs i samband med laga skiftet vid tillskapandet av soldattorpet Wekaberg, och marktilldelningen i samband med sjösänkningarna. Det finns en skriftlig förening om rätt till väg som tecknades 1891-09-08 och bland undertecknarna kan vi identifiera Isidor Carlstrand, som brukade Stora Weka efter konkursen (och följande splittring av det gamla frälsestället), Frans Johansson bodde på Enåsen under Båltorp och flyttade till Amerika, (det kan i sanningens namn vara hans namne på Nytorp under Lunnen), A Carlsson bodde på det vi idag kallar Vipes (Isaksgården). C M Magnusson arrenderade Marieberg under Frälsegården, Sofia Moell hade troligen ärvt en nyodling, som fadern och soldaten Moell brukat under Stommen och Stora Paris. Alma Andersson kan antigen vara pigan på Båltorp, men kan naturligtvis också vara den piga, som tjänte hos Isidor.

Av den ovanomnämnde förening kan man tydligt ana att alla som hade intressen i sjön också var eniga om vägens användning. Att då från byggnadsnämnden bara ignorera dessa traditioner får betraktas som myndighetsövergrepp.

I oktober 2002 beviljas bygglovet för enbostadshuset med hänvisning till att det inte ligger i detaljplanerat område. Att det råkar ligga vid fornåkrar och av tidigare generationer bevarat och skyddat område, samt dikt an Hornborgasjön bekymrar inte Byggnadsnämnden. Att ritning av den så kallade ekonomibyggnaden saknades bekymrade heller inte byggnadsnämnden. Byggsamråd erfordras, krävde kommunen i samband med detta lov. Men grannar och sakägare har icke kallats till något möte, och fick se detta luftslott växa upp utan att kunna ingripa. Den enda som godkänt byggnaden är den granne, som är relativt nyinflyttad i socknen.

2003-04-16 telefonmeddelar byggherren att de påbörjat bygget, men någon relationsritning och övriga handlingar hade försummats enligt krav från 2002-10-21.

Handläggningen av ovanomstående bygglov påvisar alvarliga brister helst som området är känsligt, gammal bygd, natur, kultur och fritidsskyddad vid Hornborgasjön, Europas mest hyllade våtmarksområde. Förvaltningen av Hornborgasjöns omland borde ställas under mer kompetent förvaltning än den Falköpings kommun presterar.

Sändlista
Svarande kommuner som tidigare fått del av skrivelser.
Departementet.
Boverket juridiska enheten.
länsstyrelser.

2006-01-25

Samhällsbyggnadsenheten

Ärendet

I skrivelse önskades att lst skulle utöva tillsyn över Falköpings kommuns hantering av utförd byggnation i anslutning till Hornborgasjön förtydligade av fyra sammanställande påståenden.

  1. Att man upprättat en för området främmande alltför stor byggnad och garage som inte hör samman i ett naturvård-, kultur och fritidsområde. Fastigheten dominerar nu hela södra delen av Hornborgasjön.
     
  2. att fastighetsägaren genom lås och anslag hindrar allmänheten och lantbrukare att beträda området. Att den väg som av hävd sedan laga skifte följt en stenmur ner till sjön från den sk Boråsvägen är blockerad med ett garage där byggnadslovshandlingar ej kan återfinnas (lst vill i ärendet inte vidtaga någon åtgärd).
     
  3. att omgivande marker är tydligt markerade med kulturminnesmärken och därför torde visats större hänsyn än vad som ny skett.
     
  4. att lst återremitterar utredningen som lantmätaren gjort i samband med en tidigare förfrågan, som i kvalitet avviker från detta ämbetsverk under århundrade av minutiös hantering av motsvarande frågor. (Lst vill inte yttra sig i denna fråga).

Det framkommer med tydlighet att nya PBL avlövat lst befogenheter i markanvändningsfrågor och lämplighetsprövningen övertogs av kommunen. Mer ansvar vilar på den enskilde själv att bevaka sina intressen i fall de var sakägare i en plan och byggfråga.
Lst kvarstående tillsynsansvar består i rådgivning och resultatet i detta fall ser vi vid Hornborgasjön.

Lst tycker att allemansrätten kan mycket väl tillämpas på annan plats än via den samfällda vägen. Att bygga för denna samfällda väg anser tydligen lst att allt är i sin ordning. Arkitekt och länsjurist deltog i detta beslut.

2006-07-04

Skälet till att rättsenheten inte godtager kritiken.

Rättsenheten konstaterar att PBL inte anger vem som har rätt att överklaga ett beslut om förhandsgranskning och bygglov. Förvaltningslagens regler om överklagande får således tillämpas. Enligt denna lag får beslut överklagas av den som beslutet angår om det gått honom emot. Någon allmän klagorätt för var och en som är missnöjd finns inte. Det krävs att klagande har ett sådant intresse i saken att det berättigar honom att överklaga. Regeringsrätten har 1992-11-11 följande uttalande klagorätt endast för sökande själv och närmaste grannar som är särskilt berörda till arten och omfattningen av det byggande som avses med bygglovet. Överklagandet kan därför avvisas.

Svaret från Falköpings kommun 2005-05-20. Kommunen med stadsarkitekten i spetsen vidgår att man givit tillstånd till byggnaden men intentionerna att uppföra garaget har skett utan bygglov.


Falköping bygger om Hornborgasjön

Strandbrinken vid Hornborgaån

Hornborga ån vid gamla Bron över till Nedre Skattegården ved Brona har på nytt fått sin stuga tillbaka.

2002 växte det upp en Friggebod på Hornborgaåns strandbrink. Efter påpekande från myndighets representant togs stugan bort, men stolparna stod kvar. Detta påpekades och svarsskrivelse erhölls, som vi publicerar när vi väl hittar den. Låt oss se vad som krävs för att få saken prövad på nytt. Myglet kan ha att göra med att Broddetorps Vind vill återbygga sin skampåle vid Heljesgården.

Förfrågan till tillsynsmyndigheten Boverket

Sändlista 

Boverket
för kännedom Statens Naturvårdsverk,
Falköpings kommun, 
Landshövdingen, Länsstyrelsen O län.

Angående återkommande byggnadsärenden av tveksam karaktär runt Hornborgasjön 

Vid Hornborgaån som rinner genom Hornborga By Falköpings kommun Västra Götalands län, har tidigare uppsatts en Friggebod utan kommunens medgivande. Efter tillsägelse försvann den, men bopålarna som fick stå kvar trots påpekande har åter kommit till användning på en nyuppförd Friggebod. Vi erinrar oss följande skriftväxling med Falköpings kommun. 

Förfrågan postumt daterad 2003-04-23

Hornborgaån slingrar sig ner mot en sargad sjö, lockad av tiotusentals tranrop. Mellan den gamla Överbyn och Nederbyn i Hornborga, växte förr upp en backstugebebyggelse. Spåren går att läsa i terrängen med kvarstående små torp och här och där en med gräs övervuxen stenfot. Förr gick den medeltida vägen fram här från Ekornavallen med hålväg och vad och senare blev en bro. Skattegården vid Brona minner om denna tid. Nyss såg man spåren efter de hålvägar, som fanns här och på norra sidan kvarstår rester av brofästena.

Under våren har hålvägarna, fyllts igen med väggrus och plötsligen finner man en sommarstuga, en större Friggebod, mitt i åbrinken, där förr stod en föga diskret mätstation från tiden för bråket med Ranstadsverket.
Ägaren har tidigare kontaktats i samband med varsel om stugans tillkomst om det olämpliga i att placera den där. Kulturexperter har även besökt platsen, men ändå kunde etablering ske.

Den röda stugan med sitt markerade öfsadrôpp försvinner lika plötsligt som den kommer, men rester efter intrånget i form boplintar markerar platsen. Eftersom miljön i detta avsnitt av Hornborga socken är utomordentligt känsligt, hemställer jag om redogörelse för ärendets handläggning om eventuella förfrågningar inkommit till, nämnden om dess etablering.

Svar från Byggnadsnämnden 2003-06-12

"Stugan vid Hornborgaån"

Som vi redan tidigare talat om har stadsarkitektkontoret uppmärksammats på att en mindre stuga förrådsbyggnad satts upp på strandängen vid Hornborgaån. Så snart vi fått kännedom om byggnaden tog vi kontakt med fastighetsägaren, som flyttade bort den. Anmälan om byggnaden kom i första skedet från en tjänsteman vid naturvårdsverket.
Motiven för placering med mera av stugan var att man önskade förrådsmöjligheter vid ån och att man trodde 
byggnaden kunde uppföras som "friggebod". Då man efter påpekande rättat det felaktiga leder ett sådan misstag inte till några åtgärder. De av dig påpekade såren i landskapet torde efter en vegetationsperiod vara undanröjda.
Någon efterbesiktning från stadsarkitektkontoret har ännu inte skett. I anslutning till annat besök i området 
kommer vi, med anledning av din notering om boplintar, att titta på eventuella rester av bebyggelsen som inte undanröjts. Ärendet rörande den röda stugan på strandängen är för stadsarkitektkontorets del i huvudsak slutagerad.

Boplintarna har under åren fått kvarstå och plötsligen i anslutning till att ny ansökan om vindkraftverk vid Bolum inlämnats dyker ånyo Friggeboden upp på strandskyddat område något som kommunen ej vill vidkännas, utan hänvisar ärendet till länsstyrelsen.
Då hanteringen av strandskydd och landskapsskydd vid Hornborgasjön under årens lopp varit av ytterst tveksam karaktär inom Bolum, Hornborga och Sätuna socknar hemställer jag om att Boverket kontrollerar verksamheten vid Naturvårdsenheten där jävsförhållandena ävenledes bör överses.

Svaret från Boverket 
Som synes har inte Boverket svarat på denna skrivelse. De har tillsyn över länsstyrelsernas tillståndsgivning......


Skoges Stuga.

Publicerades 2007

Här på Askebacken i Bolum socken, Valle Härad i Skaraborgs län bodde Rumpe, en fattigman, i norra delen av Bolums gamla fattigtå, alldeles nära vägen. Han finns representerad på en klassisk gammal bild, där han på baksidan av sin lilla stôva går och kupar sin potatis. 

Bild Rumpen kupar potatis i den nordliga av Fattigtåns stugor, med den då orörda Hornborgasjön i bakgrunden.  Hänvisad till ett då gammalt uttjänt sandtag. 

Som granne hade han Kongadalingen, Askebacka Lars, ett känt original och klockmakare på sin tid. 1899 säljes stugan till en avselad bonde vid namn Johan Flink, som fick byta upp sig från en jordhåla mot denna ännu kvarstående stuga. Hans dotter Flenka Krestin gifte sig sedan med den betydligt yngre järnvägsrallaren och målaren Skog från Dalarna, en fin personlighet, som mången ålderman i Bolum och stationssamhället Broddetorp säkert minns. Det finns många myter och sägner kring denne man, som om man synar dem i sömmarna inte alla dock är sanna.

Av uppåt tiotalet backstugor längs denna tå finns nu bara just denna Skoges Stuga kvar. Den räddades till eftervärlden av Paul Jacobsson i Korsgården, som tillsammans med övriga i skifteslaget rustade upp denna parstuga på 1960 talet och, som sedan många år smyckat åsen ner mot kyrkan, som ju ligger i Bolum.

Vad som då upprör många bolumsbor är att byggnadsnämnden Falköpings kommun tillåtit en byggnation alldeles intill, som förtar hela intrycket av det som finns kvar av vår historia från 1800 talet. Falköping hävdar sitt beslut med förtydligande motiveringen, att nybygget ligger alldeles utanför gränsen för landskapsskyddet runt Hornborgasjön. För säkerhets skull har kommunen tillåtit att den dessutom placeras på en dominerande höjd, som skämmer inte bara Falköping, utan krossar den miljö som fått legat orörd i över hundra år.

Skoges Stuga som den tedde sig efter renoveringen 

Skoges Stuga som Falköping och dess byggnadsnämnd vill se den inramad

För säkerhets skull har länsstyrelsen tillfrågats om kulturminneslagen, som annars varit till stor hjälp mot Falköpings kommuns tidigare övergrepp mot bygden. Länsstyrelsen förbiser att platsen utgör ett kärnområde inom riksintresse för kulturmiljövården och ådagalägger vidare bristande lokalhistorisk kunskap, när styrelsen borde försvarat detta tidigare sandtag och senare tåmiljö.

 

Skam är då att bygga en modern villa mitt i blickfånget för den vägfarande, som inte längre kommer att kunna vila blickarna på vår historia utan åter ser ett exempel på Byggnadsnämndens ständigt återkommande felbedömningar, där byggherrens titel tycks vara vägledande för kommunens beslut och undantag från sans och vett.

Kommunen har vid rådfrågning av Kulturmiljöenheten avråtts att låta uppföra fastigheten, något som byggnadsnämnden kan strunta i då landskapsskyddet upphör vid tomtgränsen som ligger just vid vägen. 
Länsstyrelsens försök att få Falköpings Centerstyrda byggnadsnämnd att visa återhållsamhet kommer på skam. Hör Här 

Till Falköpings kommun från lst

2006-05-30 Dnr 431-60166-2005

Angående förfrågan om nybyggnation av enbostadshus på fastigheten Bolum 5:2 Falköpings kommun.
Falköpings kommun har önskat erhålla en översiktlig bedömning av eventuellt behov av prövning enligt kulturminneslagen (KML) beträffande nybyggnation av ett enbostadshus inom fastigheten Bolum 5:2, Falköpings kommun.
Länsstyrelsen har som ett led i handläggningen av ärendet låtit utföra en mindre arkeologisk utredning för att ta reda på om okända fornlämningar skulle komma att beröras av planerade markingrepp. Utredningen utfördes av Västergötlands museum som i skrivelse till Länsstyrelsen den 9 maj 2006 har meddelat att det inte påträffats någon tidigare okända fornlämningar.
Länsstyrelsen bedömer att det inte finns några hinder enligt KML att ta undersökt mark i anspråk.
Falköpings kommun har även önskat erhålla Länsstyrelsens översiktliga bedömning av lokaliseringens påverkan på kulturmiljön. Fastigheten ligger i ett s.k. kärnområde inom riksintresse för kulturmiljövård (KR 2-42). Riksintresset konstitueras av en tät koncentration av lämningar efter bebyggelse ända sen äldre stenålder.
Att bygden har varit oavbrutet bebyggd sedan stenåldern framgår av den stora rikedomen på förhistoriska gravar. I tillägg till dessa finns fyra medeltida kyrkbyar. Bolums by är särskilt uppmärksammad i riksintressebeskrivningen. Bebyggelsen är delvis utskiftad och har ett karakteristisk låglänt läge med bytå vid vattendrag. En ödekyrkoplats ligger i anslutning till byn och äldre bebyggelse är bevarad på ömse sidor om landsvägen.
Bolum har fortfarande en tydligt avgränsad bebyggelse som bidrar till att vidmakthålla bykaraktären. I likhet med förhållanden före laga skifte ligger fortfarande merparten av bebyggelsen samlad på västra sidan av den allmänna vägen.
Öster om vägen från en punkt i höjd med ödekyrkogården och vidare söderut har det enligt det historiska kartmaterialet inte funnits någon bebyggelse.
"Skogens stuga", som ligger söder om den aktuella platsen för nybebyggelse är en backstuga på ursprunglig plats. Vid mitten av 1800-talet fanns en mindre grupp med backstugor av vilken "skogens stuga" var den nordligaste belägna samtliga på behörigt avstånd från byn.
Ett nytt hus på föreslagen plats kommer att bryta ett bebyggelsemönster med månghundraåriga anor.

Naturvårdsenheten lst förtydligar kollegornas synpunkter 

2007-10-31 Dnr 515-65261-2007; 

Ang skrivelse om nybyggnation på fastigheten Bolum 5:10 i Falköpings kommun.

Ansökan om förhandsbesked för bygglov för ett enbostadshus på ovan nämnda fastighet lämnades in till Falköpings kommun hösten 2005. Området runt Hornborgasjön, där fastigheten ligger, är av riksintresse för natur- och kulturmiljövården samt friluftslivet. Fastigheten ligger dock (strax) utanför det område som omfattas av landskapsbildsskyddet. I omedelbar närhet av fastigheten finns flera fornlämningar, varför kommunen har önskat erhålla en översiktlig bedömning av eventuellt behov av prövning enligt kulturminneslagen och Länsstyrelsens översiktliga bedömning av lokaliseringens påverkan på kulturmiljön.
Länsstyrelsen har, som ett led i handläggningen av ärendet, låtit utföra en mindre arkeologisk utredning för att ta reda på om okända fornlämningar skulle beröras av planerade markingrepp. Inga tidigare okända fornlämningar påträffades. Länsstyrelsen har därför gjort bedömningen att det inte finns några hinder enligt kulturminneslagen att ta undersökt mark i anspråk, men anser att ett nytt hus på föreslagen plats kommer att bryta ett bebyggelsemönster med månghundraåriga anor. Skrivelsen till kommunen bifogas.
Länsstyrelsen har i detta fall ingen befogenhet att förbjuda att fastigheten bebyggs. Beslutet tas av kommunens byggnadsnämnd som i bygglovprövningen tar ställning till om nybebyggelsen innebär påtaglig skada på riksintresset.

På andra sidan vägen går gränsen och byggnadsnämnden kunde inte låta bli att ge tillstånd med stöd av den lokala centerns självutnämnda maddam. En ledamot av byggnadsnämnden försökte urskulda nämndes beslut men lyckades nog inte, då fortfarande beska kommentarer kommer författaren av dessa enkla rader dagligen till del.


Här

Vy över Hornborgasjön när Du lämnar Hornborgasjön vid högsta krönet. 


Lst Västra Götaland                Dnr 515-65268-2007

Ang skrivelse om utbyggnad av bostadshuset och nybyggnad av garage på fastigheten Bjällum 15:2 i Falköpings kommun.

Den 28 juni 1971 beslutade dåvarande Länsstyrelsen i Skaraborgs län om föreskrifter till skydd för landskapsbilden öster om Hornborgasjön enligt dåvarande 19 § Naturvårdslagen. Enligt förordnandet krävs länsstyrelsens tillstånd för bland annat ny-, om- och tillbyggnader.

S.-G. Jonzon och L. Delin tar i första upplagan av boken "Naturvårdslagen" upp följande anledningar till att införa tillståndstvång enligt 19 § naturvårdslagen (sid. 109, 2 stycket): "Som allmän förutsättning för införande av tillståndstvång inom ett visst område anges i lagtexten att anledning skall finnas till antagande att arbetsföretag av det ifrågavarande slaget (nybyggnad, upplag eller annat arbetsföretag av ett visst slag (Länsstyrelsens förtydligande)) skulle inom området komma att i väsentlig mån skada landskapsbilden. Så kan exempelvis vara fallet där landskapsbilden bjuder på framträdande naturskönhet eller andra sevärda naturförhållanden.

Länsstyrelsen anser att i den här delen av landskapsbildsskyddsområdet öster om Hornborgasjön är utsikten viktig för upplevelsen av den restaurerade sjön och det omgivande odlingslandskapet. Det fåtal byggnader som finns här idag utmed vägens västra sida har tillkommit innan landskapsbildsskyddet beslutades och har därför inte prövats enligt förordnandet.

En ansökan om tillstånd att bygga ut bostadshuset och bygga ett nytt garage på ovan nämnda fastighet inkom till Länsstyrelsen den 26 juni 2006. Ansökan om tillstånd enligt § 19 första stycket naturvårdslagen får avslås endast när det påkallas av hänsyn till landskapsbilden. Som ett alternativ till avslag kan meddelas tillstånd med föreskrifter enligt andra stycket 19 §, för att arbetsföretagets menliga inverkan på landskapsbilden, såvitt möjligt, begränsas eller motverkas. Sådana föreskrifter kan avse inte bara den arkitektoniska utformningen av företaget utan också dess lokalisering. (Jonzon/ Delin sid. 113, under rubriken "Andra stycket").

I prövningen av ärendet har Länsstyrelsen gjort en samlad bedömning, där företrädare för naturvårdsenheten, kulturmiljöenheten och samhällsbyggnadsenheten har deltagit. Länsstyrelsen anser att påverkan på landskapsbilden inte blir så stor att det finns skäl att avslå ansökan, utan att arbetsföretaget kan godtas med vissa föreskrifter/ villkor vad gäller placering, utformning och färgsättning. En tillbyggnad till av ett av de befintliga husen kommer inte att förändra möjligheterna till utblickar över Hornborgasjön och Länsstyrelsen har gjort bedömningen att tillbyggnaden och garaget kommer att få en utformning och färgsättning som ansluter till lokal byggnadstradition och omgivande bebyggelse och därför inte kommer att påverka landskapsbilden negativt. Länsstyrelsens beslut har inte överklagats av Naturvårdsverket.

Svar från Naturvårdsverket

Angående skrivelse om nya / ändrade byggnader vid Lyckan i Bjellum.

SNV har tagit del av er skrivelse om ändringar av bebyggelse vid Lyckan i Bjellum . Vi har även tagit kontakt med länsstyrelsen i Västra Götaland om frågan. Då det är länsstyrelsen som hanterar frågor om landskapsskydd, och då de varit i kontakt med dig, avser inte Naturvårdsverket att agera ytterligare i frågan.


Tillbyggnad av enbostadshus samt garage och stall
Lillegården 1/10 mantal Bolumstorp Bolum socken.

 

Gården utskiftades från bykärnan Bolumstorp i slutet av 1800 talet och placerades på en äldre soldatgata som legat längs den kvarvarande Lillegårdsvägen i gränsen till nuvarande Bjellum By.


Café Noir

Om hur det går till i Falköping och på Västra Götalands länsstyrelse för att få bygga hur man vill.

Café Noir


Gården om ett 1/10 mantal utflyttas från bykärnan i Bolumstorp under 1880 talet. Fastigheten ligger på ett dominerande åskrön som utgör en fortsättning av Bjelluma nabbe och söderut. Bebyggelsen utgjorde tidigare av ett antal soldattorp längs den aktuella lilla väg, Lillegårdsvägen, som utgör gräns mot Bjellum by. Området i övrigt har karakteriserats som Bjellum bys utmarker med soldattorp och ett hemman från 1887.

Med sitt dominerande läge kommer landskapsbilden från vägen mellan Varnhem och Broddetorps stationssamhälle att förändras, likaså om man väljer vägen mot Häggum, strax norr om aktuell gård.

Det är tveksamt om man bör placera så otidsenliga byggnader i en miljö som präglas av 1880-talets skiftes landskap, i ett område som strax gränsar till Hornborgasjön skyddade exploateringsområde för bebyggelse, området som skyddas för dess kultur, natur och fritids betydelse.

Vy från landsvägen på krönet av vägen Varnhem - Broddetorps stationssamhälle

 

Vy från söder via vägen till Häggum

www.bjellum.se