Norrelgen

[ Innehåll ] [ Efterlysning av Grythytte och Sirsjöbor ] [ Bergvik och ENSOs skogsskövling ]
[ Uppåt ] [ Grönhult ] [ Jönshyttan ] [ Bredsjö ] [ Hafsjö ] [ Ekebergs Rote ] [ Norrelgen ] [ Hällefors ] [ Gränsjö ] [ Hjulsjö By ] [ Björksjön ] [ Rombohöjden ] [ Grängshyttan ] [ samma nivå ]
[ Skåln ] [ Siggefors Rote ] [ underliggande nivå ]

Var välkomna till Norrelgen, Skåln och Sikfors.

Här ser vi till vänster Långnäs, som sträcker sig långt ut i sjön Norrelgen, på andra sidan sjön kan vi skönja det som är den vackra gården Norrelgen 2 norr om Sandviken.

Från början

Norr hälgen med omgivningar som det tedde sig när första kartan ritades. Vi noterar Långnäs med sin inte obetydliga bebyggelse, Skåln och Skålhyttan med qvarn. Det nordliga av Norrhälgstorpen som torde motsvara det som blev Hedmansgården, som nu står inne i Hällefors, och det andra som torde ligga vid det som senare kallades Hurraberget och som ligger behagligare till för sina gruvor. Som vi ser kallades Sirsjön för Skiren. Nytårp var en egen större gård, som tydligen kom att ligga under Sikfors. Sikfårssens qvarn och hytta finns på plats liksom två kronogårdar och ett ännu icke skattelagt torp.

Laga skiftet 1836-39

Norrelgen och ägoindelning som det tedde sig 1838.

Laga skiftet inleddes 1836 av tålmodige lantmätaren Lagerholm efter beslut i ägodelningsrätten 1829. Under tiden förvärvar Jansa Norrelgen 1 d.v.s. Gästgivaregården och om man får tolka handlingarna rätt delar av mellanområdet vid nuvarande Hurrberget. Dokument, som skulle kunna bevisa detta, saknas för närvarande men troligt är att Jansa tvingas byta med Uggla varvid han får tillgång till det vi nu kallar Norrelgen 3.

Huvudaktörerna i detta skifte är Capitänen Uggla (ofta representerad av inspectoren Cronberg och senare hans efterträdare Bergstrand), nämndeman Erik Ersson på den norra gården och Jan Jansa. De äger tillsammans 3/16, 1/8 resp. 3/16. (=½ mtl). Förhandlingarna börjar med att Jansa misstänker Uggla för att ha huggit skog på hans nyförvärvade mark. I samband med att man tar markerna i ögnasikte så kommer man överens om att ordna raka skiljelinjer och kvitta inrösningsjord med avrösningsjord, vilket antyder omfattande ägogränsändringar. Jansa vill inte skriva på varför Ägodelningsrättens yttrande inhämtas vad gäller delningen av markerna. Rätten fann att rätning av rågångarna bör göras, om inte så för att skapa kortare stängsel, vilket Jansa velat göra gällande. Jansa försöker fördröja en underskrift, men som skiftesstadgan stadgar att gradering måste föregå lottning så kan det hela fortsätta. Att Jansa och hans son var missnöjda med den tilldelning av mark de fått kan man ju förstå då de tvingas lämna gästgivaregården med tillhörande inrösningsjord mot i stort sett bara skog. Som Uggla hade sin skogvaktare som skiftesman så hade Jansa tydligen förmått honom att bejaka billigare flyttningskostnader för Hurraberg, som skulle flyttas till Nyttorp. På Ugglas kritik faller gode männen till föga och ändrar sig till förmån för en rationellare hantering av denna flytt till våren som brukligt är. Jansas tystnad vid underskrivandet av denna förrättning tolkade Lagerholm som ett medgivande samman med de andra ägarna. Att Uggla och Jansa löste problemen med flyttning och qvittning av Hurrberget och det fallfärdiga Gästgiveriet får positiva följder för Hurraberget som då får stå kvar.

Gästgivaregården Norrelgen 1

• Erik Ersson f1852 gifter om sig med Marit f1681 och hennes son verkar ta över det som är N:o 1

• Petter Persson f1707 gift med Katarina Olsdotter

Denna gård lär vara 1/16 och må vara att en fjerdingsman och även

Om vi tuggar oss fram genom födslar och dödslar så kan man ana att Mårten Jansson f1657 kan ha varit ägare av denna fastighet då han står skriven på en fastighet i Norrelgen

Erik Tomasson

torpare och bm kan ha innehaft denna del av Norrelgen Hans son skulle i så fall ha tagit över. Dessa halvsanningar må vi med tiden restaurera, om så skulle behövas.

Mats Ersson

f1679 var bergsman och ägde delar av 1/8 Norrelgen. Han gifte sig Margareta från Långnäs som senare som änka skrivs under ¼ Norrelgen. De får Marina om vilken presten i hennes db skriver:

 Marina gifter sig alltså med Anders nedan..

bergsman fjerdingsman Anders Andersson

f1702 kan ha förvärvat denna gård i samband med sitt första gifte med Margareta Mattsdotter, som har koppling till en av gårdarna i Norrelgen.
Gästgivaregården var 1836 lagd på en liten jordega, Anders Olsson i Gäddsjön tillhörig och lär ha funnits på plats före 1765. Anders får i samband med skiftet en femkantig sloghage från Norrelgen intill Gäddsjön i ersättning.

Vi sammanfattar en släktsaga från Norrelgen.

sonen Gästgivaren och bergsmannen Jan Andersson

f1733 3/16 No 4 gifte sig med Lisa från Södra Torpen. (Jans enka gifter sedan om sig med Olof Henriksson.  Vi noterar barnen.

• Maria som är född här gifter sig med den andra Norrelgen N:o 1 Bm Erik Jansson, som kommer att bosätta sig på den nu vackra Bergsmansgården och anfader i den gården.

• Katarina gifter sig med Sven Siggesson bror med Erik, som kom att övertaga den andra vackra bergsmansgården i Norra Ekeberg.

• Anders som också knyter an till Norra Ekebergs bergsmansgård genom gifte med Maria Siggesdotter. Om dem berättar mer nedan.

• Lisa som gifter sig med Bm Sven Persson och vi återfinner paret på det stället, som idag kallas Felixstället i Ekebergshöjden. Jag kan bara inte hitta deras barn förutom Kristina, som jag återfinner, som piga på Stolpeberget i sinom tid.

• Kristina som är min farfars farmors mor gifter sig följdriktigt med Erik Siggesson på Ekeberget (nämnd ovan) och samma vackra gård.

• Margareta gifte sig med Erik Andersson på Södra Ekeberg och gifte om sig på ålderns höst med bergsman Erik Svensson från Ekebergshyttan.

Olof Larsson f1797 i Grönhult kan ha börjat bruka gården 1834. Det torde inte vara en tillfällighet, då det är detta år som Jansa köper gästgiveriet.

Gästgivaren Anders Jansson

f1761. Vi vet inte så mycket om honom annat än att han valde Maria Siggesdotter, som blir änka redan 1808 och gifter om sig med ännu okände bergsmannen och kolaren Anders Henriksson 1809 från Hafsjön. Deras ättlingar

1. sonen Jan stannar på stället och försöker driva gästgiveriet, men har nog vissa svårigheter och tvingas avyttra det enligt traditionen.

2. dotter Kristina gifte sig med Per Persson, som vi återfinner på Sandåskärret och sedan som inhyses på Skogalund efter ett långt änkeskap.

torp Erik Magnusson är under lång period kopplad till denna gård, och svågern Mats Mattsson från Ufberget tar vid över 1820.
Ett andra torp Olof Göransson som efterträdes av Erik Hansson f1798

Gästgivaren Jan Andersson

f1794 gästgivaren och bergsman ingick enligt traditionen ett avtal med Jansa om leveranser av kol och kom på obestånd och vid exekutiv auction 1834 inropades hans 1/16 av Jansa själv. Att han sedan är dubbelkusin med Jansas hustru Greta Ersdotter kan ge ett förklarande skimmer över kontakten. (Jansas son Jan Erik erhöll köpebrev 1836 och inlöste senare den återstående 1/8 delen). Jan Andersson skrivs senare på stället som inhyses så han blev alltså inte avhyst, som traditionen meddelat. Jan gifte sig med Maria från Gränsjön, men deras barn kan jag ej finna. Av laga skifteshandlingarna kan man ana att Jan inte kunde sköta sin verksamhet utan häradsborna hade gått in med kapital för att reparera och renovera Gästgivaregården och byggt stall och vagns hus till, en summa närmare 1000 Rd. Ett faktum som bekräftas av Häradsrätten 1833. Det framkom vidare från dessa handlingar att Gästgivaregårdens hus stått här redan 1765 men att häradsborna tillskyndat för att reparera det förfallande gästgiveriet. Förre ägaren hade aldrig sålt eller skänkt husen till häradsborna. Jansa säljer emellertid själva fastigheterna till Uggla för att undvika flyttningskostnader för skifteslaget i samband med skiftet 1839.

Jan Jansa

köper på exekutiv auction 1834. Han tillhandlar sig både 1/8 och denna 1/16 del (=3/16). Favoritsonen Jan Erik köper 1/16 och förvärvar senare även den andra 1/8, så att han senare har 3/16. Vi kanske skall berätta att Jansa alltså köper detta Norrelgen av sin hustruns dubbelkusin Jan Andersson. Det uppges att Jansa i vanlig ordning lurade till sig denna gård. Därom skall vi söka svar så småningom. Jansa överlämnar sedan hela 3/16 till sin son.

I samband med skiftet 1836 övergår ägandet av denna mark till Sikfors bruksägare och området kallas troligen därefter Nyttorp. Jansa säljer fastigheterna vid gästgivaregården till Uggla, varför någon flyttning av verksamheten därmed inte verkställes. Vi kan i sammanhanget ana att Hurraberget försäljes av Uggla till Jansa, vilket medförde att torpet nu står där det står.

Här återfinner vi gästgiveriet, men vem, som förestår det under mitten av 1800 talet är ännu oklart, men vi vet att husförhörslängden kan ge oss svar på denna fråga.

Jan Larsson

f1804 kom till Norrelgen 1837 från Jernboås. Han var son till sockenskräddaren i Grönhult och hade under sin tid som gästgivare här 3-5 tjenstefolk bland andra sin syster. Han kan ha haft svårigheter då han senare står på Norrelgens mark.

Johannes Jonsson Jonasson

f1815 gifter sig med Maja Lisa från Hyttbacken fanns här som gästgivare när hans första barn föds och dör men stannar blott till 60, då den sargade familjen flyttar till Ljusnarsberg. Det är dock en större stab av tjenstefolk som finns här, men familjen lämnar inga spår efter sig.

Jag har en notering om en gästgivare Jonas Eriksson från Sången f1845 som kom 1870. Han gifte sig med Olles sysslingsdotter Stina Lisa från Ekeberg. Familjen passerar sedan på 80 talet L Sirsjö för att sedan återfinnas på Tallkullen och sedan vidare i Karlskogatrakten.

Hemmansägaren och gästgivaren Anders Olsson

f1808 finns här på Nyttorp, där fadern skrevs som hemmansägare från 1830. Anders dör 1843. Han valde Stina från Gåsborn och här möter vi barnen Kristina och Anders som vi återfinner på Skogalund i Gloppsjön, eller om familjen anldrig lämnade Skogalund. Brodern Erik som samlevde med Karolina. Kanske att brodern Johan också stannade här finns skriven i närheten från före 90 och efter 1906.

Jonas Ersson

f1845 kom som torpare och tog tydligen över delar av gästgiveriet under 1870 talet fram till 76. Han delar skrädderiet och gästgiveriet några år fram till 72-75 med Gustaf Pettersson f1842. Här finns också hållkarlen Per Gustaf Larsson f1852 också från Grythyttan under samma period 75-77. Det verkar inte som satsningen velat sig då allt upphör på 1870 talet.

Nu följer några rader av gissning.

Bm Petter Persson finns på Gäddskön 1/64 och efterlämnar sin enka Johanna från Boberget i Ekeberg, ofärdige sonen Carl August Pettersson f1842 skrivs på 1/64 men dör 77 och fostermodern ger då upp och flyttar till Lindesberg.

Johan Henrik Bergqvist

f1830 dyker då upp och tillhandlar sig denna fastighet 1877. Han står då som hemmansägare men var nog entreprenör. Han hade gift sig med Johanna Kristina 58 och sammanavlade med maken följande kull. Jag kan tänka mig att han är son i familjen från Gammelbo.

sonen Erik Bergqvist

står som krögare här på platsen medan systern gifte sig med inspector Aron Yngström, men återfinnes sedan i Skedevi. Erik hade den stora ladan och hade en 8-10 kor.

Detta är den fastighet som tidigare varit gästgiveri, men som mot slutet var affären och som brann ner 1996.

Nyttorp - Gäddsjön

1738 talas om Nya Nyttorp bara så du vet det

Först ut på orten Nyttorp är Petter Persson

Här nere i hörnet mot Ekeberg och Gloppsjön fanns ett område som tillhörde Gäddsjön. Här fanns enkan Kristina Paulsdotter, troligen född här. Under henne per 87-fanns
torp Erik Magnusson
f1750 en man med rötter här uppe brukade 1/16, han lämnar måhända över till sonen Erik och svärsonen Mats Mattsson f1783 i Ufberget, som vi senare tappar bort.

här finner vi enligt mantal 1819-20 två torpare

1. Olof Jansson f1795 fanns här 1819 och 1820

2. Jan Jansson i Kranktorp f1781 fanns här 1819

Olstorp

Olof Jansson f1788 är först ut på denna plats fanns här kanske 1825.

Norrelgen 3

Nu är vi ute på 14 famnar men det finns en Norrelgen gård, som ligger emellan Gästgiveriet och Bergsmansgården. Det är möjligt att det är denna gård som kartritaren avser på den tidigaste kartan i början av sidan.

Jansas pappa Jan Olsson fanns här 1791 under en kortare tid i samband med sitt gifte.
Vi har en annan släkt kopplad hit och det är Hans Jäder Ersson f1690, vars son Erik Hansson tar vid detta Norrelgen, sen dottern Lisa gifter sig med Bm Olof Nilsson, som kom från Södra Torpen med koppling till Ekebergshyttan. Han dör och enkan gifter om sig med Otto Olsson från Saxhyttan 1795 och han finns med här fram till sin död 1814. Vi får väl i sanningens namn säga att detta kräver mer studier innan allt kan kartläggas.

Norrelgen 3

Jansa och sonen Jan Erik Jansson från Grönhult äger alltså 3/16 Norrhult

med beteckningen C och D. Det intressanta är att på markerna ligger ett antal gruvor med en hytta tvärs över sjön. Och känner vi Jansa rätt så var det nog affärsidén.

Jan Erik Jansson

blir därmed den förste ägaren av den gård, som vi nu skall berätta om och som han 1836 förvärvar av sin far Jansa (innefattar Nyttorp (Gästgivaregården) och Nyttorpshagen). Laga skiftet möblerar om ordentligt så Jansa och Jan Erik tvingas flytta hit. Däremot vet vi inte om Jansa var med om att skapa denna gård eller om de ligger på Jan Eriks marker. Vi vet heller för närvarande inte när Jan Erik förvärvar den 1/8 del som Jansa ägde.

Norrelgen 1 1/8 och 1/16. Denna fastighet har varit mycket förbryllande men 1836 får vi information av Lantmätaren om att den riktiga Gästgivaregården låg uppe vid Nyttorp, och den inköptes av Jansa, som i samband med laga skiftet säljer delar av förvärvet 1836 till sin son Jan Erik. I samband med skiftet så får vi klart för oss att Jan Erik måste flytta sina bopålar norrut och han köper till sin faders 2/16 delar och gården avyttras sedan till Sikfors.

Jan Erik Jansas son avlider 1879 och lämnar över gården till sin hushållerska Brita Vilhelmina Sikström som härmed övertar fastigheten om 3/16.

Arrendator Jan Erik Jansson

f1845 gifter sig och dyker upp 1880. Han kommer från Jan Eriks eget Kyndelsmesstorp som han innehaft några år. Här dör hans första fru i barnsäng och som nygift kommer han alltså hit. Han stannar här något år för att sedan återvända till Grönhult.

Författaren tappade senare sina bilnycklar i ventilationshålet och det synes som om det var gästgivarnas hämnd på att de enligt traditionen blivit lurade på stället. Runos förebyggande insats gjorde att nycklarna inte föll så djupt utan att de kunde bärgas.

Här är vad som finns kvar av huvudbyggnaden och de två flyglarna.

Skiss över Norrelgen 1 med sina grufhål och gården Norrelgen.

.

GPS 46 X33459 Y32177. Stället finns inte längre och såldes ur släkten till Sikfors. Platsen är där järnvägen nu går fram.

Jan Erik Jansson f1816 ägare till 3/16 i Grönhult och var nämndeman och kallades senare på dessa meriter för häradshövding och var Jansa i Grönhults äldste son. 1838 i samband med laga skifte äger far och son fastigheten tillsammans. På sidan 155 per 40-50 finns sedan Jan Erik Jansson noterad som kommen från Hjulsjö 1846.

1836 ritade Lagerholm en karta över Norrelgen i samband med det skifte som drog över bygden.

Han var aldrig gift, men han testamenterade sin nyttjanderätt av bergsmangården till sin hushållerska.

1862 avskaffades sockenstämman och i den första kommunalstämman ingick Jan Erik tillsammans med brodern Olle på Sirsjön. Jan Erik noteras också såsom de fattigas på Rotens vän och motsatte sig de nedskärningar som följde under 1870 talet. Han var också kommunalnämndens ordförande under åren 1867-78. Jan Erik var också involverad i den skolpolitik, som utformades under denna tid och han var naturligen med i skolstyrelsen.

Vi läser i boken om Hällefors att fattigvården i socknen ökade varför bruksdisponenten krävde att kostnaderna skulle sänkas. Kostnaden överflyttades på rotarna, som inte fick låta de fattiga och sjuka helt förgås. Men den vidsynthet och humanitära anda som under häradsdomare Jan Erik Jansson i Norrelgen präglade 1870 talets fattig politik tvingades att brytas i syfte att hålla skatterna nere.

Jan Erik testamenterar sitt ägande till sin hushållerska Maria Sikström från Gåsborn. Hon tillhörde en släkt Sikström från Gåsborn, som sedan utgående från sin backstuga via lärarbefattningar från i stort ingenting sprider kunskaper och lärdom i Värmlandsskogarna. Hon gifter sig sedermera med en stationsskrivare Gustaf Simonsson i Falun, som blev tokig. Paret säljer senare denna gård med tillhörande skog till Sikfors, sedan han börjat att tömma skogen och gården. Victor på Sirsjön Jan Eriks brorson accepterar ett bud från Simonsson att köpa skogen, men i ett brev 1900 så tror Victor att Simonsson kommer att tömma skogen innan hustrun Mina dör. Paret flyttar hösten 82 till Walbo.

Detta är vad som återstår av Norrelgen 3

Före 1890 avyttras gården till Sikfors. Victor Jansson säljer sin del av Norrelgen 1/168 del omkring 8 tunnland och efter Minas död äger de 57/2016 omkring 40 tunnland, vilket inte har något värde hälst som Simonsson handhaver skogen efter godtycke och Mina kan leva länge nog. Simonson har bjudit 3250 för Victors enskilda del. En affär som Per August Henriksson i Grythyttan tyckte var bra.

Vad som finns kvar av denna Norrelgen kan man läsa i terrängen att gamla vägen passerade här uppe från Sikfors och mot Skåln. Källaren fordom väl tillsluten med en järnbom var stor och djup med ett ventilationshål, som Runo undersöker. Ingången är infälld på bilden. GSM X 33526 Y32137

perioden 1880-90 har jag noterat Jan Erik Jansson f1845 som arrendator fram till 1882, då han ersätts av denne Petter Löfgren f1832.

Ett alternativ för 3-16 är Hult och Petter Hansson som skiftar 1887.

Vi passerar troligen den del av Norrelgen som blev två torp och sedan konverterade till arbetarbostäder.

Gården Norrelgen 1/16 ??

Matts Mattson f1883 kan ha funnits här 1819
ersatt av
Henrik Persson
f1792 1820 och som stannar till över 60 och dör 68 och får en stor familj.

Det södra torpet

Hjalmar Johansson f1895 i Vimmerby hade ägorna ner mot järnvägen 1933. Carl Carlsson med familj fanns här

Det norra torpet

1933 bodde Albert Persson f1890 i nedervåningen och han hade några kor och hade ägorna norrut.

Carl Svensson från Örling i Gåsborn arr Hjulsjö Mårtensbo 1912-24.

Gruvor ligger nordväst om stugorna vid sjön innan man når Hurrberget.

Hurrberget 1:3

Torpet låg under den del av Norrelgen, som låg under Sikfors Bruks ägo 1836, men som skiftet gick fram så kom marken att tillhöra den 1/8, som Jansa sedan disponerade och som sonen Jan Erik sedan kom att förvalta. Kan från början ha varit en parstuga som disponerade fyra hektar åkermark.

Jan Ersson 1/8

f1778 i Gränsjön bor här från 1806 fram till 1834. Han gifte sig med Stina från Sikforstorp och flyttar till Gammelbo, ett ställe som kommer att befolkas av denna släkt. Den enda av hans åtta barn Maja Lisa återfinner vi gift på Gammelbo under Sikfors. 1836 skulle enligt planerna stugan flyttas till Nyttorp, men som eventuellt Jansa velat sänka ersättningen för flyttningskostnaden så kom den att kvarstanna på plats. En försäljning och överenskommelse med Capitän Uggla gjorde att flyttningen därför inte kom till stånd. Vid skiftet ansågs Hurras södra vret vara mindre gödd än den öfvriga åkerjorden och därtill anslogs 50 lass gödsel på varje tunnland, som betalades med 16 skillingar lasset av den som avträder jorden. Jan Erssons dotter Maja Lisa gifter sig med Anders Jansson 1828 och paret stannar på stället till 34 i samband med att Hurra kommer och vi återfinner dem på Gammelbo senare.

Erik Jansson Hurra

f1801 kom 1834 via Skåln från Knuthöjden, (vid tiden för att Jansa inköper gården). Var masmästare på hyttan, men barnen återfinner vi i Orsa 1890. Familjen flyttar under namn inhyses till Grangärdet 1844.

Henrik Ersson

f1831 fanns kom 1857-74; Han gifte sig med Stina Lisa Grönlund med rötter i Grönhult. Han återfinnes  sedan på Klampåsen med dottern Hilma. Sonen Johan Erik Lindqvist finns sedan på Valborgsmesstorp.

Fredrik Löf

f1836 kom 74-77 återfinns sedan på Sången där Björk var tidigare skriven som ägare

Jacob Gustaf Dott

kom hit 1877 och vi följer honom fram till 90 utan vidare hade enstaka pigor i sin tjenst

Carl Oskar Svensson

f1879 Örlingshyttan i Gåsborn hade arrenderat Mårtensbo 12 år innan han kom hit 1924 med sin Ida Vilhelmina från Ufberget.

eken sattes    1950

Längre norrut ligger ett antal sommarstugor.

Norrelgsfallet = Fallet

det södra av de två

Brandfallet

det norr om Norrelgsfallet liggande. I skifteshandlingar talas om Brandstorp.

Norrelgen 2

Erik Erssons Bergsmansgård

1/8 Norrelgen 2 ligger vackert vid norr om Sandviken

1839 genomfördes laga skifte i byn 

Här ser vi häradskartans bild av denna gård.

Stommen kan vara från tidigt 1600 tal och grunden från 1720 talet. Omfattande restaureringar skedde 1829 renoveringar skedde. Fotografiet taget före 1895.

Gods och gårdar berättar att gården består av 140 tunnland varav 10 åker, manbyggnaden uppfördes 1822, lillstugan 1857, ekonomibyggnaderna perioden 1815-1901. 1 häst och 5 kor. Gården var i släkten från begynnelsen.

fantastiskt fint renoverad gård

 En smakfullt renoverad bergsmansgård, som verkligen pryder Hällefors socken.

Vi berättar om denna gård.
Erik Finne bröt mark här på 1600 talet berättar traditionen, och dokument kan dateras från 1607.
Jag har en bergsman Erik Persson f1653, som har en barnaskara som är starkt kopplad till Norrelgen Gäddsjön Rote bland annat enkan Lena Ersdotter, som vi återfinner på N:o 2.

Jan Ersson

f1700 stod skriven här och drunknade 1754. Petter Deniksson verkar ta över säng och säte omkring 1757.

Petter Deniksson

f1727 i Saxån masmästare och bergsman bygger enligt traditionen upp denna gård. Hans brorson får sedan överta gården.

Erik Jansson

f1747 bergsman, föddes i Kjervingeborn i Grythyttan och tar över gården omkring 1787 om 1/8, skatteköper den 1796 för 8 Rd 6 skillingar. Han gifte sig med Maria, gästgivaredottern från den södra delen 3/16 Norrelgen. Erik går ur tiden 1803 och det är troligt att sonen Erik tar över. Men vi kan berätta lite mer om de andra barnen.

1. Anna gifter sig med bergsman Erik Olsson uppe på Ekebergsdal.

2. Erik mer nedan

3. Jan blev inte så gammal.

4. Maria gift med en bergsman i Carlsdal och slår sig ner i Skåln.

under per finns en lb Jan Ersson f1778 från Gränsjön med viss koppling till denna gård fram till och med 1840.

Erik Ersson

nämndeman f1784 och gift med sin syssling Greta Jansdotter tillika dotter till Margareta Siggesdotter från Ekeberget. Erik deltager tillsammans med släktingen Jansa från Grönhult i ett segslitet skifte med Sikfors bruksägare på 1830 talet. Samarbetet dem emellan var gott vad man kan läsa ut av handlingarna. Erik löser syskon och mor ur gården, och vi kan följa barnen. Barnaläraren Henriks båda barn Petter och Anna från Grönhult tjänstgör här under 20 talet antydande att gårdarna låg närmast nästgårds.

1. Erik blir torpare i Sandsjö gift med Anna i Vinertorp. Han dör alltför ung och barnen är svåra att följa. Hon gifter om sig med Anders från Hjulsjö, men mer är att söka.

2. Jan vet vi flyttar till Grythyttan.

3. kyrkvärden Nils Ersson tar vid.

4. bergsman Carl Ersson, som återfinnes i Sången som enkman 1890, tydligen på ett större ställe, då han har tjenstefolk i sitt hushåll.

5. Gustaf till Jernboås och Nora.

Kyrkvärden Nils Ersson

f1822 fann Anna Lisa från Jernboås. Var nära vänner med folket på Sirsjön och vi kan via en brevsamling berätta mer om begravningskalaset. Enkan skrivs sedan som fördelstagerska på denna gård.

Barnen

1. Anna Lisa gift på ålderns höst med en lb och bergsman Fredrik Carlsson på Lilla Sirsjön.

2. Kristina Charlotta dör ung.

3. Augusta Margareta finns hemma hos mor 1900, men mer vet jag inte.

4. Kyrkvärden August f1853 gifter sig med lärarinnan Elin från Sirsjön och för gården vidare i släkten.

5. Sofia gift med en handlare Olsson från Hellefors och deras döttrar går till historien som ägare och sedan bevarare av Hedmansgården i Skåln längre norrut. År 1900 avstyckar man 1/10 del till Sofia och hennes man. Hur döttrarna sedan kunde förvärva Hedmansgården är en sak som vi måste ta reda på.

6. Amanda gift till Grythyttan.

Kyrkvärden August tar över 1901och lämnar över till sonen Nils, som tar vid 1934.

Från Bergslagsposten får vi läsa om

Nils och Maja Nilsson är den 13 generationen på denna gård. Nils brukade jorden och ägde sågen troligen uppe vid Skålsundet. Nils uppmärksammas av Hushållningssällskapet för sin välskötta gård. Under sin tid som lantbrukare uppför han den nya ladan, där han har fem kor, häst och ungdjur. Familjen driver gården själva för tiden med tjenstefolk är sedan länge förbi. 5 ha åker och 70 ha skog.

En brukartradition: 1/16 Norrelgen Erik Magnusson -> hustrun -> dottern Maria  -> maken Mats Mattson från Ufberget -> Henrik Persson 1793 kom på 20 talet och stannar över till sin död 1868.

 [ Skåln ] [ Siggefors Rote ] [ underliggande nivåer ]
Uppdaterades mars 2013