Lystna blickar kastades mot Vindelälven på 60 - talet. Jag minns den livliga debatten av detta hot mot älven, vars källor finns att söka både i Norrbotten och Västerbotten för att så småningom leda mot Umeälven, vilken den möter blott ca 25 kilometer från nämnda stad. Laisälven, som är ett nordligt tillflöde och som mynnar i det som söder om länsgränsen blir Vindelälven var föremål för långt framskridna planer på en exploatering. I maj 1965 avslog riksdagen vidare utredning om Vindelälvens utbyggnad.

I skuggan av denna debatt deltog Swanberg och Kai Currie Lindahl med sina kunskaper. Dessa män och många med dem utforskade området och vi skall berätta på dessa sidor om besöken och utredningarna som måhända bidragit till att Vindelälven ännu är fri från utbyggnad.

Norr om Laisälven - Gaukajaure och Adolfström har vi en äldre nästan tre mil lång Peljekaise Nationalpark som skapades 1909 i syfte att bevara ett lövängsreservat. Björkarna här kan nå en stor höjd och imponerande diameter och blev känd för sin rika förekomst av Trollius. Jag kan inte berätta så mycket om den, men jag har passerat här under vår resa mellan Abisko och Åre på 60 talet.

Från Adolfström tar man sig väster ut och når då sammanflödet vid Badasjokk, som avvattnar Sveipa Fågelskyddsområde med Tjålmejaure. Snuoltjesjöarna ligger ytterligare söderut, om vi följer Kungsleden ner till Ammarnäs. Det berättar vi mer om här.

Kartan över Tjålmejaure och Sveipa

Från sammanflödet med Badasjokk går sedan Laisälven västerut in i fjällvärlden mot Norska gränsen och passerar Plassaselet nedan för de mäktiga sluttningarna av Erktektjåkka.  En annan textbild berättar om Ertetjåkko, som är Svaipas omedelbara fortsättning åt väster, reser sig mer än 800 meter över Laisälven och över Plassaselet. Bilden är tagen mot sydväst från Plassavares sluttning norr om selet, vars övre del synes på bildens vänstra kant. Pite Lappmark 1948-06-03 Foto POS

Utredningen av Laiselven och Plassaselet 1965.

finns att läsa i Norrbottens Natur Årg 22 No 2 1966.